Det blev det svensk-danska kombot Berg/CF Møller som vann tävlingen om att rita ett nytt forskningscentrum för Akademiska hus i Solna. Projektet påbörjades som en inbjuden tävling 2010 med AIX, Berg/CF Möller, Nyréns och Sweco. Berg/CF Møller och Nyréns valdes sedan ut att gå vidare med projektet. Och nu har Akademiska hus bestämt sig för att gå vidare med Berg/CF Møllers förslag. Nedan Berg/CF Møllers förslag i den första vändan.
Arkitekturskolan i Stockholm brann men brann inte upp. I nedre ateljén 7:10 på onsdag morgon larmade en automatisk brandvarnar räddningstjänsten. Branden slukade under dagen hela lågdelen - nedre ateljén, verkstad, samt en helt ny digital verkstad - kröp under koppartacket och hann en bit upp på fasaden innan den släcktes totalt. Ritsalar, kontor, bibliotek samt Sandell-Sandberg kontor (i huset sedan ett par år) blev i huvudsak bara rök- och något vattenskadade. Mest överraskande på onsdagen att DN redan vid lunchtid började spekulera om Gunnar Henrikssons A-Hus från 1971 kanske skulle rivas nu. Projektet presenterades i Arkitektur, nr 9, 1971, sid. 10-16.
White Arkitekter ritar Svenska Mässans nya tredje torn i Göteborg. Byggstart i september. Gothia Towers tredje torn blir 100 meter högt och därmed Göteborgs högsta hus med sina 29 våningar. Man bygger också på det nuvarande East Tower, som blir 25 våningar. "Alltsammans ska vara klart under andra delen av 2014. Då kan Göteborg stoltsera med en mötesplats i världseliten samt det näst största hotellet i Västeuropa.", skriver Svenska Mässan i ett pressmeddelande.
Hotel Gothia Towers är ett dotterbolag till Svenska Mässan som i sin tur är en ekonomiskt fristående stiftelse som är kommunpolitiskt kontrollerad. I stiftelsen finns ledamöter från Göteborgs kommun, Chalmers, Göteborgs universitet och näringslivet. Detta faktum kommenterades av en annan hotellinvesterare i Göteborg, Clas Hjort på Home Properties som bygger miljardhotellet i det gamla Centralposthuset: "Helt förkastligt. När det är kommunala eller på något sätt offentliga krafter bakom stora projekt på en kommersiell marknad känns det helt fel", sa Hjort enligt Fastighetsvärlden.
Projektet har omtalats sedan 2005. Detaljplanen fastställdes våren 2008 men Svenska Mässan, som äger och driver hotellet, valde då att inte gå vidare med projektet.
En läglig hagelskur drog över Stockholm när det nya slussenförslaget skulle presenteras. Utanför lokalen stod frusna slussenkramare med flygblad och plakat. På dörren ut kunde man läsa den upptejpade uppmaningen: "se till att dörren går i lås". Inne från lokalen mumlet från lyckan hos politiker som får ställa sig på folkets sida. Lokalpressen hade samlats för att beskåda det som politikerna och tjänstemännen samfällt presenterade som "stockholmarnas förslag".
Proteststormen, som hållit till hyfsat lokalt i Stockholms innerstad, ska nu stillas med ett nytt redigerat förslag.
Den tidigare stora offentliga byggnaden mitt på Södermalmstorg blir två glashus (en med vinterträdgård) i två våningar, som ska kännas mer transparenta, men som upphovsmannen Spencer de Gray ser som lika tydliga rumsbildare som det tidigare huset. Om än lägre.
Den föreslagna byggnadsvolymen som la en sorts finlandsbåtsgavel mot det öppna torget har dragits in och givit plats för en park. Siktlinjen ut mot saltsjön bevaras därmed i högre utsträckning.
Byggnadsvolymen är lägre, samtidigt som vistelseytan är större, vilket får räknas inte bara i den ekonomiska ekvationen utan också i den om det förväntade folklivet. Det faktum att man nu också lagt hela bussterminalen i berget bidrar också till minskad rörelse över platsen.
Verklig förändring eller bara ögongodis? I morgon slår utställningen, på Södermalmstorg, upp portarna för den bistra verkligheten.
Renderingar Foster + Partners och Berg Arkitektkontor
Kort om arkitektur/architecture in short
Att lämna Fagersta – Bosse Bergmans samlade texter. Lars Marcus about the work of urban historian Bosse Bergman.
