Slussens Columbi ägg?
Mats Edblom presenterade idag sin alternativa lösning på den omdiskuterade frågan om omgestaltning av Slussen i Stockholm. Edblom och en krets kring honom (och Konstakademien) har tillhört de hätskaste kritikerna av det liggande förslag som Foster & Partner står bakom. Edbloms utgångspunkt är att Slussen inte ska vara en målpunkt med kultur och shopping, vilket Fosters förespråkat. Istället vill Edblom accentuera Slussen som trafik-och omstigningsplats. I sitt förslag har han ersatt Fosters 8-filiga bro med en kolossal trafikplats kransad av 4-filiga fält för biltrafiken. En idé inte helt olik Alexis Pontviks, (Arkitektur 2/1993).
Vid en hastig genomgång av förslaget förefaller det realistiskt. Borta är de ytor för kommersiella ändamål som i Fosters förslag skulle bidra till finansieringen. Borta är också den bebyggelse som skulle inrymma verksamheter för kulturella ändamål - och som fått mycket kritik för att de skymde utsikten mot vattnet. I stället föreslås ett salutorg under glastak vid Franska bukten.
Intressant är den åtföljande retoriken: I Fosters förslag häcklas "den 8-filiga motorvägsbron". Samma antal filer för biltrafiken blir i Edbloms förslag "en brygga över kajerna från Gamla stan till Södermalm". Visst låter det vackert? Och hur mycket vattenutsikt blir kvar när den 200 meter breda "bryggan" är på plats? Vi anar att sista ordet om Slussen inte är sagt. Utställning pågår under våren på Konstakademien, Fredsgatan 3.
Vid en hastig genomgång av förslaget förefaller det realistiskt. Borta är de ytor för kommersiella ändamål som i Fosters förslag skulle bidra till finansieringen. Borta är också den bebyggelse som skulle inrymma verksamheter för kulturella ändamål - och som fått mycket kritik för att de skymde utsikten mot vattnet. I stället föreslås ett salutorg under glastak vid Franska bukten.
Intressant är den åtföljande retoriken: I Fosters förslag häcklas "den 8-filiga motorvägsbron". Samma antal filer för biltrafiken blir i Edbloms förslag "en brygga över kajerna från Gamla stan till Södermalm". Visst låter det vackert? Och hur mycket vattenutsikt blir kvar när den 200 meter breda "bryggan" är på plats? Vi anar att sista ordet om Slussen inte är sagt. Utställning pågår under våren på Konstakademien, Fredsgatan 3.
Inlägg
47 kommentarer:
Varför byggs inte professor Wilhelmsons förslag till slussen? Det är fortfarande det förslag som lyser klarast och som bäst förtolkar var sverige och stockholm är!
Om det är något man lärt sig av Slussenprocessen hittills är det framför allt att varje "hastig genomgång" av frågeställningarna (citat bloggens presentation av Edbloms förslag) är bortkastad. Sist bloggen presenterade Slussen tog det månader innan de värsta grova missarna i Foster/Bergs förslag identifierats.
Men vad som INTE förs fram till förslag låter sig däremot konstateras: Edblom försöker INTE lura i Stockholmarna att en hel ny stadsdel kan smygas igenom som ett bihang till en trafiklösning (den helt ostuderade husmassan framför KF-husen som Foster/Berg förde fram sist och som har potential att finansiera hela 10% (big money!!)av Slussens byggkostnader - vad tjänar sådant till frågar man sig?).
Edblom försöker INTE göra troligt att det kan vara en vattenspegel mellan Gamla Stan och Söder just där trafiken behöver komma fram genom att flytta hela bropaketet 20m i riktning mot Finland. Och tro att publiken inte fattar. (Foster/Berg är ur den synvinkeln väl snarast ett slags "Österleden i smyg".)
Konstateras kan även att Edblom INTE förlägger bussgaraget till mörkret inne i Katarinaberget utan föreslår omstigning i dagsljus. Det innebär en stor besparing i byggkostnad och gör att hans förslag kan genomföras utan att Byggmaffian behöver släppas fram med sina glaspalats - Vem önskar sig entreprenörerna och deras dåliga arkitektur inne i Stockholms vackraste stadsrum framför Gamla Stan/Slottet och Söders höjder?
Edblom förlägger dessutom INTE gång- och cykeltrafiken som en sidofunktion till bilarna med onödiga piruetter för dessa trafikslag upp på Söder för den enkla åtgärden att ta sig planskilt över båttrafiken. I stället återskapar han Tage WO:s sidoordnade ramper som ger bekvämlighet för vardagsstockholmaren till fots och cykel, både öster och väster om Slussen. Så otroligt enkelt - och så fullständigt makalöst svåruppnåeligt för internationella miljarddyra idiotkonsulter som nu anlitas av staden för att "rita" Slussen.
Jag tycker att det ser riktigt andefattigt ut. Detta bör vara med så att folk vill vistas i slussenområdet, något att stanna upp kring:
http://www.subsurfers.se/2010/09/01/update-slussen-surf-wave-2018/
Behöver vi fågelperspektivet? Det känns som att alla förslag till ett ombyggt slussen presenteras med fågelvyer. Med erfarenhet av hur de ser ut är de också planerade ur detta perspektiv. Börja rita ur grodperspektiv. Gör slussen till en plats för månniskor, skapa tillgång till kajerna, begränsa biltrafikens dominans, minska avstånden etc. Gör det till en plats att stanna upp på istället för det man idag helst undviker.
Ja, genom det här förslaget får ju bilkramarna som de vill. De kommer att kunna bränna igenom området snabbt och smärtfritt. Dags att köpa bil med andra ord så att man tillhör dem som prioriteras här i stan.
Men, snälla nån: vad är det för sex blomkrukor på anabola som skymmer utsikten? Och vad är den förvirrade tanken med kloningarna av Sjömanshemmet ställda med fem meters mellanrum upp mot de kinkiga boende på Klevgränd? Är den milt sagt omfattande glaskonstruktionen framför KF över huvud taget möjlig? Jisses.
Ja Peter, Anders Wilhelmson var det mest lovande och unga förslaget. Varför det inte byggs? Fråga de "upplysta"!
