Diskussionerna går höga om förslagen till nytt krematorium på världsarvet Skogskyrkogården. Här två faksimiler ur tidskriften Arkitekturs arkiv: ELLT:s krematorium i Gävle, text av Claes Caldenby och bild Natasja Jovic, Arkitektur nr 8/2000. Samt Ragnar Östbergs krematorium i Helsingborg, text Lars-Eric Jönsson och bild Gerry Johansson, Arkitektur 7/2002. Klicka på bilderna för att läsa och begrunda historien.
Nu har gissningsleken börjat kring vem som gjort vilket av de fem förslagen till nytt krematorium vid Skogskyrkogården tagit fart. Ännu ett tillägg i Stockholm till ett Asplundprojekt. Den stora tävlingen om biblioteket blev ett fiasko, nu kör man inbjudet och med säkra kort. Resultatet tycks blandat. Märkligast är kanske det förslag som många tillskriver BIG (gläntan), en nedkrympt kälkbacksvariant av deras skidbackar på Slussen. Naturromantiken har spirat i namngivningen, John Bauer stämningar blandas med en frisk svensk folkhemstallskog i presentationsbilderna.
Handuppräckning folks, vem vinner?
Förslagen finns utställda på Tekniska nämndhuset, Arkitekturmuseet och Stadsmuseet.
Tävlingen avgörs 18 december.
Bilder, uppifrån och ner:
Gläntan (BIG?)
Skogsskimmer (White?)
Sten i skogen (Caruso St John?)
Columbarium (Tadao Ando)
Vid gläntan (Johan Celsing arkitektkontor?)
Så här presenteras bakgrunden till idén om ett pariserhjul på Stortorget i Malmö i Sydsvenskan: "Det var Malmö Citysamverkan som fick kontakt med företaget Great city attractions, målet är att ge liv åt city under vintern". Pariserhjulet ska stå på torget i fyra månader.
Det ska vara roligt, det slog vi fast i ett tidigare blogginlägg. Men hur roligt ska det vara? Malmö har länge varit känd som staden som aldrig säger nej. Den konspiratoriskt lagda ser en koppling mellan hur den gamla Saluhallen ett stenkast från Stortorget blivit lyxhotell som frontas med en TGI Fridays restaurang. Restaurangen som är känd för att "In Here, It's always Friday". Jättekul! Hela tiden! Samtidigt har nästan alla kaffebarer i centrala malmö tagits över av "europas tredje snabbast växande kaffekedja", Espresso House. Totalt 9 stycken. Är Malmö city på väg att bli en nöjespark?
För ett roligare pariserhjul, se John Körmelings Drive in ferris wheel, Youtube-klipp här.
Bild från Great City attractions.
Ett av de finaste pris en brittisk arkitekt kan få, Stirlingpåriset, gick i år till Rogers Stirk Harbour + Partners och deras projekt Maggie's center (de var nominerade för sin vinbodega i Valladolid, Spanien också). Maggie's center är en plats dit cancerpatienter och deras anhöriga kan vända sig med frågor och råd. De har satsat på särskild arkitektur, grundareg Maggie Keswick Jencks man är landskapsarkitekten Charles Jencks. Architects Journals Kieran Long var inte imponerad av huset och skrev att "the jury was seduced by its poignant programme, but this is not great architecture."
Eftersom Kasper Salinspekulationerna är i full gång kan man kanske fundera på hur man diskuterar i Sverige, pris till projekt som har bra program och god vilja eller till fantastisk arkitektur som sticker ut? I bästa fall båda och, men annars?
Volkswagen tog initiativet till en tävling om att göra saker och ting lite roligare inte minst i stadsmiljön. Som att slänga skräp, tomglas eller gå i trappor. Den här trappan vid Odenplans tunnelbana i Stocholm är ett exempel. Det är fyndigt, det är roligt, det är tillfälligt. Perfekt.
Svenska Dagbladet uppger (uppdatering: nyheten släpptes först på kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedts blogg) nu att utbyggnaden av Stockholms stadsbibliotek stoppas. Officiellt för att den blivit för dyr (1,4 miljarder istället för 800 miljoner) men Madeleine Sjöstedt menar att de också "tagit intryck av kritiken". Den svenska samtidens största arkitekttävling tycks därmed ha slutat i ett fiasko. Kanske för att den aldrig borde ha hållits. Röster höjs nu åter för att placera det nya biblioteket någon annanstans. Till exempel på Slussen.
Det senaste ett förslag som fanns med i tidskriften Arkitekturs special om stadsbiblioteket nr 1/2008. Där kunde man också läsa bland annat följande kritik mot förslaget:
Arkitekturhistorikern Nicholas Adams: "Vissa projekt är så skändliga att de inte ens borde kommenteras"
Arkitekten och skribenten Ola Andersson: "En tiovåningar hög och etthundratjugofem meter lång tillbyggnad som kräver att flyglarna i den ursprungliga kompositionen rivs skulle möjligen kunna motiveras om förslaget var av enastående kvalitet. Det är det inte. Att det är stort och av glas innebär inte automatiskt, som staden tycks tro, att det är nyskapande arkitektur på högsta nivå".