Pro bono – det tysta alternativet till stjärnarkitekturen. Rebecka Gordan reflects on an increasing interest in pro bono architecture.
Inte bara förtätning: Den globala trädgården. Claes Caldenby reads three new books and discovers a growing interest in urban agriculture.
Färre besökare men hejdlöst idéflöde på MIPIM i Cannes. Andreas Fries reports from the MIPIM fair in Cannes.
Ny arkitektur/New Architecture
Fem nya projekt presenteras: H+ i Helsingborg av Helsingborgs stad, No Picnic i Stockholm av Elding Oscarson, Västra hamnens skola i Malmö av HMXW arkitekter, Svensk Handels hus i Stockholm av Bergkrantz Arkitekter och Hus N i Växjö nav Henrik Jais-Nielsen Mats White Arkitekter.
Arenaintervju: Olof Hultin/Interview with Olof Hultin
Olof Hultin lämnar över. Efter drygt två decennier som chefredaktör för Arkitektur går Olof Hultin i pension.
Centrala Stadsbyggen/City Planning
Jernhusens stora planer. Dan Hallemar har tittat närmare på tre pågående projekt kring Centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dan Hallemar about the state-owned commercial real estate developer Jernhusen.
PS: debatt, recensioner, kolumn/PS: Debate, Reviews, Column
En process i fel ordning. Alexis Pontvik kritiserar stadsbyggnadskontorets förslag till ny bebyggelse på Albano-området i Stockholm.
3 nya böcker recenseras. Rum och ansvar, No Room to Move och In favour of public space.
Arkitekturens 30-årskris. Anders Bodin om åldrandets problem.
Sist men inte minst. Hört på bloggen.
I höstas skrev vi att Jernhusen och Stockholms stad inbjudit tre stjärnarkitektkontor att rita på ett nytt hus för Citybanan snett emot entrén till centralstationen. På platsen där den nuvarande Hotel Continental ligger. I det nya numret av Arkitektur visar vi bilderna på arkitektkontoret OMA:s förslag, som Jernhusen och staden pekade ut som det bästa (ovan, klicka för större bilder). Förslagets höjd, 69 meter, gjorde dock att politikerna i stadshuset inte kunde godkänna det.
Förslaget var ett resultat av ett parallellt uppdrag som Jernhusen gett åt tre arkitektkontor våren 2010: Snøhetta, Foreign Office Architecture och OMA. I den processen hade Jernhusen med sig stadsbyggnadskontoret i en bedömningsgrupp tillsammans med Jernhusens ledningsgrupp. Gert Wingårdh och Bjarke Ingels deltog också som experter. Uppdraget var att rita två förslag, ett på 100–150 meter och ett på 50–70 meter. Båda förslagen skulle vara ”en attraktiv byggnad, världsklassarkitektur, hög hållbarhet gällande energi, ett landmärke som skulle förstärka stadsmiljön och manifestera stationen samt ett genomförbart projekt”.
OMA:s vinnande förslag var en delvis offentlig byggnad, med ett pendlar- och människoflöde upp genom hela huset ända upp på takterrassen (det röda flödet i sektionen ovan). En byggnad, som enligt OMA:s analys, låg på gränsen mellan det gamla och det nya Klara och därför kunde gestalta denna gräns med en högre höjd, men också som en sorts funktionell brygga mellan 1960- och 70-talscity och det nya stationsområdet och det planerade Västra city. .
Under våren och sommaren pågick processen. I augusti 2010 gjordes en avstämning. Projektet uppfattades av både stadsbyggnadskontoret och Jernhusen som politiskt förankrat. Inte minst vad gäller den känsliga frågan om höjd i riksintresset Stockholms stad. I november 2011 förordade bedömningsgruppen OMA:s förslag. Jernhusens ledning fattade sedan det officiella beslutet. Det statligt ägda fastighetsbolaget lade fram saken för Stockholms politiker. Och fick nej.
Det var politiskt omöjligt att på den här platsen ens driva ett förslag på ett 69 meter högt hus till ett start-pm från stadsbyggnadskontoret. Projektet hade fram till valet haft en politisk förankring, men efter valet fanns den inte längre.
– Det finns inte politiskt stöd för den höjden, säger stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius till Arkitektur.
Nedan nuvarande Scandic Continental.