@2011-02-25 00:34 Silas
Ja, fråga exempelvis Bo Madestrand i DN i dag. I en på det hela taget välvillig kommentar till Edbloms förslag inleder han med att presentera samma brist på kännedom om gång- och cykeltrafik som Wilhelmson och andra excellerat i...
Slussen är en trafikplats. Söders väsentliga stadsliv försigår kring Medborgarplatsen mm. Slussens uppgift är att leda trafiken dit - något som Staden inte klarat med sina förslag hittills.
Sten Nordin!
Du slipper bygga in Stadsgårdleden - vad kostar 500m vägtunnel? 0,5mdr?
Du slipper bygga garage i berget - kostnad? 1,5mdr?
Du får bra och partiellt avstängbar(två broar) trafik i rikets getingmidja till lägre kostnad än med Foster/Bergs kaffelattearkitektur. Värde - ovärderligt.
Bra gång- och cykeltrafik - vinst 0,2 mdr.
Nöjda medborgare - vinst 1mdr.
Och en vacker stad - värde obegränsat sett över tid.
Kan du måtstå detta?
Konstakademin har verkligen lyckats i sin ambition - om den var att kombinera det sämsta från nuvarande Slussen och det sämsta från Fosterförslaget.
Bra med Fosterförslaget:
• Överdäckningen av Stadsgårdsleden som minskar trafikbullret och gör det möjligt att promenera från Katarinahissen till Franska Bukten utan att korsa tungt trafikerade gator: Borttagen.
• Det långa upphöjda gångstråket oanpå trafikleden som innebär en radikal förbättring av utsikten: Helt borta, i öster genom att Stadsgårdsleden inte överdäckas, i väster genom att de tre nya kvarteren omotiverat bildar en hög mur mot Söder Mälarstrand där bara de som bor och/eller arbetar i husen får del av utsikten.
• Cykelbron längs t-banebron: Borttagen på oklara grunder.
• Enkelheten och överskådligheten i trafiklösningen: Ersatt av en stor cirkulationsplats med långa omvägar för t ex den som ska från Katarinavägen till Hornsgatan (även cyklar ska tydligen tvingas köra den groteska omvägen över båda broarna).
• Gångstråket som knyter ihop Västerlånggatan med Götgatan: Borttaget, ersatt av en bilcentrerad lösning där två starkt trafikerade gator måste korsas.
• De två nya kvarteren på den överdäckade bussterminalen: Ersatta med någon sorts stort glastak - som skymmer lika mycket av utsikten.
• Återskapandet av Södermalmstorg: Halvhjärtad lösning där ena änden av torget lämnas öppen (och det mesta av utsikten skyms av den cirkulära byggnaden i mitten+bussterminaltaket). Halva ytan mot Fosterförslaget (mindre än idag).
• Återskapandet av det öppna sundet: Tvärtom läggs en ännu större del av vattenspegeln under betong.
• Gångstråket via gamla Saltsjöbanestationens trappa ner till utsiktspromenaden: Borttaget.
• Vyn i Hornsgatans förlängning: Till största delen blockerad av den runda byggnaden.
• Inte mer trafikytor än vad som behövs: KA-förslaget däremot t o m utökar brobredden med ca 30%.
Bra med nuvarande anläggning:
• Oöverträffad trafikkapacitet. Minskas radikalt med KA-förslaget: Noll trafikljus mellan Katarinavägen och Hornsgatan blir (minst) fyra och kapaciteten sjunker därmed till en fjärdedel, att jämföra med hälften i Fosterförslaget.
• Bra utsikt från broarna närmast vattnet: Beskärs hårt genom bussterminaltaket, den runda centralbyggnaden och de enorma "trädkrukorna".
Det enda jag kan se som är bättre än Fosterförslaget är att den beryktade "Berlinmuren" försvinner (men den oöverdäckade trafikleden förblir precis lika mycket en fysisk om än inte visuell barriär). Lite märkligt att man bommar på så gott som alla punkter man föresatt sig att förbättra: Utsikterna blir sämre, bron blir dubbelt så bred som den behöver vara, backarna blir brantare och vägarna längre, köerna och bullret ökar, biltrafiken prioriteras t o m ännu mer än i 30-tals-Slussen.
Herbert, du använder många ord för att redovisa din inkompetens:
Bra med Fosterförslaget:
1. Samma kvalitet finns i Edbloms förslag (via den vackra glashallen) men utan att gigantiska överdäckningar behöver bekostas.
2. Vilka tre kvarter? Herbert kan nog inte dagssituationen. Denna sida av Fosterförslaget hade sannolikt blivit ett ”kisstillhåll” – som stråk ej bärkraftig nog för butiker mm.
3. Ja, vännen Herbert, cykla på den du i november – men först ska du ta dig dit från exempelvis Skeppsbron.
4. Ja, det var väl också den enda länken som F/B-förslaget klarade. Självfallet finns vägar för cykeltrafiken.
5. Antalet korsningar är väl samma? Stråket finns som i dag samlat med övrig kommunikation. Separering av gång och trafik är verkligen inte lyckat i innerstaden där dessa trafikslag i övrigt samsas.
6. Nej, glastaket är lågt.
7. Ja, Södermalmstorg kunde förbättras i förslaget.
8. ”Öppna sundet” är ett förvirrat påhitt av Leif Blomqvist f.d. planarkitekt åt Khadaffi.
9. Trots många år på Slussen vet jag inte vad som åsyftas. Men trappa ner till kajplanet finns via den vackra glashallen.
10. Äsch – den där är ju en kiosk som ska både placeras och utformas.
11. Ja, förslaget bygger på två broar, en rimlig lösning enär Gamla Stan norrut matas av fem förbindelser. Det är en bättre lösning än Leif Blomqvists/Foster/Bergs
Bra med nuvarande anläggning:
1. Ja, det är riktigt att nuvarande lösning har bättre trafikkapacitet.
2. Nej, detta är en misstolkning. Det finns inget att ”se” i dag som skyms av glastaket.
Påståendet att utsikten skulle bli sämre än i F/B-förslaget står väl klart för alla hur välgrundat det är? Ja, trafiken syns i förslaget då Slussen är en trafikplats. Det har många fördelar med sig medan meningslösa ”gångtorg” utan tillhörande lokaler inte behövs i Södermalms periferi. Om det är något som är bullrigt och en livsfientlig miljö så är det trafiktunnlarna runt om i staden. Här tas de bort i ett läge där de inte hör hemma – i Gamla Stans och norra Södermalms anrika miljöer.
