Den första juli, medan resten av landet förberedde sig för en lång semester levererade Arkitekturmuseet sitt svar på regeringens uppdrag att bli ett "centrum för arkitektur, form, design och gestaltningen av den gemensamma miljön". Svaret står i "Rapport om Arkitekturmuseets vidgade uppdrag" (pdf). Och medan museichefen Lena Rahuolt enligt uppgift samlar kraft inför uppdraget i semesterparadiset Torekov ligger rapporten och skvalpar i sommarstiltjen.
När Arkitekturmuseet av regeringen fick designcenteruppdraget var det många som såg det som ett sätt att marginalisera arkitekturen och fortsätta på den olyckliga väg som rått sedan riksdagen 1997 antog "Handlingsprogrammet för arkitektur, form och design". Intresseorganisationen Sveriges Arkitekter skrev att "arkitekturen kommer på undantag". De var inte ensamma om den åsikten.
Ett av de mest kritiserade förslagen i regeringens uppdrag till museet var förslaget att flytta museets arkiv från det framtida centret med bland annat det häpnadsväckande konstaterandet att de "kanske mest omistliga objekten för ett arkitekturmuseum är ju de byggnader som förverkligas i det fysiska rummet".
Svaret på det här från Arkitekturmuseets del blir att "Arkitekturmuseet ska bevara och öka tillgängligheten till museets samlingar. Verksamheten inom arkiv, bibliotek och forskning ska utvecklas jämte det vidgade uppdraget. Nya samarbeten inom forskning ska knytas till museet och ett forskningsråd planeras."
Ett klart nej till regeringens rapport sålunda.
En annan stor fråga vad gällde det nya centret var att det skulle växa utan nya medel. Nu meddelar museet att man ska nyanställa: "Arkitekturmuseet ska stärka kompetensen inom arkitektur-, samhällsbyggnads- och designämnet på museet. Det ska ske genom inrättande av totalt sju tjänster varav tre experttjänster som bevakar ämnesområdena ur ett nationellt och internationellt perspektiv". Och dessutom iscensätta en stor marknadsföringskampanj.
Museet menar att den anslagshöjning på 9 miljoner som man lovats av Kulturdepartementet "i sin helhet kan användas för löner och övriga direkta kostnader för det vidgade uppdraget. Men med en passning till regeringen skriver man också att beloppens storlek knappast är "tillräckliga för att Arkitekturmuseet på egen hand skulle kunna uppfylla alla tänkbara förväntningar inom detta omfattande samhällsområde. Vi vill därför betona vikten av att målen och förväntningarna sätts på en konkret och realistisk nivå inför 2010".
Synen på utställningsverksamheten i rapporten lovar en hel del: "Museet ska arbeta både långsiktigt med treårsteman och flexibelt för att kunna göra nedslag i aktuella frågor. Fler utställningar än idag ska vara egenproducerade och gestaltas så att de med lätthet kan skickas på vandring. Museet ska arbeta mer gränsöverskridande med andra museer och samtal har inletts med Moderna museet och Nationalmuseum."
Och som all förändring nuförtiden manifesteras det hela i en ombyggnad av lokalerna som ska ske "under hösten 2009". Det lär nu bli det lätta i kråksången. Museet lär ha en långt svårare och längre väg att gå för att uppnå alla de där positiva man vill uppnå. När en lång tid av disharmoni, missnöje, internt såväl som externt, utsliten personal, otydlig ledning, ska förvandlas till något så framåtsyftande som rapporten önskar.