Arena: Atelier Bow-Wow

Mikael Bergqvists Arenaintervju med Atelier Bow-Wow - Yoshiharu Tsukamoto och Momoyo Kajima - i Tokyo från senaste numret finns här >>> PDF.

Förnyat torg i Göteborg

Det är dags att dra till torgs igen, efter en vinter i gallerior och gillestugor. Och torgprojekten är många i Sverige just nu. Idag skriver Johannes Åsberg på Yimby Göteborg om planerna för Skanstorget i Göteborg. Åsberg skriver att här finns "stor potential här för blandstadsutveckling, i ett centralt läge som dessutom ligger strategiskt mellan Haga, Linnéstaden och Vasastaden".

Kanozi arkitekter (bilden) har gjort ett förslag där man sluter torgytan mot gatan. Förtätar staden och förtydligar torget. Men kanske också avskärmar och sluter alltför mycket? Det är en känslig sak det där med att bygga på torg. Det finns en liknande problematik i förslaget för Slussen i Stockholm. För tio år sedan ville stadsbygnadsborgarråden i Stockholm Mikael Söderlund och Stella Fare bygga på Sergels torg, eftersom de bara såg torget som ett onödigt avstånd i staden. De fick medhåll från en del stadsbyggare.

Och hur skulle det vara om man ibland gjorde tvärtom. Rev upp ett litet torg i staden. När rev man senast ett hus för att bygga ett torg?

Andra torg på tapeten och under förändring: Stora torget i Gävle. Stortorget i Malmö. Stortorget i Visby. Stortorget i Östersund. Brunkebergstorg i Stockholm. Fler?

Ihopfällbar stickkontakt bästa design

Ett av Storbritanniens mest prestigefyllda designpris Brit Insurance Designs of the Year award gick till en ihopfällbar stickkontakt av Min-Kyu Choi. Bland konkurrenterna fanns såväl bostadsbebyggelse i Mexico och en modekollektion av den nyligen bortgångne Alexander McQueen.

Jonathan Clancey funderar i en kommentar om det faktum att en så liten sak vann detta stora pris är ännu ett exempel på att att jätte-ikon-sjukans dagar är över.

För egen del kan jag bara hopas att någon på samma smarta vis tar sig an fjärrkontrollerna.

Just nu: liveröstning om torn i huvudstaden

Som sagt, Norra Stationsområdet, och de tillhörande Tors Torn, engagerar Stockholmarna. Nu kan du välja sida. Det finns två uppropslistor ute på nätet, en för Tors Torn och en emot. Så ser dramaturgin ut i stadsbyggnadsstockholm.

Det kanske kan tyckas väl enkelt med ett "ja" eller ett "nej" till några torn. Det är väl inte stadsbyggnadsdiskussion. Men om man gör en snabb jämförelse med almstriden, så var ju almarna inte en fråga så mycket om träd eller inte träd, utan en symbolfråga.

Kanska har tornen blivit något liknande. För eller emot den ökade exploateringsgraden och hushöjden i huvudstaden. Den som syns från Stockholm Waterfront, via planerna för Västra City och fram till Norrtullsplatsen. Eller emot detta. Det är onekligen en intressant framtidsfråga. Och snart är det val. Vad säger partierna?

Uppdatering: Kommunfullmäktige antog planen. Här en kort sammanfattning av den debatten.

Helgpyssel: begravninsgplats och melodifestival

Vad sägs om föjande helgkombo: kyrkogårdsarkitektur och melodifestival.

Om du vill sitta ner och kontemplera över livets slut, dess symboler och utmaningar när man ska göra arkitektur av det, rekommenderas en resa genom de 111 förslagen till ny begravningsplats i Järva i norra Stockholm. De finns här digitalt och ställs ut på Tensta Gymnasium (öppet Lör-Sön 13-14/3, kl 11-16).

Bara en läsning av alla motton ger en vink om svårigheterna, och möjligheterna: "Walk the line", "Elysion", "Vågor av tidens gång", "Trädens tröst", "Ett evigt liv", "COSMOS", "beakta, behandla, bejaka". "Årsringar" är det populäraste, med tre träffar. Spomntant lite väl mycket New-age där, och vid en snabb genombläddring saknar man goth-temat. Mottot "Nekropolis" lovade gott, men levde inte riktigt upp till sin titel.

Natur, tröst, liv, vågor, himmel, evighet. Alla ord som i olika former brukar finnas med i melodifestivalen, vars final avgörs på lördag. Där befinner man sig, precis som en kyrkogårdstävling på en svår balanspromenad mellan pekoral och briljans.

Bilden hämtad ur förslaget "Järva kristaller".

Arkitektur nr 2 - Ledare: Slussen som möjlighet

Ledaren för nya numret finns här >>> PDF.