Arkitekturhistorikern Eva Eriksson: "Delphinium faller på flera punkter. Dess väldiga volym blir förödande för platsen och degraderar det gamla biblioteket till annex".
Arkitekturs förlags bok om Bengt Lindroos "Att vara arkitekt kan vara att..." fick i veckan silvermedalj i tävlingen Svenska Designpriset, kategorin redaktionell print bok. Expertjuryn ansåg boken vara den bästa i kategorin, men sedan folkets röster från webben räknats blev det en silvermedalj. På bilden syns Bengt Lindroos, flankerad av Ilkka Isaksson (bokens formgivare, tillsammans med Igor Isaksson) och Arkitekturs Isa Ekstedt.
I juryn ingick: Dick Ander, Art Director, Torbjörn Eriksson, creative director, Jonas Mattsson, redaktör Cap och Design, Barbro Rydén, grafisk formgivare.
Här kan du beställa boken.
Juryn till Arkitekturs debutpris 2009 har valt ut tretton finalister bland trettiotalet kandidater. En hög och jämn nivå tyckte flertalet juryledamöter under arbetet med urvalet. Den 11 november, vid en högtidlig prisceremoni, kungörs sedan vilken av finalisterna som blir pristagare. Alla tretton kommer att finnas publicerade i tidskriften Arkitektur nr 7, som utkommer just denna dag. Här nedan ett smakprov från var och en av finalisterna:
1. Fredrik Rosenhall: Villa Kempe, Göteborg
2. Johan Casselbrant: Villa K, Kungsbacka
3. Magnus Nilsson: Villa Hellström, Hittarp
4. Unit: Villa i Hjulvik, Göteborg
5. Lotta Åberg: Förskola i Bandhagen
6. Thomas Marcks: Sands hus Vrångö.
7. Martina Eriksson: Villa m, Gotland
8. 02 Landskap: Bostadsgård i Göteborg
9. Kjellgren Kaminsky: Strandbaden dansrestaurang, Skanör
10. Elin Abrahamsson: Innergårdar, Malmö
11. Mattias Palme: Sommarhus, Gotland
12. Dive Architects: Digital Business campus, Sheffield
13: Stefano Mangili: Vattenreningsverk, Falun
Hus för scenkonst i norden
Temaintroduktion - Scenkonstens hus: Vår tids katedraler. Claes Caldenby & Sanna Nordlander.
DR Koncerthus, Köpenhamn. Arkitekt: Ateliers Jean Nouvel.
Skuespilhuset, Köpenhamn. Arkitekt: Lundgaard & Tranberg.
Alsion, Sønderborg. Arkitekt: 3XN.
Operan, Oslo. Arkitekt: Snøhetta.
Hålogaland Teater, Tromsø. Arkitekt: Vulkan Arkitekter.
Operahuset, Nordfjord. Arkitekt: Nordplan.
Sibeliushallen, Lahtis. Arkitekt: Artto Palo Rossi Tikka.
Backa Teater, Göteborg. Arkitekt: Kvarnström Arkitektkontor.
Norrlandsoperan, Umeå. Arkitekt: SWECO FFNS Umeå.
Teori
När och fjärran. Roger Spetz om vardagens rumsliga upplevelser.
Tillbyggnad
Rådhuset, Stockholm. Arkitekt: Ahrbom & Partner. Johan Mårtelius kommenterar.
PS: recensioner, kolumn
5 nya böcker recenseras. Yes is more, The Mosque, Moderna tegeldetaljer,
The Visible and the invisible och Ny agenda/New Agenda.
Inte mina drömmars stad. Kolumn av Tomas Lewan apropå Stockholm Waterfront Building
Här är två nya Tors torn som planeras vid Norra Station i Stockholm. De ska enligt stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvedal "bilda en symbolisk port till Stockholm och ge identitet åt den nya stadsdelen" Som upphovsman anges än så länge Stadsbyggnadskontoret. Alexander Wolodarski på SBK har tidigare sagt (Vi i Vasastan 14/8 2009), att han "har tittat på kyrktorn" som "har en gracil siliuett och skulle man bygga Tors torn på liknande vis så skulle de kanske smälta in bättre och bli mer i samklang med historien". Det förra förslaget på Tors torn var lite lika, fast upp och ner (bild nedan).
Svenska Dagbladet genomlyser förtjänstfullt byggandet kring Stockholms central, i det som kallas Västra City. Eva Eriksson slår fast att: "Vi vet inte vilka hänsyn och uppgörelser som egentligen ligger bakom de vackra ord som står att läsa i officiella planprogram. Vad vi kan ana är en process som lett till en skenande exploatering, där man tappat alla proportioner."
Något liknande kan man säga om planerna kring Norra Station som vi skrev om i förra numrets ledare.