Så ska Konstakademin tydligen gräva ut ett enormt hål mellan Götgatan och tunnelbanan från Stadsmuseet och norrut och fylla med butiker. Extra märkligt eftersom de i sin huvudkritik mot den liggande planen ställer frågan om "Slussen verkligen är en naturlig plats för omfattande handel och till risken för en överetablering." Vad jag kan se är det bara i den här utbyggnaden ungefär samma mängd butiksyta som hela gallerian i förslaget de kritiserar, men förlagd i ett nyutgrävt kvartersstort hål i stället för under den befintliga överdäckningen. Att KA-förslaget medför att man tvingas gräva bort den sista historiska murresten av det gamla försvarsverket från 1500-talet står också i flagrant strid med deras påstådda ambition att värna om historiska värden.
Själva Södermalmstorg vill man gestalta som en permanent fem meter djup grop i marken, ett Sergels Torg i tjugondelsskala, fast utan trappförbindelse med gatuplanet och i ständig skugga. Poängen med det är svår att förstå och skulle effektivt döda alla möjligheter att återskapa Södermalmstorg som en levande plats i stadsväven.
Det finns åtskilliga sådan här döda ytor i förslaget: triangeln mellan kulturhuset och västra gatubron är ytterligare ett gångflödesstoppande hål i marken utan förbindelse mellan planen, liksom ytan norr om Katarinahissen intill östra bron. Båda ligger i permanent skugga. Även Stadsgårdskajen hamnar i skugga från den upphöjda Stadsgårdsleden hela året utom morgon och kväll på sommaren. Och tittar man efter så finns faktiskt Berlinmursproblematiken kvar från Fosterplanen: under trafikleden finns bara en lång vägg mot bussterminalens inkörsbana. Hur inbjudande är det att flanera under en 300 meter lång motorvägsbro? Platsen är faktiskt promenadvänligare idag.
Varför man inte tagit chansen att komma till rätta med Nyréns-lösningens största brist, Stadsgårdsledens långa och dyra bro över bussterminalen, är inte lätt att förstå. Bussterminalen skulle lätt kunna vinklas om så att båda ligger i samma plan (som idag), alternativt läggas i det övre planet i stället för saluhallen. Det kunde också vara en möjlighet att gräva ner trafikleden under bussterminalen och låta ramperna till broarna mot Gamla stan leda ut i en liten lokalgata med anslutning till leden, ungefär som i dagens lösning, och då skulle man slippa flytta kajen norr om KF-huset 20 meter ut i Saltsjön. Foster/Nyrén lägger bussterminalen och trafikleden ovanpå varandra för att kunna få ett enhetligt gatuplan från Södermalmstorg, med Konstakademins lösning där gatorna norr om KF-huset är borttagna finns det ingen anledning alls att höja upp Stadsgårdsleden.
Vad gäller trafikföringen på broarna så har man kraftigt underskattat antalet filer som behövs för ett bra flöde: det tycks inte finnas några svängfiler alls vid trafikljusen vilket är ett säkert recept för köer, och några kollektivtrafikfiler har man inte gjort plats för heller trots att broytan gjorts mycket större än idag. Att lägga en stor cirkulationsplats på en bro i syfte att göra den smalare är nästan skrattretande kontraproduktivt. Varför lägger man åtminstone inte rondellen vid det runda huset norr om Ryssgården istället?
Husen söder om Ryssgården går längre än Fosterplanen i exploatering - inget negativt i sig att man återuppbygger kvarter som funnits i hundratals år innan de revs på 30-talet, men att bygga för vyn mot t ex det lilla gavelhuset på Klevgränd skär sig en smula mot Konstakademins egna ord:
"På Södermalms norrvända klippvägg
är seklers bygghistoria synlig."
Som sagt, Mats Edbloms egna ord om "gapande breda motorvägar", "banala trafiklösningar", "ödsliga gångbroar", "norrvända murar med tunga stadskvarter", "stängda utsikter och sammanhang" och "ödeläggelse av lager av historia" passar mycket bättre på hans egen skapelse. Skam och förbannelse över nidingen! :D
Återkommer till Anonyms inlägg ovan.
"Anonym" dristar sig till att kritisera min kompetens men står nesligt på näsan redan i den första punkten, där han eller hon tror att glastaket är tänkt att täcka Stadsgårdsleden. Ja, det är ju jättesvårt att se på modellen och kartorna....
2: "Vilka tre kvarter" frågar Anonym och då hänvisar jag honom eller henne till Konstakademins egen karta som jag förmodar att Anonym i sin självupplevda kompetens inte tyckts sig behöva konsultera.
3. Jodå, Anonym, cyklar gör jag med förtjusning i november, en underskattad cykelmånad. Varför Anonym kommer att välja att köra till Fosterplanens cykelbro från Munkbron till Södermalmstorg när han/hon kommer från Skeppsbron förstår jag inte riktigt - själv skulle jag nog bara ha fortsatt över gatubron och cykelbanan som finns där, precis som idag. Kommer jag däremot från Munkbrosidan så är den nya cykelbron en avsevärd genväg.
4. Ja, de cykelvägarna (från Katarinavägen till Hornsgatan) går då inte att se vare sig på modellen eller kartorna. Du menar kanske att man ska kliva av och leda cykeln över Ryssgården? Biltrafiken måste hur som haver köra till Gamla stan via fyra gatukorsningar med rödljus först, i stället för att som i Nyrénplanen bara svänga vänster.
5. Nej, antalet korsningar är inte alls samma. Foster/Nyrén har en enda korsning när du kommer från Katarinavägen och ska till Hornsgatan, Konstakademin lyckas med konststycket att få in fyra. Samma om du kommer från Munkbroleden och ska till Skeppsbron.
