Stadsbiblioteket igen!

Den 1 mars var det dags för ännu en debatt om Stockholms stadsbibliotek. Nu var det anhängarna till Heike Hanadas vinnande förslag som skulle avhandla "skandaltävlingen" som man valt att kalla tillställningen. Mycket folk var det, och många som gillade vinnarförslaget. Men också en och annan från motståndarlägret, även om de hade lite svårt att känna sig inbjudna.

I dagens kulturradio refererades tillställningen av Karsten Thurfjell, med märklig okunskap i historieskrivningen. Det räckte tydligen med att Horache Engdahl och Per Wästberg röt till lite, så stjälptes förslaget, resonerade Karsten. Ack ja. Vi som följt med vet ju att i själva verket har biblioteket debatterats mer än de flesta stockholmsprojekt, och en övervägande del av rösterna har varit tveksamma till Hanadas förslag. SvD hade en lång artikelserie hösten 2007, och tidskriften Arkitektur har låtit en rad arkitekturdebattörer komma till tals, för och emot. Till exempel i 2/2007, 1/2008, 3/ 2008, 5/ 2008.

Att många är tveksamma beror naturligtvis på uppgiftens svårighetsgrad - någon riktigt bra lösning finns rent av inte? Detta blev kanske synliggjort först när Hanadas förslag pekades ut som vinnare. Därav den sena reaktionen i debatten. Det ursäktar förstås inte att Hanada blivit otroligt taffligt behandlad av staden. Men det illustrerar behovet av ångervecka när det gäller tävlingar i känsliga lägen. Ty även en jury kan tänka fel!

Biblioteksdebatt på nytt

På tisdagsvällen bänkade sig 100-talet personer i ABF huset för att debattera den havererade arkitekttävlingen om tillbyggnad av EG Asplunds världsberömda stadsbibliotek. Moderator var flitige Christoffer Barnekow, och i panelen satt Ola Andersson, bibliotikarien Inga Lundén och kulurborgarrådet Madeleine Sjöstedt. 

För den som varit med sedan tävlingen vanns av Heike Hanada för 2.5 år sedan var det ganska mycket repris. I oktober 2009 meddelade ju stan att projektet skulle skrotas, och resultatet blev två läger: ett som drog en suck av lättnad, och ett om ropade om skandal. Christoffer Barnekow avlockade inte ämnet några nyheter, utan ställningskriget befästes med hjälp av röster ur publiken. Där är vi nu och ingen vet riktigt vad som skall hända. En falang av dem som suckade lättat sneglar uppenbarligen på Slussen som en plats för ett helt nytt bibliotek. Det senaste Slussenförslaget rymmer en perfekt tomt för en sådan flytt. Frågan är vad Asplundhuset i så fall skall användas till.

Men var så säker: det här var inte sista debatten. Redan 1 mars brakar det loss ordentligt då Stockholms arkitektförening ordnar ny debatt, där man lovar att gå till botten med vad programmet beskriver som "biblioteksskandalen" 

Tilbyggnad till Stockholms stadsbibliotek stoppad

Svenska Dagbladet uppger (uppdatering: nyheten släpptes först på kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedts blogg) nu att utbyggnaden av Stockholms stadsbibliotek stoppas. Officiellt för att den blivit för dyr (1,4 miljarder istället för 800 miljoner) men Madeleine Sjöstedt menar att de också "tagit intryck av kritiken". Den svenska samtidens största arkitekttävling tycks därmed ha slutat i ett fiasko. Kanske för att den aldrig borde ha hållits. Röster höjs nu åter för att placera det nya biblioteket någon annanstans. Till exempel på Slussen.

Det senaste ett förslag som fanns med i tidskriften Arkitekturs special om stadsbiblioteket nr 1/2008. Där kunde man också läsa bland annat följande kritik mot förslaget:

Arkitekturhistorikern Nicholas Adams: "Vissa projekt är så skändliga att de inte ens borde kommenteras"

Arkitekten och skribenten Ola Andersson: "En tiovåningar hög och etthundratjugofem meter lång tillbyggnad som kräver att flyglarna i den ursprungliga kompositionen rivs skulle möjligen kunna motiveras om förslaget var av enastående kvalitet. Det är det inte. Att det är stort och av glas innebär inte automatiskt, som staden tycks tro, att det är nyskapande arkitektur på högsta nivå".