En intressant sak här är att en sådan här diskussion ofta slutar med att man ställer förnyelse mot bevarande. På ena sidan mossiga arkitekturhistoriker och på den andra framåtblickande exploatörer och förtätare. Så enkelt är det så klart inte. Det är en fråga om hur och varför. '
Stockholms nya stadsbyggnadsdierktör använder samtidens utslitna glosor när hon talar om att "skapa samband" och "överbrygga barriärer". Det är ett möjligt sätt att ge legitimitet till i stort sett vilken exploatering som helst. Det som Eva Eriksson kallar en skenande exploatering.
Tänk om det i själva verket är så att man ska riva byggnader för att skapa samband, så som Mikael Askergren förerslog i sitt förslag som han presenterade i Arkitektur (8/2008).
Bild från SvD.
Ingmar Bergmans papperskorgar går för fantasisummor på Bukowskis. Hans hus liger ute till försäljning. Arkitekten bakom Ingmar Bergmans hus är Kjell Abramson. I tidskriften Arkitekturs arkiv hittar vi i numer 11 1970 en arkitektbeskrivning av ombyggnaden av Dramaten i Stockholm signerad Kjell Abramson.
Ombyggnaden gällde till exempel en ny personalmatsal. Abramson skriver: "Utredningen för den andra ombyggnadsetappen påbörjades 1963 med Ingmar Bergman som teaterchef. Den gjordes i samarbete med arkitekt Nils Tesch". Bergmans hus på Fårö stod klart 1967. Bergman hämtade sålunda inte bara sin hushållerska från Dramaten utan också sin arkitekt.
Och det bästa av allt, Kjell Abramsons ombyggnad av Dramaten kommenteras i Arkitektur 1970 av Erland Josephson: "I sin art och innanför skalets möjligheter är den i dag på väg att bli en funktionsduglig teater /../ Behovet av den stora folkteatern, med dess spektakulära rikedom. dess demokratiska gemenskap, bara växer". Klicka på bilden ovan för hela kommentaren och bilder från personalmatsal och smink.
I nummer Arkitektur 2/1968 skriver Kjell Abramson tillsammans med Brita Abramson om scenkonsthus: "I konkurrens med massmedia har teatern tvingats att renodla sin egenart". Kjell Abramson dyker sedan upp i tidskriften med ett par daghemsprojekt under 1980-talet.
Underbar försäljningsfilm för Bergmans hus.
I fredags hölls årets stora landskapsarkitekturseminarium Oyster på ett fullsatt Nalen i Stockholm. Seminariet lyckades väl fånga in samtidens landskapsarkitekturs olika angreppssätt på samtiden. Med ämnen som poetisk magisk naturrealism i stadsmiljö (Gross Max), upptågsmässiga konstinstallationer (John Körmeling), rädda krympande städer (KCAP och Alle Hosper), smarta trädgårdsidéer (Claude Cormier) och hållbara stadsmiljöer (Stig L. Andersson).
Mest tappade hakor orsakade kanske John Körmeling (klädd i blå bilmekaniker stass). Han presenterade sin märkliga naiva offentliga konst och sitt tivolilika projekt Happy Street som är Hollands paviljong vid Världsutställningen i Shanghai 2010.
Men också KCAP:s och Alle Hospers imponerande lågmälda arbete i den ryska staden Perm fascinerade. Claude Cormier var inspirerande så länge han höll sig till den mindre skalan med sitt "en idé per projekt". Gross Max slog ett rimligt slag för de små platserna i staden med sin vilja att blanda det rationella med det romantiska och deras Pottersfield Park vid Tower Bridge tycks som ett bra exempel på ett samtida angrepp på stadens platser.
Bilden: John Körmeling på Nalen med projektet "Living free on top" (1999) på taket till tullhögkvarteret i Rotterdam, ett dutch colonial house med smak av amerika vänder sig västerut.