Arkitektur nr 2

Kort om arkitektur
Hela världen på plats. Claes Sörstedt har besökt Shanghai inför världsutställningen Expo 2010.
Tillväxt till varje pris. Claes Caldenby låter sig inte övertygas av ekonomhistorikern Jan Jörnmark.
Mycket skog på mässan. Enkelheten dominerade på årets Stockholm Furniture Fair, tycker Annica Kvint i sin rapport.

De nya bostäderna
Sex nya bostadsprojekt. Ahlqvist & Almqvist, Kjellander + Sjöberg, Kod, Malmström & Edström, Kim Utzon, Vandkunsten.

Arenaintervju: Atelier Bow-wow
Learning From Tokyo. Mikael Bergquist har träffat ett av de mest uppmärksammade unga arkitektkontoren i Tokyo.

En ny estetik
Spelplan utan spel. Thomas Hellquist vill befria byggandet från ingenjörerna.

PS: recensioner, debatt, kolumn
5 nya böcker recenseras. Collected Essays in Architectural Criticism, Architecture in Times of Need, Övergivna planer, Tillvaroväven och The BLDG BLOG Book
Ompröva Tors Torn! Arkitekter, antikvarier med flera kräver att höghuset i Norra Stationsområdet i Stockholm omarbetas.
IT-nördar gör plug-in-utopin verklig. Ingrid Sommar fascineras av futuristiska it-nördar som skapar morgondagens värld.
Sist men inte minst. Hört på bloggen.

Norra station – ett alternativ?

Vi kör en liten Norra Station i Stockholm-serie här på bloggen nu.

Mikael Askergren presenterar nu på sin blogg ett motförslag (bild ovan, klicka för större) till den monumentala rondell som är den trafiklösning som finns i planen. Askergren menar att det "av allt att döma inte omedelbart några trafikala skäl att bygga en rondell. det handlar mer om "stil"." På sin blogg uppmanar Askergren kommunfullmäktige att "undanta den östligaste delen av detaljplanen från beslut, för att möjliggöra en annan utformning av Norrtull".

Den liggande planen och nu-bilder nedan.

Johan Johansson skrev en artikel i Dagens Industri den 4/2 en text som handlade just om relationen mellan Norra Station och planens ineffektiva markutnyttjande. Pdf här.

Och Svenska Dagbladet skrev igår om oenigheten om projektet över kommungränserna, Stockholm och Solna.

Wolodarski får bakläxa – tornen för trista

Lite lokalpolitik. Huvudstadens mest omdebatterade stadsbyggnadsprojekt Norra Station får enligt lokaltidningen "Vi i Vasastan" en bakläxa. De två tornen, ritade av Aleksander Wolodarski, som skulle symbolisera själva bygget, eller entrén till stadsdelen, är enligt stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal "för trista". Och måste därför ritas om. "Det måste bli mer spännande och vågat", säger Alvendal.

Men kanske kan man härmed hoppas att man också upptäcker att själva planen för hela området är en aning trist och kanske inte behöver bli mer "spännande och vågad" utan helt enkelt bara lite bättre.

Bild, faksimil ur Vi i vasastan.

Tävling om Bergmancenter arrangeras av AIS

Det har utlysts en inbjuden tävling om ett Bergmancenter på Fårö, på Gotland. Det är en före detta skola som ska byggas om. De inbjudna kontoren är AIX Arkitekter, Marge Arkitekter, Tham & Videgård och Visby Arkitektgrupp.

Men intressantast att notera är kanske att tävlingen organiseras i samarbete med den alternativa ideella arkitektföreningen Arkitekter i Sverige (AIS), som startades som en reaktion på att det genom sammanslagningen av SAR och Arkitekförbundet inte längre fanns någon rent ideell arkitektförening.

Tävlingen är, skriver Hela Gotland, "finansierad av Leader Gotland och stiftelsen Framtidens kultur". Leader Gotland är en delvis EU finansierad ideell förening för "att utveckla Gotlands landsbygd"

Stadsbiblioteket igen!

Den 1 mars var det dags för ännu en debatt om Stockholms stadsbibliotek. Nu var det anhängarna till Heike Hanadas vinnande förslag som skulle avhandla "skandaltävlingen" som man valt att kalla tillställningen. Mycket folk var det, och många som gillade vinnarförslaget. Men också en och annan från motståndarlägret, även om de hade lite svårt att känna sig inbjudna.

I dagens kulturradio refererades tillställningen av Karsten Thurfjell, med märklig okunskap i historieskrivningen. Det räckte tydligen med att Horache Engdahl och Per Wästberg röt till lite, så stjälptes förslaget, resonerade Karsten. Ack ja. Vi som följt med vet ju att i själva verket har biblioteket debatterats mer än de flesta stockholmsprojekt, och en övervägande del av rösterna har varit tveksamma till Hanadas förslag. SvD hade en lång artikelserie hösten 2007, och tidskriften Arkitektur har låtit en rad arkitekturdebattörer komma till tals, för och emot. Till exempel i 2/2007, 1/2008, 3/ 2008, 5/ 2008.