Vasamuseet får en tillbyggnad. Tillbyggnaden ritas av ursprungsarkitekterna Göran Månsson och Marianne Dahlbäck tillsammans med Berg Arkitektkontor. Vasamuseet invigdes 1990 och blev snabbt en av den svenska postmoderna arkitekturens mest uppmärksammade verk. När byggnaden presenterades i tidskriften Arkitektur (8/1990) blev den kallad "ett mästerverk" och presenterades på 35 sidor.
Tillbyggnaden lägger sig nära marken och blir i stort sett osynlig från vattnet, "en mer lågmäld form", som Ulf Tomner på Statens Fastighetsverk uttrycker det. Projektledaren på Statens Fastighetsverk Vanja Knocke menar att "det varit viktigt att hålla nere den synliga volymen på tillbyggnaden, liksom att välja färger som smälter in. Med sin långsträckta fasad i rött och svart bildar tillbyggnaden en lugn fond i Galärparkens öppna landskapsrum".
Det låter klokt. Även om det kanske också sätter fart på stockholmsdebatten om att nya byggnader måste synas. Kanske kommer Vasamuseets tillbyggnad, i den bästa av världar, visa att det inte är synligheten det kommer an på.
Känner ni till arkitekten Sven Danielsson? En sökning i tidskriften Arkitekturs arkiv gav inget svar. Det är han som sitter på bilden överst, framför Vattenfalls huvudkontor i Råcksta, Stockholm, som han ritade. Färdigställt 1964. Det gjorde honom aktuell när Vattenfall för ett tag sedan bestämde sig för att lämna det och flytta till Solna, till den nya arenastaden som växer upp kring den nya nationalarenan. Vattenfalls gamla huvudkontor, som ägs av Svea Fastigheter, på 80 000 kvadratmeter ska bli 1500 nya lägenheter.
Möjligen blir han än mer aktuell nu igen när Vattenfallschefernas bonusar började dugga tätt i media. Det illustreras nämligen alltid med den stora kolossen i Råcksta. Som bild av en koloss (bonus, boss etc) är den ju utmärkt. Se bild på den nya föreslagna vattenfallbyggnaden i Solna av Archus arkitekter nedan. Olika tider, olika ideal. Vad den gör med bonuskulturen, elelr bilden av bonuskulturen, återstår väl att se.
Sven Danielsson blev också aktuell efter skalvet och efter efterskalven i Japan, när kärnkraftsdebatten tog fart igen. Han var nämligen chefsarkitekt på Vattenfall när de två första reaktorerna i Forsmark, de med de bruna ränderna ritades (Forsmark 1, bild ovan, han ritade dem tillsammans med Fritz Lange). Hur är det med ränderna på kärnkraftverk? Fanns de innan dess? Någon som vet?
Nu ska Vattenfalls kontor i Råcksta tömmas och bli bostäder. Runtomkring ska en hollandsinspirerade småstad, Vällingby parkstad, växa upp. Se bild nederst. Också här är det Svea Fastigheter som är markägare. HMXV arkitekter är med i planeringen.
Vilket håll kärnkraftverken i Forsmark ska är en fråga under uppsegling. Men någon parkstad blir kanske inte aktuellt om de skulle skrotas.
Vattenfalls nya buvudkontor i Solna
Vällingby parkstad så som den presenteras på hemsidan, klicka för större bild. Mitt i parkstaden Vattenfalls gamla kontor (jämför bilden nedan)
Arkitekten Peter Zumthor plockar med sig det holländska blom-geniet Piet Oudulf i sitt Serpentine Pavilion-projekt i London i sommar. Idag presenterade han de första renderingarna av projektet.
Oudulf har lämnat spår i Sverige i Enköpings stora parksatsningar (Drömparken). Enligt Piet Oudulf var parken i Enköping sedan förebild när han samarbetade med den amerikanska landskapsarkitekten Kathryn Gustafson i arbetet med den makalösa Millennium Park i Chicago, där Oudulf stod för blomsterplanteringarna i den del som kallas Lurie park.
När Zumthor nu plockar upp Oudulf blir det ännu ett bevis på hur arkitekturen och landskapsarkitekturen längtar tillbaka till blomsterprakten. Zumthors byggnad är, säger han, bara "en bakgrund till ljuset och blomsterprakten, som är projektets hjärta och fokus". Paviljongen ska enligt honom själv "hjälpa besökarna att koppla av, se sig omkring och sedan, kanske börja prata igen – eller inte". En trädgård för utbrända är alltså årets Serpentin-paviljong. Arkitekturen blir blott en kruka. Om än en snygg förmodligen.