Statens Konstråd + RAÄ + Arkitekturmuseet + Boverket
"För att stärka en helhetssyn i gestaltningen av offentliga miljöer som i högre grad förmår att väga samman olika perspektiv, och för att stärka konstens och andra gestaltningsområdens roll i samhällsutvecklingen, bör Statens konstråd, RAÄ, Arkitekturmuseet och Boverket utveckla sitt samarbete. Denna verksamhet ska ge exempel på hur platsspecifik konstnärlig utformning och en medveten arkitektur kan ingå i och bidra positivt till en helhetsplanering av offentliga områden, platser eller byggnader, som parker, lekparker, skolor, förskolor och torg. Boende och andra som kommer att nyttja de aktuella miljöerna ska få möjlighet att komma till tals. Särskild hänsyn ska tas till ett barn- och ungdomsperspektiv." ur Kulturpropositionen
Arkitekturmuseet + RAÄ + Boverket + Formas + Delegationen för hållbara städer
"I uppdraget till Arkitekturmuseet, RAÄ, Boverket och Formas, i samverkan med Delegationen för hållbara städer, ingår förutom att uppmärksamma Sveriges arbete för en hållbar arkitektur internationellt, även att initiera informationsinsatser nationellt. Tonvikten i samarbetet ligger på att visa positiva utvecklingsmöjligheter för stadsdelar och förorter med utbrett utanförskap. Den tidigare förda bostads- och stadsplaneringspolitiken har bidragit till att befästa sociala strukturer som kan leda till ett fördjupat utanförskap. En upprustning och förändring av många av våra förorter är därför en av de mest angelägna framtidssatsningarna." Ur Kulturpropositionen
Miljonprogrammen räddas med ombildningar
"Att öka boendekvaliteten, blandningen av hushåll och mångfalden av boendeformer i miljonprogramsområden som präglas av utanförskap, är avgörande för att få till en positiv utveckling. Mot bakgrund av detta kan det finnas anledning att se över hur regeringen kan underlätta för förvärv av bostäder i ett område med brett utanförskap. Likaså finns det anledning att utreda hur staten kan underlätta vid ombildning av bostäder till bostadsrätter i områden med brett utanförskap. Statens insatser måste vara noga övervägda och väl riktade för att åstadkomma den önskade utvecklingen i utsatta områden. Enligt BKN (Bostadskreditnämnden) bör inslaget av ägda bostäder i dessa områden öka för att bidra till ett minskat utanförskap. BKN har också i en rapport föreslagit ett garantiprogram för upprustningslån till flerbostadshus i utsatta områden" ur Budgetpropositionen
Idag presenteras regeringens budgetproposition. Vi kommer i några inlägg presentera ett urval ur budgetpåsen. Först ut urbant utvecklingsarbete och jämställdhet i staden. Här helt okommenterat, men innehållet bör och ska såklart diskuteras. Vi återkommer i frågan.
Urbant utvecklingsarbete
I regeringens samlade strategi för integration är en av de strategiska frågorna är att minska antalet stadsdelar med utbrett utanförskap. Regeringen har vidare under 2008 inlett ett långsiktigt urbant utvecklingsarbete. Fokus inom utvecklingsarbetet är arbete, utbildning, trygghet och tillväxt. Regeringen har tecknat lokala utvecklingsavtal med 21 kommuner för perioden 2008–2010. I dessa kommuner har det formats lokala partnerskap där fastighetsägare och bostadsföretag är viktiga aktörer vad gäller insatser för att öka integration i boendet i stadsdelen. Under 2010 ska staten och kommunerna genomföra en gemensam avstämning för att bedöma fortsatt inriktning på det urbana utvecklingsarbetet. Ett arbete har inletts för att ta fram relevant underlag för denna avstämning.
Jämställdhet i staden
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna stödja ett
utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget ingår i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Det löper till den 31 december 2010.
Hela proppen finns här.
Från senaste numret av Arkitektur: Ett steg framåt - ett rundabordssamtal mellan Spencer de Grey från Foster+Partners, Svante Berg från Berg Arkitektkontor, Lars Marcus, forskare KTH, Martin Schröder, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret samt Dan Hallemar och Olof Hultin, tidskriften Arkitektur. Finns här: PDF.
Regeringens utredare Gunnar Malm (VD för Arlandabanan) föreslår att det ska byggas spår för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg och Malmö. Med höghastighetståg skulle resan Stockholm—Göteborg ta två timmar och Stockholm—Malmö cirka två och en halv timme. Utredningen konstaterar att "Den samhällsekonomiska kalkyl som genomförts för projektet visar att projektet, med gjorda antaganden, är samhällsekonomiskt lönsamt."
Här finns utredningen.
Och alla partier utom moderaterna är positiva.
Två av våra nordiska kollegor, Arkitektur DK och finska ark, har i sina senaste numret närmat sig bostadsfrågan. Danskarna har mycket att välja på och konstaterar lakoniskt i sin ledare att "vi har identifierat några av de bästa och mest intressanta bland de alltför många huslådorna som den senaste tioårsperioden har manglats ut i Danmark".
De finska kollegorna konstaterar att det byggdes bättre hus när landet var fattigt på 1950-talet. Men presenterar ändå några husprojekt som de anser står emot trenden att bara tjäna så mycket som möjligt på varje lägenhet.
Sleakness, är ordet som Amanda Levete (förut på Future Systems) använder för att beskriva sitt nya hus på en tvärgata till Oxford Street i London. Bra ord, snygg byggnad. Vad blir det på svenska? Mjukglansigt? Läs mer här.
Ett kort intervju från Vice TV med kanske världens äldsta verksamma arkitekt, Oscar Niemeyer, snart 102 år. Ett antal projekt baserade på Nieymeyers gamla och nya skisser är på väg upp runt om i världen. I Avilés, Spanien, byggs ett Centro Niemeyer (nedan) med invigning 2010.