Arkitekturhistorikern Eva Eriksson: "Delphinium faller på flera punkter. Dess väldiga volym blir förödande för platsen och degraderar det gamla biblioteket till annex".

Början på ett slut

Heike Hanadas förprojektering av Stadsbiblioteket är klar men Stockholms stad verkar att ha tagit åt sig av all kritik och kommit till insikt att rätt förslag kanske ändå inte vann. Eller att rätt tävling hölls. Idag meddelas det att projektet skjuts - något - på framtiden med hänvisning till den ökade budgeten som har gått från 795 till något över 1000 miljoner. Stadsplanekontorets projektöversikt finns: här. [SvD + SvD + DN]

Stryk över - börja om

Johan Mårtelius om Stockholms Stadsbibliotek och varför det ibland bara finns förlorare och inga vinnare; avslutande debattartikel från senaste numret av Arkitektur (nr. 5). PDF finns >>> HÄR.

Vem älskar Asplund?

Idag, någon gång under eftermiddagen kommer nr. 1436 i Bukowskis Moderna vårauktion att klubbas. Utropspriset är 30 000 - 40 000 SEK och proviniensen för den bruna 1920-tals armaturen med grön skärm är Stockholms stadsbibliotek, sannolikt ett kontorsrum och formgivaren Gunnar Asplund. Ganska mycket för en lampa och ganska typiskt öde för ett föremål i en lite väl osentimentalt behandlad byggnad. Eva Eriksson redogör för Stadsbibliotekets tillkomst och projekthistoria i senaste numret (nr. 3) av Arkitektur. Finns här >>> PDF.
Uppdatering: lampan klubbades för 62 000 SEK i fredags.

Stadsbiblioteket, än en gång

I det senaste numret (#13) av holländska Mark skriver Anneke Bokern om arkitektoniska one-hitwonders och inleder med Stockholms nya Stadsbibliotek. Det kan kanske bli bra, skriver Bokern, men det kan lika gärna gå som för Carlos Ott. Alla blev besvikna när hans anonyma förslag bland 756 andra till Mitterandprojektet Bastille Operan blev offentliggjordes 1983; alla trodde att den unga Otts förslag egentligen var Richard Meiers. Med sin ledare igår fortsätter DN sin plötsliga omsvängning i biblioteksfrågan. För en nästan fullständig översikt kring alla inlägg, upprop och utfall i debatten rekommenderas Byggnadsvårdsbloggens lista.

Nya tungviktare tar ton om stadsbiblioteket

Dagspressdebatten om Stockholms stadsbibliotek har hittills förts i Svenska Dagbladet. Men i dag tas till orda även i Dagens Nyheter – och inte vilka namn som helst. Tänk om, Stockholm! kräver Andrea Deplazes, Kenneth Frampton, Tony Fretton, Josep Lluís Mateo, Shelley McNamara, Yvonne Farrell, Peter Märkli, Irenée Scalbert, Álvaro Siza och Elizabeth Bonde Hatz.
Genom sitt debattinlägg sällar de sig till kören som kräver att Asplundbiblioteket vid Sveavägen lämnas ifred, och att Slussen, Tensta eller Liljeholmen i stället prövas som möjliga lägen för ett nytt stadsbibliotek. Byggs Heike Hanadas förslag blir konsekvenserna ett sönderkompromissat stadsbibliotek, en sönderkompromissad biblioteksverksamhet och en förlust av möjligheten att med en ny offentlig byggnad generera ekonomisk och social nytändning för en plats i Stockholm som verkligen behöver det.
Om en arkitekttävling är ett sätt att pröva ett program, vet vi nu svaret, hävdar undertecknarna: ”Det är inte hur man bygger till som är intressant – det är var man bygger ett verkligt nydanande stadsbibliotek.”

Upp ur fåtöljen, Peder!