6. Glastaket sticker upp 3-4 meter över torgplanet (det ser du om du gör dig omaket att kolla sektionsritningarna) och skymmer effektivt sikten mot Saltsjön från Katarinavägen och Ryssgården samt beskär den från Peter Myndes backe. Det var också huvudkritiken mot de tre östra kvarteren i Fosterplanen.
7. Ja, jag har svårt att tänka mig en sämre lösning för S-malmstorg än Konstakademins djupa och mörka hål i marken.
8. Trots Khadaffi är det historiskt korrekt att Söderström var ett öppet sund fram till 17-1800-talens utfyllningar.
9. Om jag i stället för "gamla Saltsjöbanestationen" säger "den höga tegelbyggnaden öster om glashuset" kanske du förstår bättre. Du kanske har lagt märke till den eleganta stentrappan ner till kajplanet som finns där, avstängd sedan många år. Med Fosterplanen är den tänkt att öppnas igen och ingå i den nya gångförbindelsen Katarinavägen-Stadsgårdskajen-Slussen-Centralbron.
10. Lycka till med att "placera och utforma" detta mer än Kolingsborgstora hus så att det inte skymmer något. Innan du säger "det ska bli av glas så det skymmer inget" ber jag dig begrunda det faktum att detsamma kan sägas om den betydligt mindre restaurang Strömmen.
11. Gamla stan norrut har faktiskt inte mer än två gatutrafikförbindelser med Slussen. Kör du in i någon av gränderna så gör du dig skyldig till en trafikförseelse.
• Vad gäller utsikten så är den i KA-förslaget definitivt sämre än Fosterplanen och det av två skäl: Existerande vyer byggs för (t ex från Södermalmstorg och Ryssgården) och de nya och mer vattennära byggs inte över huvud taget.
• Trafikleder får gärna byggas in där det är möjligt men det är förstås en smaksak vad man tycker är vackrast, trafikleder eller hus och utsiktspromenader.
• "Meningslösa gångtorg" finns framförallt i nuvarande anläggning men om du tittar på vad Konstakademin tänkt sig att fylla de kraftigt breddade broarna med så är det just sådana.
• Hur slutligen bullret kan öka av att man kapslar in bullerkällan får du gärna med din överlägsna kompetens försöka förklara för mig.
Manfred Tingsten menar väl då också att blomsterkiosken under Katarinahissen bör avlägsnas så att den inte skymmer utsikten, för det är ju den höjd Edbloms vackra glashall innebär?
Sedan får man väl gå tillbaka till 1600-talet eller längre för att exemplifiera Blomqvist/Khadaffis vattenspegel - men Gamla Stans fasader är ju 18- och 1900-tal? Ska vi då riva Norrbro och i dess ställe uppföra en vindbrygga av trä där i Khadaffis anda även om sedan dess Slottet Tre Kronor brunnit och Gustav d III's opera både hunnit byggas och rivas?
Leif Blomqvist har ju lämnat sin tjänst hos Khadaffi. Hur vore det om Manfred Tingsten sökte den lediga platsen? Vi vore honom då evigt tacksamma!
Herbert har rätt. Fosters förslag är nog det bästa av alla som presenterats. Vill man titta på utsikt kan man gå till den genomgående 'balkongen' som sträcker sig från sheraton till över stadsgårdsleden. Ok Berlinmuren kan man leva utan, fastän den nödvändigtvis inte skulle skymma mycket mer än kolingsborg och den enorma trafikkarusellen gör i dag. Och personligen tycker jag det vore synd att skymma de vackra KF-husen, men men. Det här däremot, är nog det sämsta jag sett. Bara asfalt, och blomkrukor.
En mer adekvat formulering hade förstås varit "Förlåt, du hade rätt och jag borde ha kollat bättre", men jag tror budskapet gick fram rätt bra i alla fall.
Den sura tonen till trots - symptomatisk för den svenska arkitektkåren? - börjar den här diskussionen bli riktigt underhållande. Nu ser jag fram emot att läsa sign. Anonyms spekulationer om hur några andra diktatorer skulle kunna tänkas vilja ha Slussen. (För att kringgå Godwins lag överlåter jag själva urvalet av diktatorer till sign. Anonym.)
Vilda, osakliga spekulationer är ju bara så mycket intressantare än verkliga förslag.
Ovanstående kommentar av mig alltså riktad till Anonym och ingen annan.
Varför Herbert T och Fosters/Berg vill rekonstruera något som fanns innan Stockholm egentligen fanns är svårt att förstå. Några andra förklaraingar än reaktionosim och drömmar om tider som flytt är svårt att se.
Sundet mellan G:a stan och Södermalm försvann i början av 1300-talet i och med landhöjning och sedimentering. Det skapade synnerligen gynsamma förutsättningar för etableringen av en stad. Näset mellan öarna gjorde det möljligt att lätt kontrollera handel och politik. Gustav Vasas vallgrav som sedan blev Järngraven är bevis för detta.
Håller dock med om kritiken mot Konstakademiens förslag när det gäller Polhemsslussen och fornlämnngarna. Varför inte inkorporera dem i den nya anläggningen om man nu säger sig vilja vara "det kulturhistoriska altenativet".
Utmärkt att Albert och Herbert är ense. Det var som bekant inkompetenta politiker som plockade upp Foster/Bergs förslag ur papperskorgen dit tjänstemännen rättvist förpassat det - rankat sämre än alla övriga i parallelluppdraget. Men det vet ju alla vid det här laget att det är politikerna här i staden som avgör vad som är "världsklass"...och, jag glömde, "Erik" som tycker att en norrvänd kissbalkong bakom ett kontorshus är en berömvärd utsiktsplats. Sheraton ligger förresten vid Tegelbacken. Är herrarna på lyset?
Hade egentligen tänkt ignorera Anonym som det invektivspottande och argumentlösa troll h*n är, men plötsligt kommer fatiskt ett par verifierbara påståenden. Som lätt kan konstateras vara felaktiga:
• Söderström var ungefär lika öppet som i Fosterplanen så sent som i slutet av 1700-talet. Låt dig inte luras av kartor - de visar inte utfyllnad utan broar och överdäckning. Att öppna upp och ta bort lite av 1800-talets utfyllnader är inget man gör av nostalgi utan för att kunna tappa av Mälaren effektivare i händelse av översvämning. Befästningen vid Slussen var det för övrigt danskarna som byggde.