Idag fick Umeå i konkurrens med Lund uppdraget att vara en av Europas två kulturhuvudstäder 2014. Det är samma år som den nyöppnade arkitektskolans första studenter lämnar skolan. 2010 öppnar Umeå Arts Campus (med arkitektskola, konsthögskola och Bildmuseum) i nya byggnader. Men ingenstans på den blivande arkitekturhögskolans webbsidor hittar man upphovsmännen till detta stora projekt, som är Henning Larsen Arkitekter tillsammans med White.
En arkitekturguide till Umeå finns här (pdf).
Delegationen för hållbara städer har valt ut sju stadsbyggnadsprojekt som ska utredas vidare för att få del av de 340 miljoner som regeringen avsatt för hållbar stadsutveckling.
Hösten 2008 tillsatte regeringen Delegationen för hållbara städer. De skulle enligt uppdraget "kraftsamla för att på olika sätt stimulera hållbar stadsutveckling, både i Sverige och utomlands." Delegationen har till sitt förfogande 340 miljoner som ska gå till "stadsbyggnadsprojekt, som bidrar till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan samt underlättar svensk miljöteknikexport".
De sju nu utvalda projekten är Hållbart Linköping 2.0. Lund – den hållbara kunskapsstaden Brunnshög. Malmö – hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst. KB Kreativiteten, Kängurun 21. Stockholm – Stockholm Järva. Umeå – Åliden den hållbara kulturstadsdelen. Växjö kommun – projekt Vikaholm.
I Linköpingsprojektet ingår till exempel en förnyelse av det välkända kollektivhuset Stolplyckan (bilden) som ska " omskapas i modern form, där social trygghet och samvaro kombineras med sunda, resurseffektiva lågenergihus och god miljö." Och ett projekt som kallas "Nya Ryd", där skolan i invandrardominerade Ryd omvandlas till en "modern och mångfunktionell skola med tillgänglighet för alla under större delen av dygnet", med barnomsorg, bibliotek, restaurang och föreningar.
74 projekt hade sökt stöd. Den kompletta listan på dem finns här.
Medieföretaget Gota Media, med bland annat dagstidningarna Barometern, Borås tidning och Smålandsposten, i sin portfölj har efter ett parallellt uppdrag om sitt nya huvudkontor i centrala Kalmar valt ut två namnkunniga finalister: Caruso St John (bild överst) och Dorte Mandrup Arkitekter (bild under). Juryutlåtande här (word-dokument).
I Arkitekturs senaste nummer har ett fel smugit sig in i namnginvingen av upphovsmännen bakom Malmö Stortorg. Det rätta ska vara Land Arkitektur + Urban Design + Lena Marjamaa + Node ljusdesign. Precis som vi skrev här.
Henning Larsen Architects och Sweco vann tävlingen om Ystads nya arena, eller sportkomplex som det kallas. De övriga prekvalificerade var: Berg Arkitektkontor och Arkitekfirmaet C.F. Möller, Entasis och Svendborg Architects tillsammans med Ramböll och Tema landskapsarkitekter, Fojab Arkitekter, Tengbom Arkitekter samt Wingård Arkitektkontor.
Den portugisiska arkitekttidskriften Jornal Arquitectos är läsvärd. Det förra numret hade temat "Vara rik" och det nya heter "Vara populist".
Regeringen gav igår klartecken till Förbifart Stockholm, ett väg- och tunnelbygge för 28 miljarder förbi Stockholm. Förbifarten tar av från E4an vid Kungens Kurva (bild). Att hösten 2009 i klimatåtstramningarnas tid föreslå en stor motorled för bilar kan tyckas väl föråldrat. Fanns det inte andra sätt att spendera de där 28 miljarderna undrar man, på ett mer samtida sätt? En annan sida av saken är stadsbyggandet som följer i spåren av en sådan här satsning. Alla tidigare stora vägprojekt visar att stora vägar ökar utspridningen av staden och helt enkelt skapar fler bilberoende förorter. Helt enkelt att det nu blir lättare att ta sig längre bort och snabbare med bil. Det är en sidoeffekt av vägbyggets, förmodligen vällovliga syfte att öka framkomligheten genom och förbi Stockholm. Detta är stadsbyggande, inte vägplanering.
Kajsa Ekis Ekman kommenterar bygger och sammanfattar protesterna i Dagens Nyheter.
Landskap
In i det vilda. Dan Hallemar ser en ny landskapsarkitektur växa fram.
Stadionområdet, Malmö. Arkitekt: Sydväst arkitektur & landskap.
Strandpromenaden, etapp III, Helsingborg. Arkitekt: Brandt Landskab.
Blomsterprogram, Stockholm. Arkitekt: LOLA arkitektur & landskap, Trafikkontoret i Stockholm.
Utblick
En ny amerikansk dröm. Håkan Forsell om Obama och stadsbygget.
Arkitekturen som berättare av historier. WAF-vinnarna Grafton Architects i Dublin intervjuade av Elizabeth Hatz.