Dagens Nyheters arkitekturskribent Peder Alton förnekar sig inte. Djupt nedsjunken i sin fåtölj upptäcker han sent om sider att det pågår en debatt om tillbyggnaden till Asplunds stadsbibliotek. Ut skyndar han således med en krönika i dagens DN (13/4) där vi som debatterar får veta att vi borde debatterat långt tidigare. Verkligen skarp kommentar, Peder. Tidskriften Arkitektur och Svenska Dagbladet har tagit sitt debattansvar och haft en lång rad artiklar som du tydligen missat? Däremot har diskussionen i DN, vars sidor du har full tillgång till, lyst med sin frånvaro. Det är inte bara anmärkningsvärt. Det är usel arkitekturjournalistik!

Rör inte Asplund

Något sent har en kvalificerad opinion samlat sig mot Stockholms Stadsbiblioteks expansionsplaner. Förutom Arkitekturs Olof Hultin och arkitekterna Catharina Gabrielsson och Elizabeth Hatz ställer sig Lars Nittve, Horace Engdahl, Ebba Witt-Brattström, Jan Åman och 20 andra personer bakom kritiken av Heike Hanadas förslag på SvD:s Brännpunkt >> HÄR. Stadsbibliotikarien Inga Lundèn med stadsbyggnadsdirektör svarar att det visst ska byggas > här. Även inslag på ABC nytt >> här.

Debatten går vidare

Debatten om tillbyggnaden av Stockholms stadsbibliotek går vidare. I dagens Dagens Nyheter tar Peder Alton upp frågan i ett långt inlägg med utgångspunkt i den stora enkät bland nationella och internationella arkitekturkritiker tidskriften Arkitektur gjorde i senaste numret ( 1/ 2008). Läsvärt, och mer av denna nödvändiga men senkomna debatt kommer!

Bibliotek på gång

Alla älskar inte det vinnande förslaget till tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek. Se senaste numret av Arkitektur till exempel. Arkitekten bakom förslaget, Heike Hanada, har under senaste tiden spenderat mycket tid i Stockholm för att hitta en lämplig svensk partner (associate architect). Efter många intervjuer har hon så fastnat för Erséus Arkitekter AB, får vi veta från välunderrättad källa. Rutinerade Erséus har idag verksamhet både i Göteborg och Stockholm. Till meriterna hör en vunnen tävling om tillbyggnad av - Göteborgs stadsbibliotek!

Några andra förslag i Stadsbibliotekstävlingen

Det var inga prestigekontor och relativt få publicerade arkitektkontor som deltog i tävlingen. Men här är länkar till några av de som skickade in [under mottot finns länk till förslagets PDF]:

Ábalos & Herreros: The 4 Elements
SMC Alsop: Bokskåpet
Njiric + arhitekti: Crystal in the stream
BIG: Infinity Loop
JDS: Stockholm's Garden Library
Henning Larsen: SSB Inside and out
3XNielsen: Unfolding Knowledge
NOX/Lars Spuybroek: The Floating Library
Aires Mateus: IHT317
Christian Kerez: Light and Shadow
David Chipperfield: Terraces
Michael Graves: Bågen

Årets debatt!

Såhär i mellandagarna fylls medierna med summeringar av året som gått. Bästa cd:n, bästa filmen, bästa boken, bästa skådespelaren osv. Kul ibland, tröttsamt i längden. Vi frestas ändå med ett inhopp i branschen. Arkitektur korar i de sista skälvande minuterna årets bästa arkitekturdebatt! I valet mellan Badringen och Tillbyggnaden till stadsbiblioteket i Stockholm, väljer vi den senare.
I den debatten har det sagts många kloka saker (till skillnad från badringen) och mer kommer i Arkitektur 1/08. Men redan nu kan man konstatera att vinnaren Delphinium inte orsakade jubel någonstans utom hos juryn. Rätt eller fel? Nja, fel var det att inte debattera tävlingen långt innan den sjösattes. Ty vad tävlingen framför allt gav som svar, är att det inte är någon riktigt bra idé med en tillbyggnad till Asplunds ikon. Och visst, här på Arkitektur var vi heller inte tillräckligt alerta. En som tidigt insåg problemen var Elizabeth Hatz, som ville samla kåren till ett upprop, men misslyckades i mobiliseringen. Hennes tes var att tomten vid Sveavägen redan hade ett monument. Där behövs inget ytterligare. Bygg i stället nytt på en plats där det behövs storslagen arkitektur.
Allt fler har sällat sig till denna tanke. Senast Erik Berg i Arkitekten, som låter en uppskattande kommentar om Delphinium, mynna i en plädering för en ny tomt för ett nytt bibliotek, nämligen Slussen. I Arkitektur har vi också lanserat Slussen som det perfekta alternativet för en ny offentlig byggnad. Inget kunde vara mer lämpligt än just ett stadsbibliotek i denna centrala kommunikationspunkt som just står inför en omdaning!