• Slussenterrassen blir på smalaste stället ungefär lika bred som Drottninggatan och sträcker sig ungefär en kilometer från Katarinavägens mitt till Centralbron. Jag förutspår att det blir ett första klassens promenadstråk och att du knappast kommer att våga stå där och tömma blåsan, åtminstone inte så länge du är nykter nog att hålla balansen på kanten.
@2011-02-26 23:47 - H.tingelsten
Slussen 1728.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Slussen_1728a.jpg?uselang=sv
Efter detta datum inträffade bland annat det att Kungliga Slottet togs i bruk 1754. 1782 invigdes Gustav III's Opera. Den revs 1892.
Varför ska det vara medeltida broförhållanden till en stadsstruktur som präglas främst av 1800-tal?
Du kan säkert dessutom visa vilka förhålladen dessa var, och när, som du sprider föreställningar om?
Ja, Anonym, det var ju det jag varnade dig för - låt dig inte luras av kartor som visar pålöverbyggnader och bryggor. Den riktiga strandlinjen som den såg ut 1773 och en bit in på 1800-talet (och som överensstämmer lite grovt med Fosterplanen) kan du beskåda på Brolins hydrografiska karta som du bl a kan se på s 24 i skriften Slussen - Arkeologisk utredning 2007.
Därmed kan vi konstatera att inte en enda av dina invändningar mot min kritik av Konstakademins skvaderförslag tålde en konfrontation med fakta.
Herman, ditt antagande att signaturen "anonym" betecknar en och samma person är lite rörande.
Halva Gamla Stan inklusive delar av Slottet har stått på pålar och utfyllnader ända in i vår egen tid(som alla vet). Den karta du fick länk till visar samma anläggning som Brolins välkända illustration, men hur den i realiteten upplevdes som ett bebyggt näs. Det hela är regelmässigt när man bemödar sig att ta del av dina ordmassor - inte meningsutbyte utan semantik.
Slussen har varit förbundet med ett väl bebyggt näs i sin tids skala flera hundra år bakåt i tiden inklusive 1700-talet. Detta näs har sedan vidgats i proportion till samtiden och blivit bredare in i vår egen tid. Varför reversera just näset till något som har en förlådrad litenhet och som inte passar i nutiden? Varför då inte riva 1800-talshusen i Gamla Stan (och Slottet!!). Brolins pålschema som argument för att ge sig 2-300 år bakåt i tiden med en enskildhet(det visar inte ens hur 1700talsmänniskan upplevde Slussen). Det är det slags försåtligt munväder som Alvendal och andra obildade dumskallar excellerat i de sista tio åren. Det leder ingen vart.
Enkelt, Anonym: De som vill bli behandlade som individer använder individuella signaturer, och gärna individuella argument.
Nu kommer alltså samma många gånger motbevisade påstående i repris från ytterligare en som önskar ingå i den ansiktslösa massan av anonyma orcher, och då får jag väl vackert upprepa hänvisningen till Brolins karta som tydligt visar att Söderström var öppet och inte alls utfyllt i slutet av 1700-talet. Titta gärna på den eller läs någon historisk redogörelse för näset vuxit fram så kan vi avsluta den meningslösa diskussionen.
För övrigt finner jag det ganska lustigt att en arkitekt (som jag utgår ifrån att Anonym är) inte förstår skillnaden mellan grundläggningspålning och pålar i vattnet som bär upp bryggor, broar och enklare hus. Jaså, man upplevde det som utfylld mark på 1700-talet, och inte som att bryggorna stod på pålar? Ja, i så fall är väl bussterminalen och allt annat som ryms under Slussendäcket också bara inbillning, vi upplever det ju som fast mark under fötterna när vi promenerar på Katarinavägen.
Eftersom Anonymhorden unisont ylar mot en enda och ganska oviktig punkt i min kritik av Edbloms förslag utgår jag ifrån att de inte ser några felaktigheter (verkliga eller, som här, inbillade) i övriga punkter.
Anonym: Att välja skriva sina inlägg under en signatur som inte kan särskiljas från andra signaturer visar i och för sig, med all önskvärd tydlighet, att man inte är intresserad av att föra en diskussion.
Herbert, jag kan bara konstatera att "sund" inte är samma sak som "ström" eller "näs". Det är ett faktum att "sund ´" fanns fram till 1300-talet och "näs" respektive "ström" fanns i olika grad och med olika typer av pålverk och byggnader sedan dess.
En starkt bidragande orsak till Stockholms uppkomst var att sundet blev till ett näs och bebyggdes, grävdes ut för slussar och kvarnar. Frågan om varför man önskar gå tillbaka till tiden före 1300 har kan delvis besvaras med avtappningen men inte helt, du verkar ex tycka det vara bra att återgå till ett historiskt skede av princip, hävdande att det gör platsen bättre. Det är uttryck för historicism av ett slag som inte ens återfinns bland bevararnas argument.
Enkelt, Anonym: De som vill bli behandlade som individer använder individuella signaturer, och gärna individuella argument.
Nu kommer alltså samma många gånger motbevisade påstående i repris från ytterligare en som önskar ingå i den ansiktslösa massan av anonyma orcher, och då får jag väl vackert upprepa hänvisningen till Brolins karta som tydligt visar att Söderström var öppet och inte alls utfyllt i slutet av 1700-talet. Titta gärna på den eller läs någon historisk redogörelse för näset vuxit fram så kan vi avsluta den meningslösa diskussionen.
För övrigt finner jag det ganska lustigt att en arkitekt (som jag utgår ifrån att Anonym är) inte förstår skillnaden mellan grundläggningspålning och pålar i vattnet som bär upp bryggor, broar och enklare hus. Jaså, man upplevde det som utfylld mark på 1700-talet, och inte som att bryggorna stod på pålar? Ja, i så fall är väl bussterminalen och allt annat som ryms under Slussendäcket också bara inbillning, vi upplever det ju som fast mark under fötterna när vi promenerar på Katarinavägen.