Slussen i fokus
Slussen ett steg framåt – men mycket återstår. Rundabordssamtal mellan Spencer de Grey från Foster+Partners, Svante Berg från Berg Arkitektkontor, Lars Marcus, forskare KTH, Martin Schröder, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret samt Dan Hallemar och Olof Hultin, tidskriften Arkitektur.
PS: recensioner, kolumn
Avantgarde och hållbarhet. Sommarens stora utställning på Louisiana recenserad av Claes Caldenby.
5 nya böcker recenseras. Just Environments, A Women’s Berlin, Las Vegas Studio, En landskapsarkitekts konstnärliga praktik och Design för hållbar utveckling.
Kolumn. Katarina Rundgren om att våga ta betalt för sina idéer – eller?
På Apollons sida. Eva Rudberg om Lennart Holm och hans livsverk.
2 x inblick/close ups
Norra Vrams vårdhem, Norra Vram. Arkitekt: Marge Arkitekter.
Hus Vänern, Karlstad. Hus Vänern, Karlstad. Arkitekt: Nordstrand Frisenstam Rung arkitektkontor.
På Skissernas museum och biografen Kino i Lund startar den första september en två veckor lång arkitekturfilmfestival. Man visar en hel del spelfilmer med mer eller mindre tydliga kopplingar till arkitektur, men ännu intressantare är kanske dokumentärserien. Här finns bland annat "Last call for planet earth", där "12 arkitekter från hela världen ger sin syn på vad en ekologiskt hållbar arkitektur kan innebära och hur de tolkat uppgiften i några av sina verk", liksom "Leben in der stadt von Morgen" om "stadsdelen Hansaviertel, som invigdes år 1957, bokstavligen på ruinerna av det krigsskadade Berlin. Om visionerna hos arkitekterna – bland dem Oscar Niemeyer, Alvar Aalto, Walter Gropius, Jaenecke & Samuelson". Bland dokumentärerna märks också "Sketches of Frank Gehry" och "Koolhaas Houselife" (bilden).
Arkitektur förlags bok "Att vara arkitekt kan vara att…" har nominerats till slutomröstning i Svenska Designpriset 2009 i kategorin »Redaktionellt: Bok«! Det är Batteri Kommunikation och Cap & Design som delar ut medaljer i både guld och silver till föredömlig grafisk design. Formgivarna till den redan mycket uppmärksammade boken är Ilkka Isaksson och Igor Isaksson/MU AB. Designpriset har en professionell jury, som bedömt alla bidrag och gjort nomineringarna. Och nu kan den som vill utse sin favorit – »folkets röst« har 50 % och juryn 50 %. Gå in och rösta HÄR, till och med 6 september. Vinnarna presenteras 8 oktober vid en ceremoni på Moderna Museet.
Beställ boken på arkitektur.se
När Charles Barclays Kielder obsevatorium stod färdigt vände många blicken mot Kielder Water & Forest Park i Northumberland i nordöstra England. Nu har det 15 år långa arkitekturprogrammet resulterat i ytterligare sex vindskydd runt en sjö av bland andra Adjaye Associates och Studio Weave (bl a Robins hut, bilden). Tidigare finns här också James Turrells Skyscape och Softrooms Belvedere.
I Kroksbäcksparken i Malmö invigdes i helgen konstnären Johan Ströms "Puckelbollplan", ett mints sagt interaktivt konstverk. Johan Ström vill med denna till synes Dalí-inspirerade plan hävda livets slumpmässighet. Planen är en del i Malmö stads satsning på spontanidrott. Kanske också en satsning på vardagssurrealism.
Läs om Maya Lins projekt för Museum for Chines in America i New York Magazine.
Och Jonathan Glancys kommentar till Prins Charles och stildebatten i England i The Guardian: "all this chatter takes us back 25 years", skriver han bland annat.
Läs om den nya amerikanska drömmen och städerna som dess drivkraft i GOOD Magazine.
Och börja läsa den intressanta debatten om framtidens bibliotek baklänges med Andrzej Tichys avslutande inlägg i dagens Sydsvenskan.
Och något äldre, New York Magazine igen, om alla de nedlagda Gehryprojekten i det stora äpplet.
Och BBC rapporterar om hur lokaliseringsprogram eller spyware i mobiler kan bli stadsbyggnadsverktyg: "City planners approached us because they wanted to know how people were using urban infrastructure. We can give them some real insight with the idea of helping them build a better city that reflects people's actual behaviour."
Bilden är från den svenska filmen "Man tänker sitt", premiär idag. Miljöbilderna ser ut som en poetisk Lars Tunbjörk.
I dagarna presenterades de nominerade till den stora arkitekturfestivalen World Architecture Festval i Barcelona 4-6 november. Fem svenska projekt är utvalda i de olika kategorierna:
Restaurant Tusen. Murman Arkitekter (kategorin Holiday)
Vällingby City. White arkitekter (New and Old)
Tygverkstaden, Visby. Johan Celsing Arkitektkontor (Office). Bilden.