Björn Linn har gått bort efter en tids sjukdom. Han var född 1933, utbildad på KTH och en tid anställd på Riksantikvarieämbetet och verksam som restaureringsarkitekt. Åren 1982–1998 var han professor i Arkitekturens teori och historia på Chalmers. Hans licentiatavhandling Osvald Almqvist: en arkitekt och hans arbete kom ut i bokform 1967. 1970 gav han ut debattboken Miljöplanering: på papperet eller på jorden? och 1974 kom hans doktorsavhandling Storgårdskvarteret: Ett bebyggelsemönsters bakgrund och karaktär. Ett livslångt intresse för arkitektyrket och arkitektens kunnande sammanfattades i boken Arkitektur som kunskap 1998. Björn Linn var en regelbundet återkommande skribent i tidskriften Arkitektur. Nedan återger vi en av hans tidiga artiklar, ”Den svenska arkitekturens ställning” ur Arkitektur 9-1960. Han skriver där om en nedgångsperiod i svensk arkitektur men med förhoppningar om en vändning till det bättre.
Claes Caldenby
klicka på bilderna för att läsa
Portugisiske arkitekten Eduardo Suoto de Moura får årets Pritzkerpris tillkännagavs den 28 mars från The Hyatt Foundation i Los Angeles. Bland den uppsjö av priser som delas ut hör Pritzker till det mest prestigefyllda, inte minst för att det innebär att pristagaren får ett stipendium om 100 000 dollar. Suoto de Moura är 58 år, och rankas som Portugals arkitekt nummer två efter den upphöjde Alvaro Siza, som även han fått Pritzkerpriset. Den som vill veta mer om pristagaren hittar det i ett äldre nummer av Arkitektur, nämligen 6/ 2004, där flera av hans verk finns publicerade tillsmmans med en längre intrevju.
Bilden visar Paula Rêgo Museum i Cascais, Portugal.
I Sverige och inte minst i Stockholm har byggmannen Sven-Harry Karlsson, en kulturens Percy Nilsson, varit i rampljuset sedan hans konsthall öppnade i helgen. I Mexico finns Carlos Slim, världens rikaste man, vars förmögenhet till en början byggdes upp vid en utförsäljning av ett statligt mexikansk telebolag. Carlos Slim har också låtit bygga ett hus kring en konstsamling, huset öppnar för allmänheten i morgon, i den norra delen av Mexico City. Precis som Sven-Harry Karlssons ett skimrande hus, men där Karlssons skimrar i mässing strålar Carlos Slims i silvrig aluminium.
Slims Museo Soumaya ska rymma 60.000 konstverk, kärnan en enorm samling av Rodin-skulpturer, samt verk av Picasso, Monet, Da Vinci, och fritt inträde.
I en intervju i The Daily Telegraph säger Slim: "När jag var liten reste jag till Aztekernas pyramider med mina föräldrar. Jag kommer ihåg hur imponerad jag var, och hur stolt och beundrande jag kände mig inför Mexikanerna som byggde dem". Slim har också låtit konservera sitt barndomshem i exakt det skick det var när hans föräldrar dog. "Det är en del av mig", säger han.
Arkitekten bakom det stora konstmuseet är Carlos Slims svärson Fernando Romero och museet är döpt efter Slims borgångna fru Soumaya, som var den som väckte Slims konstintresse. Museets samlingar cureras av hans dotter.
De rika männens biografier. Sven-Harry Karlsson låter som bekant toppvåningen i konsthallen bli en kopia av sin herrgård.
Man kan citera titeln boken om Curzio Malapartes hus på Capri: "A house like me", ett hus där Malaparte undersökte möjligheten att bygga ett hus som ett självporträtt. Huset finns bland annat med i Jean Luc Godards film Le Mepris (1963), på Youtube här. Andreas Cassel skrev om Casa Malaparte i Arkitektur 2/99.
Idag pressvisas Sven-Harry Karlssons konstmuseum i Vasaparken i Stockholm. Sven-Harry Karlsson är byggföretaget Folkhems grundare. Konsthallen är en del i ett sexvåningshus som också innehåller 18 hyreslägenheter. Huset är ritat av Wingårdhs. Sven Harry Karlsson kallar i en intervju i Dagens Nyheter huset för "en tyst demonstration mot den girighet som råder i samhället". Och som attack är väl det gott nog.
