Det kom ett brev till redaktionen. Det var från arkitekten Bengt Lindroos. Han hade accepterat den föreliggande verkligheten (delvis) och utvecklat ett förslag för Slussen som tog utgångspunkt i Berg & Fosters förslag, som ni ser ovan. Bengt Lindroos förslag med text nedan. Klicka på bilderna för större versioner.
Jag accepterar den föreliggande verkligheten, delvis, som den skildras i Berg & Fosters sista förslag. Jag accepterar broarnas lägen och trafikledernas dragningar och Slussenterrassen mot norr. Norr är ett mycket misskänt väderstreck, jag tycker att det är ett av våra bästa, på norrsidor kan man äta sin måltid utan att smöret smälter, och njuta skuggan, och se de vackert solbelysta fasaderna mitt emot. Men vad som ännu inte ens är avsett att accepteras är ytorna som markerar tänkbara lägen för byggnader.
Om jag kommer österifrån i Katarina-vägens mörka schakt och rundar kf:s mjuka hörn så möts jag av utsikten mot Gamla stan med Tyska kyrkan och av vatten och rymd, på liknande sätt när jag kommer på Hornsgatan väster ifrån och rundar Stadsmuseets skarpa hörn så möts jag av Strömmens vatten och Djurgårdens grönska. Det är två riktningar, mot norr och öster.
Ser jag vidare på Slussens omgivande stadslandskap finns samma riktningar i norr–södergående Götgatan och den öster–västergående Peter Myndes backe. Hörnet mellan dessa båda gator är utgångspunkten för en storslagen geometri; norrut ett vinkelben på 200 m fram till Mälarvatten, och det andra vinkel-benet i Peter Myndes riktning österut mot Strömmen 300 m bort. I denna vinkels innerhörn ligger områdets karaktärs-byggnad Stadsmuseet 46x52 m.
Om man inser att några byggnader måste nya Slussen kunna bära, kan det till och med vara önskvärt. Så utgå till exempel från Stadsmuseets skala och låt Götgatans västra kvarter fortsätta på östersidan i två husblock W1 och C1 som ersätter Berg & Fosters motsvarande be-teckningar. Därvid förflyttas Södermalmstorg 50 m österut mot den nya Slussen-terrassens utsikt, vatten, ljus och rymd.
På Hornsgatans södra sida kan man låta Stadsmuseets flyglar vandra vidare över Katarinavägen mot hissens runda öppning till undervåningen, och vidare med utblick över Strömmen mot Djurgården, genom en byggnad kallad E1.
Detta är de tre för torgens gestaltning väsentligaste byggnaderna. De österut mot Stadsgårdskajen liggande E2 och E3 är naturligtvis lika viktiga men kräver ett annat studieunderlag. Av samma orsak väljer jag att inte behandla de västerut belägna byggnadsytorna W2 och W3 som ju är helt beroende av hotell Hiltons utbyggnadsplaner.
Till sist för att möblera de olika torgytorna föreslås sju tvåvånings glaskiosker 12x12 m för småbutiker, för blommor, böcker, drycker, kaféer och strömmingsflundror med mera. Ett par av kioskerna kan förenas med ett skärmtak som regnskydd. Kioskerna kan också tjäna som ljusintag med plats för rulltrappor till undervåningens lokaler.
De tre kvarteren W1, C1 och E1 har i Berg & Fosters plan en byggnadsyta (bya) på 11 300 kvm medan mitt förslag innehåller 9500 kvm. Dessa ytor är ju inte avgörande för ekonomin, det blir däremot det antal våningar som ytorna kan komma att vilja bära.
Bengt Lindroos
Arkitekt SAR/MSA, ledamot av Konstakademien och sedan länge boende vid Slussen.
Inlägg