Eftersom Anonymhorden unisont ylar mot en enda och ganska oviktig punkt i min kritik av Edbloms förslag utgår jag ifrån att de inte ser några felaktigheter (verkliga eller, som här, inbillade) i övriga punkter.
Anonym: Det myopiska skärskådandet av den semantiska skillnaden mellan "sund" och "ström" leder nog tyvärr bara bort från diskussionens ämne: Konstakademins Mats Edblom och hans nidingsförslag.
Vi har konstaterat att det finns och åtminstone sedan 1300-talet har funnits ett sund, att näset till största delen är utfyllningar från 17- och 1800-talet, och att Fosterförslaget som en bieffekt av kravspecifikationerna återskapat en öppenhet vars existens du själv eller din namne tidigare förnekat. Det får räcka med det, längre kommer vi inte. Någon annan punkt i kritiken mot Edblomförslaget du kan tänka dig att ta upp, eller är du enig med mig om att Edbloms "skam och förbannelse"- nedkallande i högre grad drabbar hans eget förslag?
herbert, det är lite mer än semantik. Ett sund är farbart, en ström är det inte utan hjälp av dragning eller slussning. Stockholmsåsens höjning skapade strömmen och utökade näset på Södermalmssidan. Det gjorde att man var tvungen att gräva sig igenom åsen för att slippa all omlastning mellan Mälaren och Saltsjön och gjorde det möjligt att påla bryggor och befästningar för att försvara Stadsholmen. Just detta skapade förutsättningar för en stadsbildning som inte hade kunnat äga rum om det hade fortsatt vara ett sund. Dvs det som du kallar semantik är av avgörande betydelse för Stockholms vara eller icke vara. Därför finns det en poäng i att få det rätt, och att förstå varför man vill återgå till en historisk tidpunkt innan Stockholm fanns. Din kritik av Edblom, respektive lovsång för Foster/Berg, berör uttryclikigen denna punkt.
Och om man nu ska återskapa, varför inte återskapa 1700-talet?
...eller 1935- års anläggning? Slottet faller sönder och samman och är livsfaligt att gå under men ingen pratar om att riva det. Istället restaurerar man det och byter ut balustrader och dålig gundläggning. Bevarande handlar bara om ambition och vilja, vilken tur att vi alltid väljer att bevara aristokratins och maktens historia.
Jag ser fram mot att Albert&Herbert förklarar varför en 100, 200 eller 2000 år gammal strandlinje är en viktig utgångspunkt för utformningen av Slussen idag. För övrigt hade Edblom/Bolter tjänat på att anlita en trafikplanerare, då hade de kunnat undvika några av de mer graverande felen i förslaget.
Jag har lite svårt att förstå den uppskruvade tonen Herbert. Det här är väl inte en fråga om historisk empiri som kan vara så vansinnigt vare sig rätt eller fel?
Frågan om näs eller sund är ju helt avgörande givetvis - det är orsaken till att övriga sidor av Mats Edbloms förslag inte diskuteras. Din argumentation vad gäller dessa övriga sidor är ju ganska svag också.
Och när det gäller sundet - som ingen vill ha - så hänvisar du till "kravspecifikationen". Denna faller faktiskt tillbaka på Leif Blomqvists ganska privata tyckande och det kan du ju inte ändra på genom att hänvisa till Brolins redovisning av den ganska omfattande byggnationen mellan Södermalm och Stadsholmen under 1700-talet. Blomqvist valde efter programskrivningen att ta tjänst hos Libyens administration - ytterst Muammar Abu Minyar al-Gaddafi(eller rätt och slätt Khadaffi). Just nu är det ju lite snopet - relevant eller inte. Det var ju inte så att heller Tage WO's generation var okunniga historiker. Snarare var de mer pålästa än vad vi är själva i vår egen tid. Tage WO's lösning är också bättre trafikmässigt än Foster/Bergs, och även än Mats Edbloms. Foster/Bergs förslag förkastades de facto av tjänstemännen, sakkunskapen. Det kan du heller inte ändra på. Så det blir lite att försöka segla med redan sänkta skepp det du håller på med. Din frenesi är beundransvärd. Påminner lite om någon som ror i en sjunkande liten båt för att komma in till stranden innan vattnet når relingen och det hela tippar...
Jo, avbördningen ja. Den är inte beroende av den arkitektoniska lösningen utan kan utföras som en separat kanal eller tunnel om man så vill. Sundet har alltså inte med det att göra. Sundet är ren och skär förvirring. En feberfantasi.
Spencer de Grey, Head of Design at Foster + Partners:
“I’m delighted that we have been appointed to design the masterplan for Slussen to revitalise this most important area for future generations to enjoy. This is a wonderful opportunity to reinforce the links between Stockholm’s central islands of Södermalm and Gamla Stan, to repair the fabric of the city and to create a lively new destination that can be enjoyed at all times of the day and night.”
Det är dessa frågor som borde stå i fokus istället för meningslöst babbel om broars bredd eller hur sundet/näset såg ut på Magnus Ladulås tid.
Edblom m.fl. åsikt att Slussen främst bör vara en trafikplats är helt rätt. Men dom har fel i att karaktären av trafikplats ska dominera. "Stadslivet hör hemma på Medborgarplatsen". En person som yttrar detta och samtidigt kallar sig arkitekt borde få sin yrkeslegitimation indragen! Det tyder på bristande fantasi och erfarenhet, det finns ju massor av fantastiska platser världen över där trafik och stadsliv förenas.
Förutsättningarna för stadspuls är ypperliga vid brofästen. Slussens förutsättningar är inte sämre än t.ex den gemytliga Kungsportsplatsen i GBG. Tvärtom, spelet mellan slutenhet och öppna vyer kan med rätt gestaltning bli fantastiskt.
Edbloms förslag är inte uselt. Men visionen av ett sluttande plan, ett öppet näs, hela vägen mellan Ryssgården till Gamla stan känns banal och som en missad möjlighet. Lite högre ambitioner tack!
Fosters förslag är alltså fortfarande klart bäst.