Att många är tveksamma beror naturligtvis på uppgiftens svårighetsgrad - någon riktigt bra lösning finns rent av inte? Detta blev kanske synliggjort först när Hanadas förslag pekades ut som vinnare. Därav den sena reaktionen i debatten. Det ursäktar förstås inte att Hanada blivit otroligt taffligt behandlad av staden. Men det illustrerar behovet av ångervecka när det gäller tävlingar i känsliga lägen. Ty även en jury kan tänka fel!

Ett stadsmanifest och Hjalmar Mehr

I senaste numret av tidskriften Arena lanserar Karin Bradley, doktor i samhällsplanering, och Ola Broms Wessel, arkitekt på arkitektkontoret Spridd, ett möjligt stadsbyggnadmanifest för en rödgrön allians.

De önskar se ett återvändande till den socialdemokratiska stadsbyggnadstraditionen med "kollektivitet och hög bostadsstandard för alla" och vänder sig emot den, som de menar, apolitiska visionen om "promenadstaden" och "kvartersstaden". I deras vision finns "flera centra med olika kvaliteter och kännetecken snarare än ett maktcentrum där innerstaden står som norm för byggande."

Möjligen vänder de sig emot just sådana sanningar som de som Centerpartiet för fram i SvD idag, att "högre hus och tätare exploatering innebär att det blir fler möten människor emellan".

Bradley och Wessel pläderar för att en rödgrön stadspolitik ska gilla miljonprogrammet och "i stället för att bygga om dessa till kvartersstadsliknande strukturer: utgå från och förstärka de kvaliteter som finns - lokala centra, medborgar- och kulturhus, gemensamhetslokaler, tvättstugor, mjölkbutiker, de bilfria stråken, öppna lek- och picknickytor, närhet till grönska och möjlighet till närrekreation, odling och lokala kretslopp."

Som av en händelse ger bokförlaget Atlas, som ingår i Arenagruppen, nästan samtidigt ut Björn Elmbrants bok om en av den socialdemokratiska stadsbygnadspolitikens förgrundsfigurer i Stockholm Hjalmar Mehr. Boken heter "Stockholmskärlek". För alla som går omkring med en tagg i sidan till Hjalmar Mehr, för almstriden och citysaneringen, kan den läsas som en väg till förståelse.

Mehrs drevs av en vision om ett stadsbyggande för de som på Göran Hägglunds nyspråk skulle kunna kallas "vanligt folk".

Hjalmar Mehr hade svårt för kritiken mot cityomvandlingen från sådana som akademiledamoten Lars Gyllesten. Inte minst, menar Elmbrant för det de representerade. I ett privat brev till Olof Lagercrantz deklarera Mehr sin avsmak för "den oerhört småborgerliga esteticism som grasserar, utövad av dilettanter och känslotyckare, som alla har det så förbannat mycket bättre personligen ... än de människor för vilka vi bygger och skapar".

Och hur ser ett stadsbyggnadspolitiskt manifest för de människor för vilka vi bygger och skapar ut 2010? Se där en valfråga att besvara. Inte minst om socialdemokratin menar allvar med att återta väljarna i storstäderna. Väljare som man nu, enligt en krönika i Dagens Nyheter av Peter Wolodarski häromdagen, riskerar att helt tappa bort eftersom deras politik enligt Wolodarski är "storstadsfientlig".'

Uppdaterat: Yimby Stockholm argumenterar mot Wessel och Bradley här.

Världen enligt IM Pei

"Today, we rush ­everything, but architecture is slow, and the landscapes it sits in even slower. It needs the time our political systems won't allow."

En måndagsvisdom från den 92-årige arkitekten IM Pei, intervjuad i söndagens The Guradian.

Pei slog igenom sen, han var 50 år när hans byggnad för National Center for Atmospheric research i Colorado (bilden) stod färdigt 1967. Och i intervjun medger han att han som ung ville vara en revolutionär, men ändrade sig:

"As a young man, of course I had been looking for something new, even revolutionary. I knew what Le Corbusier was doing. I wanted to go his way. But, after some years, I began to think differently. I became interested in a modern architecture that made connections to place, history and ­nature. Modern architecture needed to be part of an evolutionary, not a ­revolutionary, process".

Ett av hans andra kända verk, skyskrapan för Bank of China i Hongkong öppnade ironiskt nog bara ett halvår efter massakern på Himmelska fridens torg. I samband med att byggnaden invigdes skrev Pei en text i New York times om massakern under rubriken "China Won't Ever Be the Same" där ha slog fast att händelsen "tore the heart out of a generation that carries the hope for the future of the country". Märkligt nog stod hans skyskrapa där som en symbol för det nya Kina som han själv förlorat tron på.

Nedan han senaste uppförda verk, det fortliknande Museum of Islamic Art i Qatar som fick en helt egen ö att ligga på. det var Pei själv som föeslog det för Qatars Emir Sheikh Hamad bin Khalifa al-Thani. Allt för att den nya byggnaden skulle fortleva i splendid isolation. Bild från NYT.