Kosterhavet Visitors Centre. White arkitekter (Future projects, cultural)
SMoT (Smålands Musik och Teater). Wingårdh Arkitektkontor (Future projects, cultural)
Kuggen. Wingårdh Arkitektkontor (Future projects, commercial)
Tidskriften Arkitektur är mediapartner i WAF och som sådan deltar redaktionen i juryarbetet.
I en reklamskrift för Väsby Kommun som delades ut med morgontidningarna i Stockholm idag kan man läsa att Ax:son Johnsonstiftelsen "i gåva lämnat ett förslag hur Väsby kan göra en resa från förort till stad". Skisserna presenterades av Peter Elmlund på Ax:son Johnsonstiftelsens projekt Urban City Research och är gjorda av arkitekterna Torbjörn Einarsson och Kjell Forshed. I Dagens Nyheter kan man läsa att "i Johnsonstiftelsens vision byggs 3000 nya bostäder i centrala Väsby".
Intressant, en privat stiftelse som ger bort stadsbyggnadsidéer till förortskommuner. Ax:son Johnsonstiftelsens ändamål är enligt stadgarna att "inom Sverige allmänt främja vetenskaplig forskning". Men stiftelsen har länge också varit en aktiv deltagare i samhällslivet. En tidskrift och tv-program finns också i utbudet. Och nu alltså också konkret stadsbyggande.
Mer om gåvan här.
Han Fuglesang väntar fortfarande. Om ni gör det också så kan ni så länge få en godbit ur tidskriften Arkitekturs arkiv. Här är alltså vad de svenska arkitekterna läste när Neil Armstrong landade på månen i juli 1969. Ett helt nummer om parker, landskap och trädgårdar. Med det här uppslaget från Gunnar Martinssons gårdsplanering i Kungshamra, "studentstaden i Solna". Klicka på bilden för större version.
Lite sent, men ändå. Riba har nominerat sex projekt till årets Stirlingpris. "Trist lista" konstaterar Architects Journals Kieran Long och hoppas på sin favorit Tony Fretton Architects Fuglesang Konstmuseum (bilden) på Lolland som vinnare. Den ligger också bäst till hos bookmakers med 3:1. Två av nomineringarna har tillfallit 2006 års vinnare Rogers Stirk Harbour + Partners. Kanske för plåstra om Sir Rogers för de smällar han fått av Prins Charles för sitt höghusprojekt i Chelsea Barracks under våren, som ledde till att kungafamiljen i Quatar skickade projektet in i byrålådan igen. Stirlingpriset delas ut den 17 oktober.
I sommar har den flygande gräsmattan "Flying Grass Carpet" rest runt i Europa. Skapad av holländska ID Eddy och HUNK-design är det en sorts kringresande offentlig plats. Konceptet är en mönstrad konstgräsmatta med olika konstgrästyper "som flyger från plats till plats, stannar en kort stund, och när den väl landat fungerar som en offentlig park". En snygg blandning av eventkultur, gatukonst och tillfällig intervention.
Här har mattan landat i Berlin:
I dagarna utkommer den polska författarinan Magdalena Tullis bok "Drömmar och stenar" på svenska (Symposion). En bok om staden Warszawa, dess återupbyggnad. "En litet ovan och därför suggestiv synvinkel på stadsbyggnadskonst", skrev Lennart Bromander i Aftonbladet. 110 sidor, perfekt för en helg.
Den 4 augusti invigdes Steven Holl Knut Hamsun Center i Hamarøy, Norge, i närheten av Hamsuns uppväxtplats. Museet har varit mycket omdiskuterat. De första skisserna visades upp för tretton år sedan.
Bygget har sedan dess legat på olika platser och en del av diskussionen har förstås gällt Knut Hamsuns koppling till nazismen. Hamsun var författaren som havererade politiskt och skänkte sin nobelplakett till Goebbles eftersom han menade att Nobel instiftat priset för att belöna "idealistisk" diktning, och ingen hade diktat så idealistiskt gott som Goebbles, menade Hamsun.
Steven Holl har själv sagt att "“I think that all those things, good and bad, can be shown in a museum dedicated to the life of one person. You can include that stain in the exhibitions. Life isn’t all clean. It has some messy corners”."
Träexteriören i Stven Holls bygnad säger sig ha hämtat inspiration från norska stavkyrkor och konceptet har Holl kallat "byggnaden som kropp".
Enligt den nosrska tidningen Morgenbladet har centret i alla fall lett till en "Deadwood-aktig optimism på Hamarøy", guldgrävare vittrar morgonluft, hotellnätter, turisminkomster vankas i Norges mest glesbefokade landsända.
Idag utkommer Ernst Brunners roman "Hornsgatan" om just Hornsgatan på Södermalm i Stockholm, även om Brunner bekvämt nog utesluter den tredjedel av gatan som försvinner ner mot Hornstull eftersom den delen är "värd att omnämna bara genom sin extrema fulhet".