Så vad göra? Jo, ett kraftfullt upprop för en utredning av möjligheterna att rädda Asplundmiljön vid Sveavägen och förse Stockholm med ett grandiost nytt Stadsbibliotek vid Slussen! Någon?

Mer om Stadsbiblioteket!

Heike Hanadas vinnande förslag till tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek har orsakat en välbehövlig, men lite senkommen debatt. Tidskriften Arkitektur 1-2008 kommer att ha ett stort utrymme med såväl inhemska som interntionella kommentarer. Redan nu finns många synpunkter apropå Olof Hultins analys i ledaren i nr 8/2007. Scrolla ner en bit här i bloggen och läs! >>> här.

Få ville höra Heike Hanada

Debatten om Stockholms stadsbibliotek går vidare – i medierna.
Intresset för att debattera som fysiskt närvarande individer verkar emellertid svagt.
Bara ett drygt 30-tal personer hade sökt sig till måndagskvällens presentation av det vinnande förslaget Delphinium. Trots att såväl Heike Hanada som stadsarkitekt Per Kallstenius och stadsbibliotekarie Inga Lundén fanns på plats för att förmedla sina av många kritiserade visioner (se till exempel dagens Svenska Dagbladet, där bland andra Arkitekturs chefredaktör Olof Hultin uttalar sig). Bland de närvarande fanns nu till exempel de i frågan välkända debattörerna Eva Eriksson och Karin Winter. Och en granne som inte ville ha sin utsikt mot Observatoriekullen förstörd. Något nytt om själva stadsbiblioteksdebatten framkom med andra ord inte.
Kvällens mest intressanta fråga väcktes i stället av Per Kallstenius, helt en passant. Ett av de svåraste problemen på Stockholms stadsbyggnadskontors, anser han, är att hålla stadens byggnader i bruk för ändamålen de var tänkta för. Riksdagsmännen vill inte sitta i riksdagshuset. Juristerna vill inte sitta i Stockholms rådhus. I Göteborg har arkitekterna inte förmått tingsrätten att stanna kvar i Gunnar Asplunds rådhusbyggnad vid Gustav Adolfs torg. En tragedi, enligt Per Kallstenius.
Kanske har han rätt. Men tanken är också lite skrämmande. Städer är levande organismer, som förändras och utvecklas över tid. Om målet är att frysa arkitekturen för dess ursprungliga funktion, blir då inte syftet att frysa själva livet?

Ett svar och fyra frågor. Olof Hultin kommenterar tävlingen om stadsbiblioteket.

Frågan alla nu ställer sig är förstås: vann rätt förslag? Åsikterna går såhär långt vitt isär. Själv är jag beredd att ge juryn rätt. Av de sex förslag som juryn valde ut till en finalomgång är Delphinium av tyska Heike Hanada en värdig segrare. Med det sagt kan man konstatera att det anmäler sig fyra obesvarade frågor. För det första. Var de sex finalisterna verkligen de sex bästa ur materialet på mer än 1100 inlämnade förslag? Debatten här i Arkitektur har visat på andra möjligheter.