Konsthallen öppnar för allmänheten på söndag 27 mars, men en avdelning med äldre verk som kommer att visas på museets takvåning komer inte öppna förrän Sven-Harry Karlsson fyller 80, den 8 december. Den takvåningen är uppförd som en kopia av Sven-Harry Karlssons 1700-tals gård Ekholmsnäs på Lidingö eftersom det, enligt Sven-Harry Karlsson är "en av de bästa planlösningarna jag har sett. Det finns inga onödiga korridorer, allt utrymme används på effektivt sätt."
Takvåningen blir en sorts "i huvudet på Sven-Harry Karlsson" med hans egna Hauptbyråer och Märta Måås-Fjetterström mattor och tavel- och skulpturplaceringar precis som hemma i herrgården.
Därför bästa bloggläsare, det ni ser ovan är takvåningens planlösning. En av de bästa Sven-Harry Karlsson sett. Det är delen till höger som är Herrgårdskopian. Vad säger ni? Klicka för en större bild.
Idag meddelades vinnaren i den stora tävlingen om trafikplatsen vid Järvafältet, en trevånings trafikplats där den nya Förbifart Stockholm ska möta den nya dragningen av E18. Det vinnande förslaget är ritat av BIG, Grontmij och Spacescape. Deras förslag tar utgångspunkt i en loop, "en gång och cykelväg som sammanbinder de olika områdena på ett ohierarkiskt och demokratiskt sätt". I förslaget finns en hel del ny bebyggelse, radhusområden, kvartersstad och villor. Mest spektakulärt är kanske den speglande bubbla som svävar över trafikplatsen.
Ur juryns utlåtande: "Förslagets magnifika skålform är en genial lösning som samspelar med trafikplatsens geometri samtidigt som den skapar ett stadsbyggnadsmässigt sammanhang som binder samman de olika områdena runt platsen. På ett mycket elegant sätt skapas möjligheter att tillföra platsen kvaliteter och verksamheter som gagnar de boende."
Hela förslaget finns här.
De övriga tävlande var
1. Snøhetta, Norge
2. Arkitekt Kristine Jensens Tegnestue, Danmark, Tyréns, Sverige, Professor Steen Høyer, Danmark
3. Erik Giudice Architects, Sverige & Charlotte von Poehl, Sverige
Tidigare inlägg här och här.
En inbjuden tävlin om Vänersborgs så kallade "Kulturaxel" har avgjorts. Det vinnande laget kom från arkitekten Marten Wassman, landskapsarkitekten Martin Arfalk och konstnären David Svensson.
Kulturaxeln i Vänersborg är ett stort och viktigt stadsavsnitt som innefattar bland annat Fisktorget, Residenset, Torget, Plantaget, Kyrkan med kyrkplantage, Huvudnässkolan och Vänersborgs museum. Tävlingsuppgiften innebar att "utifrån områdets unika karaktär utarbeta en sammanhållen gestaltning och helhetslösning för hela Kulturaxeln samt att analysera och visa hur området ska förhålla sig till staden i övrigt". Juryn såg i det vinnande förslaget "ett pärlband av möjligheter". Klicka och zooma i bilden ovan för större version.
Förslagsställarna delar upp kulturaxeln i olika kvarter med egna egenskaper, kvarter som sedan kopplas till varandra. Förslaget bygger också på en vilja att knyta ihop norr med söder och öster med väster.
Hela förslaget finns här (pdf).
Och mer info här.
White Arkitekter vann, tillsammans med danska Thing & Wainø, den inbjudna tävlingen om nytt havsbad i Hasle Hamn på Bornholm. Projektet är ett pilotprojekt för att utveckla metoder att utveckla gamla fiskehamnar till turistattraktioner. "Med sin skulpturelle form, der rejser sig fra det horisontale havnelandskab, formår det på en gang kraftfuldt og nænsomt at give Hasle havn ny identitet.", konstaterar juryn. Det är själva havsbadsspecialisten (Kastrups havsbad) Fredrik Pettersson, som är en av medarbetarna bakom White/Thing&Wainøs vinnande förslag. Pettersson är också mannen bakom det nyligen invigda naturumet Vattenriket som presenteras i Arkitektur 2/2011.
Inlägg
Alla kommentarer
