Konsumtionsliv

På söndag, den åttonde mars, är det internationella kvinnodagen. Alla som undrar vad kvinnlighet kan betyda i mars 2009 kan då bege sig till det nyinvigda Sollentuna Centrum, norr om Stockholm. Ett pressmeddelande från köpcentrumföretaget Steen och Strøm med rubriken "Unik trämiljö ger skön shopping" berättar att den nya shoppingupplevelsen med trägolv av "rödbrun massiv Jatoba och tak av körsbärspanel" ska skapa en känsla som är "sinnligt feminin", men tillägger för säkerhets skull att "butiksutbudet kommer att tillfredställa hela familjen". Sinnligt feminint och hela familjen. Exklusivt och vardagligt samtidigt, det är hela Mama-kulturen i en sammanfattning. Steen och Strøm tillägger att det ska vara ett centrum för "medvetna kunder som också vill njuta och uppleva". Förmodligen för att inte de gamla besökarna i Sollentuna centrum ska dyka upp utan hellre de nya.

"Det tycks inte finnas någon ända på vad en människa kan begära", skriver Zygmunt Bauman i sin bok "Konsumtionsliv", nyligen i svensk översättning, där Baumann enligt Expressens Nils Schwartz "sprättar upp och frilägger" konsumismens konsensus. Eller som den brittiska artisten Lily Allen formulerar det på sin nya skiva i den ganska desperata låten "The fear": "And I am a weapon of massive consumption. And it's not my fault it's how I'm programmed to function".

Läs mer: Ann Heberlein om konsumtionssamhället och Revolutionary road i dagens Expressen.
Frank Rich, The New York Times om krisförnekelse.