Hornsgatan är ingen duvunge i litterära sammanhang, såväl stora delar av Stieg Larssons millenniumtrilogi som Klas Östergrens "Gentlemen" utspelar sig på denna södermalms enda paradgata. Carl Johan de Geer och Jan Lööf har också skildrat gatan i den oförglömliga barnboken "Örnis bilar". Flera av Ulf Lundells senaste romaner utspelar sig här. Brunners granne Björn Ranelid skrev också en bok om den intilliggande Götgatan för några par år sedan. Välbesökta kvarter i litterära sammanhang sålunda. Brunners bok är en sorts uppföljare till boken om den mer lugubra gatan Kocksgatan (1992).
Brunners "Hornsgatan" kan nog läsas som en sorts stadsbyggnadsbok med förankring hos de människor som korsar dess spår. En av dessa är den ilskne konstnären Dressler.
I Dagens Nyheter skriver Dan Jönsson att "hade det inte varit för denne Dressler tror jag ”Hornsgatan” kunde ha blivit ännu en storartad Stockholmsroman. Men Dressler får inte måla sina extatiska dukar i fred. Som alla sanna konstnärer är han förföljd av halvfigurerna i Stockholms queera kulturetablissemang, där det fjäskas för klottervandaler och vars manliga lakejer tycks ha underkastat sig någon sorts mental kastrering".
En bitter bild av en förändrad stad. En stadsdel som förändrats. Södermalm har under 100 år fått vara hela Sveriges charmiga arbetarstadsdel, från Söderkåkar till Rocky (seriehunden) via Nacka Skoglund och Popsicle. Inte så längre. Förra valet var för första gången de borgerliga i majoritet i riksdagsvalet på Södermalm.
Jens Liljestrand i Sydsvenska Dagbladet ser också en Brunner på jakt efter ett förfall av en plats som inte längre har någon själ: "Den miljö som Brunner nu återkommer till har blivit skitig, äcklig, befolkad av självspäkare, internetryskor, Prideparader, feta. Från berättelsens märkligt reaktionära synvinkel har det naturliga blivit sjukt, det friska förruttnat, frejdigheten en besk grimas. Gårdagens sexgudinnor har blivit fläskiga tanter och hätska feministhäxor."
Lars Gustafsson i Expressen och Gunder Andersson i Aftonbladet är mest positiva, men båda skriver om det apokalyptiska i Brunners stockholmsskildring. Gustafsson skriver: "Vad handlar denna roman om? Apokalyps, skulle jag säga. En värld på väg att störta", Andersson ser en "helvetesvision av en undergångsdömd kultur".
Hela Sveriges Södermalm finns inte längre. Söderkåkarna har sedan länge rasat in.
Bild: Allbert Lindhagens plan för Södermalm, med Hornsgatan i det nordvästra hörnet.
Höstens snackis i stadsbyggnadssammanhang kan bli den här boken av ekonomhistorikern, fotografen och författaren Jan Jörnmark. "Övergivna planer" är en bok om svensk plan- och bygglagstiftning. Det kanske inte låter som en kioskvältare, men med historia, konkreta exempel, bilder på övergivna platser vid övergivna planprojekt försöker Jörnmark ringa in varför den svenska plan- och bygglagstiftningen är "i behov av en haverikommission" i den lagstiftning som Jörnmark menar präglas av "total planlöshet och slumpmässighet".
Boken ges ut av Fastighetsägarna, som är en "intresse- och branschorganisation som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad" och "representerar 20 000 medlemmar som äger lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter samt bostadsrättsföreningar". En del i deras opinionsbildande arbete sålunda.
Bild av Jan Jörnmark, från bokens omslag, presenterad på fastighetsägarnas hemsida.
Efter snart tio år får nu Ralph Erskines kontorsbyggnad Arken i London sin första hyresgäst. De 15.000 kvadratmetrarna i huset byggt 1992 har stått tomma sedan 2000.
Om Arken skrev James Pickard i Arkitektur 1/1993 (som då också presenterades som ett hus utan hyresgäster) att den "framstår som en främmande farkost som strandat på västra Londons öde stadslandskap. Olik varje kontorshus i England bär den med sig skandinaviska mönster för arbetsorganisation. Än viktigare är kanske att dess lärorika interiör är formad för att stimulera dem som arbetar här till ett icke-hierarkiskt beteende och motarbeta de mer traditionella och mindre demokratiska arbetsformer som länge varit den brittiska ekonomins olyckliga arv".
Om det var en ovilja att lära som orsakade den långa perioden av tomma lokaler vet man inte, men arkitekturguiden galinsky.com karakteriserar huset som "ett kontors koncept så upplyst att det får kämpa för att vara en del i den verkliga världen, rörelsemönstren och de gemensamma utrymmena är fantastiska, men på bekostnad av ett stort slöseri med utrymme i mer konventionell mening".
För bra för den här världen. Men från september med det amerikanska medieföretaget Open TV som enda hyresgäst.
Inlägg
Alla kommentarer