För det andra. Är Delphinium tillräckligt bra? Blir biblioteket den attraktion som arrangören begärt? Det är tveksamt tycker jag. Jag litar på juryn när den säger att förslaget har potential att bli ett välfungerande bibliotek. Och greppet att låta åsen bli en attraktiv gård för biblioteket är starkt. Men egentligen är förslaget påfallande likt en rätt banal glaslåda, med lite japanska övertoner om man är välvillig. En annan likhet finns med Peter Celsings kulturhus vid Sergels torg. Samma skärm, samma exponerade innehåll. Celsing möter Sejima kanske man kunde sammanfatta.

För det tredje. Varför bjöd man inte in ett antal internationella storheter att delta parallellt med den allmänna tävlingen? Alla vet att stjärnorna hoppar över allmänna tävlingar – de har fullt upp ändå och behöver inte gratisjobba. Och mycket riktigt, med några få undantag saknas de välkända helt i tävlingsmaterialet. Nu blir det ett mycket oprövat kort som får chansen. Heike Hanada har ingen enda utförd byggnad i sin cv. Nu får vi aldrig veta vad en Richard Rogers eller en Peter Zumthor hade gjort av uppgiften. Och det är synd!

För det fjärde. Den mycket intressanta serie debattartiklar som Svenska Dagbladet så förtjänstfullt initierade i förra månaden fick nog många att undra om det verkligen är rätt att bygga till E G Asplunds ikon från 1928. Många debattörer menade att tävlingen mest av allt visat att en tillbyggnad inte låter sig göras! I stället skulle man låta Asplundbiblioteket förbli intakt som till exempel forskningsbibliotek, och satsa på ett nybygge på en plats där det behövs en spektakulär arkitektur. Och en sådan plats skulle kunna vara Slussen, en annan aktuell stockholmsk stadsbyggnadsfråga.

Det är mycket som talar för en sådan rockad. Men modet att vända en process som egentligen bara byggandet av Citybanan forcerat lär inte finnas varken bland tjänstemän eller politiker. Tyvärr.
OH

En vinnare till stadsbiblioteket

Kjaetil Thorsen presenterade Heike Hanadas vinnarförslag Delphinium 11.30 i Stadsbibliokets rotunda. En höghuslamell parkerad vid Odengatan och på en ordentlig terass bakom Asplunds bibliotek. Komplett presentation här: PDF. Film: 1 + 2 + 3.



Och övriga?
Delat 3:e pris:
Cut = Paleko Arch Studija, Litauen.
Dikthörnan = Mauri Korkka, Finland
Delat 4:e pris:
Blanket = Stephen Taylor Architects, England
Book Hill = JAJA Architects, Danmark
Nosce te ipsum = Nicola Braghieri, Italien

Och några hedersomnämnanden:
Brass = Wingårdhs
Oz = S+A, Gartmann+Gutarra, Schweiz
Silent Hill = LYN_ Architects, Frankrike
temple forum warehouse = Woolf Architects, England

Alltså - inga svenska förslag i de belönade förslagen, men heller inga stora namn. Juryrapporter et cetera finns hos Sveriges Arkitekter.

Stadsbiblioteket, fas 2

Dikthörnan


Nosce te ipsum


Cut


Delphinium


Blanket


Book Hill

När de flesta hade glömt bort att det pågår en tävling om Stockholms stadsbibliotek, presenterades de vidarutvecklade förslagen. Fortfarande anonyma. Fullständiga presentationer >> här.

Asplundramat, en följetong har börjat

Det kommer väl knappast som en förvåning att diskussion och viss irritation dyker upp bland de 1164 förslag som inte kom vidare till steg 2 i Stadsbibliotektävlingen. Deprimerande mycket tid har ägnats åt förslagen - om alla lade ned två arbetsveckor (säg 80 timmar) på sina respektive förslag skulle det innebära att totalt 10 årsarbeten (dygnet runt alltså) investerades i tävlingen. Säkert mycket mer. 1000 kvadratmeter pannåer, så mycket tid och så bleka finalister. De obelönade debatterar hetskt på flera ställen - engelsktalande har hittat till Arkitekt.se:s forum medan de svensktalande har ett lugnare tempo på forumet på tävlingssidan.