Jag tolkar fixeringen vid frågan om sundets historiska autenticitet, som jag med oändligt tålamod många gånger förklarat är ganska oviktig i sammanhanget, som en indikation på att Anonym, Platin och jag är överens i övriga frågor. Den som bemödar sig att göra en enklare tidskomparativ studie genom att jämföra kartorna finner att mängden överdäckningar och fria vattenytor hos Foster är i stort sett samma som i anläggningen som revs på 30-talet och att Edblom är en sådan näsfetischist att han istället bygger ut betongytorna nästan lika mycket som 30-talets Slussenbyggare.
Vad gäller avbördningskapaciteten så handlar det om att öka den till närmare 400% av dagens. Erosionsrisken gör att man vill ha en låg hastighet på vattenflödet och därför går tunnlar bort. Ett annat skäl som man säkert övervägt är att avtappningstunnlar under Slussen skulle omöjliggöra en förlängning av tunnelbanan till Nacka enligt ursprungsplanen.
Vattentorgsidén följer inte med nödvändighet av breddningen av sundet och man skulle förstås lika gärna kunna sträcka ut överdäckningen så att den fåkunnige tror sig stå på utfylld mark som idag. Det är just den lösningen Edblom har valt, hans sund är lika brett och hans kajplan har i stort sett samma yta som Fosters medan hans broplan blivit en svällande betongbaldakin utan någon annan officiell funktion än att bära upp en trafiktekniskt bisarr cirkulationsplats och trottoarer till en bredd av drygt 50 meter. Precis vad platsen behöver! Slussterrassen, som jämförelse, är bara 30 meter bred.
Personligen kommer jag att tänka på Lenins vaxdocka, ett fåfängt försök att hålla en illusion vid liv — i Slussens fall illusionen att all nordsydlig vägtrafik i östra Sverige fortfarande passerar genom anläggningen.
DJ - Du kanske får precisera dig lite. Motståndet mot bebyggelse i vyn framför Stadsmuseet är ju ganska kompakt. Till och med den försynta kioskhöga glashallen i Edbloms förslag nedkallar ju yimbytyckarnas ordmassor. Så hur tänker du att en mer bebyggd övergång mot Skeppsbron bör formas? Tage WO har ju i o f s redan i nuvarande lösning sina utmärkta gångpassager?
Min yrkeslegitimation är jag rädd om så jag får kanske förtydliga mig genom att peka på hur förhållandena är på Norrmalm med de fem förbindelser som finns norrut och till det huvudsakligen i Norrmalms inre försiggående stadslivet. "Brofästena" lever mycket riktigt som du påpekar sitt eget liv och har stora potential. Men det är inte samma sak som att man föbättrar Söder eller Stockholms helhet genom att vräka på med Kaffelattearkitektur á la Foster/Berg vid Slussen. Spencer de Grey's munväder ska ju tas för vad det är: säljsnack. Det vet både du och jag. De har inte bemödat sig att begripa mycket innan de släppte den tidigare (och för staden ännu giltiga) versionen av sin "design" som i varje del saknar relevans och rimlighet sett ur alla goda bedömare och den allmänna opinionens synvinkel (inklusive tjänstemännen på SBK).
Angående avbördningen Herber, uppger två av de tyngsta bedömarna och instanserna i frågan att den kan lösas oberoende av arkitekturen exempelvis genom en kanal. Du kanske har en hänvisning till dina "teorier" om erosion?
Anonym: Det är just en kanal (egentligen två) som ska byggas, och det är fullständigt korrekt att man kan välja att däcka över eller inte, något som jag framhållit hela tiden. Kanalbredden är som sagt identisk i Edblomförslaget som i den beslutade planen. Här kan du läsa in dig på erosionsteori, eftersom du undrar.
När man väljer att däcka över uppkommer frågan: I vilket syfte? Behövs verkligen trottoarer till en bredd av 50 meter och till vad? Behöver vi en enorm cirkulationsplats i stark uppförsbacke och till vad? Vem blir glad över att tvingas ta långa och onödiga omvägar, speciellt om det enbart motiveras utifrån en historiserande och överspelad estetik?
PS: Hittade faktiskt en sak där Edblom lyckats bättre än Foster: kopplingen mellan Gamla stan och Nils E-kanalen, som Foster av utrymmesskäl tvingas gestalta som en hög mur medan Edblom lyckas få in en trappa genom att flytta gatan till strax söder om kanalen. Å andra sidan ser jag nu att bussterminalen inte möter SL-specifikationen (13 uppställningsplatser ska finnas, inte en enda gör det) och bussförarna måste backa ut från hållplatserna efter att ha lastat på passagerare, en tidsödande och potentiellt farlig procedur på en plats med så mycket spring och trafik. Godkänns förmodligen inte av SL.
Och ett förtydligande till Anonym: Ingen YIMBY-medlem jag känner till är emot att bygga framför KF-huset. Visserligen försvinner den "fina" (=rätt beskurna, gå gärna dit och titta) utsikten över trafikleden och bussterminalen, men utsikterna som uppkommer istället kompenserar mer än väl för det genom att utsiktspunkterna hamnar högre upp och närmare vattnet, beskärs mindre av trafikinfrastruktur och framförallt, blir tillgängliga över en sträcka av en kilometer. Att jag ironiserade över det runda huset Edblom smällt upp mitt i siktlinjen från Hornsgatan var mest för att han själv svamlar och går på så mycket om stängda utsikter och nidingsdåd.
Anonym: Vad är Kaffelattearkitektur? Det är ju bara placeholders som Foster har ritat.
Det intressanta med Edbloms förslag är att han har undvikt att skapa arkitektur, han har försökt skapa en reminiscens av 1935 års sluss. Fast han har tagit bort det som faktiskt ger Slussen karaktär, nämligen klöverbladen. Blodfattigt.
Det som skulle ge Edbloms förslag karaktär är iofs glastaket. I den skissade versionen skulle det ge en lutande spegelbild av KF-huset och Katarinahissen. Det skulle försöra vyn mot Söder.
