lördag, april 19, 2008

Film: Villa Dall'Ava


En av Richard Copans första filmer i Artes arkitekturserie: OMA:s villa för Dominque Boudet i Paris. Från 1995.

6 kommentarer:

Peter sa...

Tack för att du postat en fin film Claes Sörstedt!

Vore intressant att veta på exakt hur många punkter Villa Dall'Ava strider mot boverkets regler.

Pär Eliaeson sa...

Precis. Detta hus skulle aldrig ha blivit byggt i Sverige. Det är det som är bra med Sverige. Om världen hade varit som Sverige hade Rem Koolhaas kört taxi vid det här laget... :-]

Danyal sa...

Väl tillbaks till verkligheten så sitter majoriteten, tacksamt tillbakalutat med insikten om att världen inte är som sverige och låter Pär Eliason fortsätta köra den taxi han helst velat överlämna till Rem Koolhas.


När man som svensk (förvisso är jag dansk arkitekt men tillåter mitt svenska blod att tala)fascineras mer av Koolhasisk cynism än svensk byggkultur (ja för samtida arkitektur finns inte i sverige, låt oss kalla den byggkultur) ja då har man ett stort problem.

Tänk dej följande:

det finns människor som med glädje uttalar orden:

-Detta skulle aldrig bli byggt i sverige

-Vi måste värna om det svenska

-boverkets regler är bra

etc etc etc


Ge sedan en grupp individer av denna typ makt och inflytelse.
Gör allt detta, gärna..

Gör bara världen en tjänst genom att erkänna följande: Jag är inte intresserad av arkitektur. Arkitektur behövs inte

Peter sa...

Vi behöver inte fantisera om en taxikoolhas i Sverige. Se bara hur Sigurd Lewerentz förföljdes av sina kollegor, arkitekterna. Det gör det direkt stötande att läsa den lismande kårens senkommna beröm. Det första sveriges arkitekter borde göra är att leverera en postym ursäkt!

Läs DN Kulturs hatkampanjer mot all förnyelse. Se hur Skönhetsråd fungerar som en effektiv censur. Skrämmande att en autoritär och stadssponsrad smakpolis får verka i en västerlänsk demokrati.

Humor för Pär kanske, tragedi för mig.

Danyal sa...

Peter

Jag föredrar iofs en rensing i den svenska arkitektkåren, framför postyma ursäkter.
Man kan inte ursäkta det man inte förstår. Det vore mer lismande än något.

Peter sa...

Tog jag i?

Om arkitektsverige förstår att det inte är lyckat att misshandla sina personligheter - i det här fallet Lewerentz - så kanske nu levande, skickliga arkitekter, också får en bättre chans.