Bra synpunkter DJ. Glastaket i modellen måste väl ses som närmast symboliskt. Den hotande skevheten framför KFhusen kan rimligtvis avvärjas - på det ena eller andra sättet om det hela kommer till en utformnngsfas.
Herbet - om man är anhängare av byggnation som du, ska man då inte vara anhängare av BRA byggnation i stället för sådant som förkastats av stadens tjänstemän. Det är tänkbart, men inte sannolikt, att den långa "balkongen" bakom kontorshusen Foster/Bergs skisserat framför KF-husen kunde ha fungerat - trots att den rimligtvis är avskuren från stadsdelens huvudsakliga rörelsemönster. Otänkbart är däremot att låsseparken längst i öster - där Stadsgårdsleden i deras förslag dyker in under ett jättebjälklag, och där jag vill minnas att du spanat in några rimligtvis helt meningslösa trappor upp till Katarinavägen - att denna park är ämnad annat än för A-laget och urinering.
Inte heller har någon av de källor jag nämner hört talas om "erosion" i någon utredning om avbördningsfrågan. I stället anses de olika förslagen till utformning av Slussen av utredarna - så vitt jag hört - "neutrala" aveende avbördningsfrågan.
Ytorna under de två broarna i Edbloms förslag har en rad användningsmöjligheter. I dag präglas motsvarande miljöer av den hamnverksamhet som pågått här - Stockholm är en hamnstad vilket bör betonas och inte skylas över. Men ännu bättre än att som Edblom anspela på dessa traditioner är givetvis att bibehålla miljön som den är i dag.
Anonym, vi skulle spara mycket tid om du kollade fakta innan du sätter dig och hamrar loss på tangenterna:
• Det finns faktiskt inte några ytor under Edbloms broar förutom gångbroarna själva och en smal remsa norr om Nils E-kanalen. Kolla gärna kartan: http://www.konstakademien.se/PageFiles/484/kajplan.pdf
Foster har åtminstone ritat in utrymme för serveringar under gatubron.
• Fosterplanen har klubbats men överklagats av the ususal suspects, därav alla fördröjningar.
• Slussenterrassen (arbetsnamnet på utsiktspromenaden) har alla förutsättningar att bli ett första klassens gångstråk i stil med Skeppsbron eller Strandvägen. Det knyter ihop andra gångstråk (Götgatan, Centralbron, Katarinavägens övre del, Västerlånggatans förlängning, Skeppsbrons d:o, Söder Mälarstrand, Stadsgårdskajen), och öppnar för gångmönster som inte funnits tidigare (t ex Katarinavägen > Centralbron - perfekt utsikt hela vägen och bara en enda korsning med biltrafiken).
• Någon park är väl inte planerad längst i öster? Betongdäck och träd har aldrig varit någon bra kombination. På skisserna jag sett ser det ut som någon form av uteservering.
• Läs in dig på erosionsproblematiken i dokumentet jag länkade till 2011-02-28 11:22 så kan du ta spara in besväret med att skriva citattecknen runt ordet i fortsättningen.
Fosterplanen innehåller bra och dåliga inslag, men det som är bra överväger, i synnerhet om man jämför med förslag som är helt underordnade konserveringstanken, som jag gjorde med Edbloms i några punkter ovan. Edbloms förslag förhåller sig till Slussen som Gripsholms slotts uppstoppade lejon till det verkliga djuret (som dog av ålderdomssvaghet).
Jag har gjort en syntes av Edblomförslaget och Fosterplanen här som ett försök att bibehålla hans grundtanke med de två broarna. Vad tror du om det?
Bra ett par kommentarer Herberet: Tjänstemännen hade kasserat Foster/Bergs förslag. Det förändras inte av att exploateringshungriga amatörer med politisk makt väcker det till liv igen - för att sedan tvingas omarbeta det till något som mer liknar andra tävlingsförslag än vad de hade beslutade om.
Alla förslag med två broar är bättre än de med en. Alltså är din skiss bättre än Foster/Bergs, även om den kanske bara tog en halvtimme att göra och kostade en femhundring i stället för femtio miljoner (som arvodet lär vara uppe i för Foster/Berg).
Alla som gör egna förslag förtjänar uppmuntran. Det gäller även ditt förslag.
Det var inget dåligt förslag Herbert, men vad behöver du rondellen till? Varför inte rita en vanlig fyrvägskorsning som vid vilken gatukorsning som helst? Dessutom vore det intressant om du visade hur mycket som går att bygga i ditt förslag, jämfört med Foster/Berg respektive Edblom, det framgår inte riktigt.
Sedan väntar jag fortfarande på att någon ska förklara vad gamla strandlinjer har för betydelse för utformningen av dagens Slussen.
Edbloms glastak skulle kunna bli den hett eftertraktade arkitektoniska nyheten i Stockholm! Om dessutom Foster + Partner får rita det så kan det bli succé. Glastak snarare än trafik- och stadsplanering är väl sådant man just kan respektera F+P för...
Anonym: Ytterligare en halvtimme och en virtuell femhundring lagd på att inkorporera Edbloms utmärkta idé att göra plats för en monumentaltrappa ner mot Nils E-kanalen genom att flytta gatan söderut:
Bättre kan det bara bli — del 2
Plus en snabb skiss på hur arkitekturen skulle kunna gestaltas i kajplanet, även tillämpbar om man droppar cirkulationsplatsen som du föreslår och bara bygger en rund "bastion" på Fostermuren mellan broarna. Synpunkter mottages tacksamt
@Anonym, 2011-03-02 22:52 "Edbloms glastak skulle kunna bli den hett eftertraktade arkitektoniska nyheten i Stockholm! Om dessutom Foster + Partner får rita det så kan det bli succé."
http://www.fosterandpartners.com/Projects/Chronological/2000.aspx
Fosters liknar numer narmast http://www.bdp.com/ med sin lopandeband arkitektur. Ju mindre de bygger i Stockholm desto battre. Byggen som Beijjing Airport ar undantaget. Normen ar banal glasarkitektur.
Sant afab - Beijing Airport är fantastisk - Och visst är det idiotiskt att förespråka kändisinblandning i stockholmsplaneringen. Den har vi mer än nog av redan.
Kunde bara inte låta bli...
Skicka en kommentar