Irländsk vår
Irland har de senaste åren diskret placerat sig bland de mer arkitektoniskt högpresterande länderna i Europa. Men till skillnad från de flesta andra innebär inte ny arkitektur på Irland automatiskt en ung arkitektur. Ett utmärkt exempel invigdes i februari: Sean O’Casey Centre i Dublin, en betongbyggnad perforerad av runda fönster. Kontoret O’Donnell + Tuomey, Sheila O'Donnell (1953) och John Tuomey (1954), etablerades redan 1988 och deras 2000 kvm stora byggnad rymmer sociala program för en tidigare lite gråare hamnstadsdel, East Wall. Centrat i fem våningar innehåller öppenvård för pensionärer, en liten teaterscen samt en sportanläggning.
Inlägg
17 kommentarer:
Konstigt. Man blir liksom varken ledsen eller glad. Är det inte på något vis tragiskt att mänskligheten i vår långt framskridna civilisation kommit dit hän att det mest intressanta som kan göras är att stå i givakt och vara skenbart originell och lite småkul? Är det konst - eller rent av ingen konst? Jag skulle säga snarast det senare. Och håller inte flertalet med - handen på hjärtat?
eh, alltså, jag vet inte ens om jag ska orka göra det här.
men; om man läser på om projektet ser man att det var de boende i området som ville ha en byggnad som syntes på avstånd och därför finns tornet (som på varje våning endast har ett rum, oekonomiskt nog) medan huvuddelen av centret är i ett plan. sen kan man väl tycka vad man vill om de runda fönstren men det finns betydligt lämpligare ,och betydligt närmare, offer om man ska debattera onödigt spektakulära projekt än just O'D+T.
Om man sedan läser på ytterligare så upptäcker man den ytterst medvetna kopieringen utav Anders Wilhelmsons 12 år gamla projekt "Ringtorpsplatsen" som naturligtvis, i sann svensk "architectonic-failure" - anda, aldrig blev byggd.
Lite synd är det ju att man istället får se en lite sämre kopia byggd i Dublin. Men faktiskt inte mer än just lite sämre. Lite mindre bearbetad taktilitet, lite sämre fasadproportioner, lite mindre uppseendeväckande men ändå,
så mkt bättre än allt vi ser i vårt eget långsmala land.
Debatterbart påstående? Knappast
för den påläste.
peR säger "man blir varken ledsen eller glad"
Tja, det kan han kanske tycka. Det ovan omdebatterade exempel är trots allt bättre än hela sveriges arkitektkårs prestationer under många många år. En arkitektkår som fortfarande vilar bekvämt under citatet:
"man blir bara ledsen"
Så peR
Jag är ledsen, men skebbart originellt och småkul hade i sverige fortfarande framstått som radikalt och intressant.
Visst har vi hus i sverige, absolut.
Men vi har en lång väg att gå innan det kan kallas arkitektur.
Jag känner inte O’Donnell + Tuomey personligen vilket andra tycks göra. Säkert blir deras arkitektur bättre av att "lokalbefolkningen" önskat sig den och ännu bättre av att en för världen helt okänd svensk arkitekt blivit klonad i ett väsensskilt geografiskt sammanhang. Upplyftande vore det inte för mig att promenera till exempelvis jobbet på morgonen och hälsa på hr Ufo som landat, svidad i fängelsegrått. Men jag är väl tydligen då inte som andra...
Det är verkligen roligt att läsa alla frustrerade arkitekturrättshaverister här inne.
Har ni inte fattat? Det finns inte bara en måttstock på arkitektur. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle med en hel rad uppsättningar sanningar om vad som är bra arkitektur.
Svensk arkitektur har en hög lägstanivå och är inkluderande och demokratisk, vilket inte är ett hinder för intressant estetik. Om man som arkitekt förstår sin uppgift och inte lever kvar i en positivistisk och monokulturell myt om arkitekten som ensamt och upphöjt geni, förstås.
Auktoritär, asocial och oekonomisk knasarkitektur kan resten av världen gärna få excellera i.
Vill också påminna er om att ni inte har upplevt den aktuella arkitekturen här ovan. Att se en lågupplöst bild på en blogg är inte att ta in arkitektur.
peR
Jag vet inte rigtigt hur det kan vara relevant att känna O´Donnell+Tuomey personligen för att ha en åsikt om deras arkitektur. Att din promenad inte blir upplyftande pga ett Ufo säger, som du själv påstår, mer om dej än om arkitektur.
Anonym
Du har så rätt; det finns inte en måttstock på arkitektur. Men just med det begreppet faller också dina argument.
Du kallar svensk arkitektur; inkluderande och demokratisk. Är det ett skämt eller något du verkligen tror? I så fall förklara mer än gärna.
Min korta och tillfälliga tid i landet vittnar dock väldigt starkt om motsatsen.
Svensk arkitektur hade som bäst, med den janteistiska inställingen du predikar, kunnat refererats till som något med en en hög lägsta nivå till priset av en väldigt väldigt låg högsta nivå.
Det tragiska, men helt logiska, är att inte ens det förstnämnda gör síg gällande längre.
På vilket sätt tycker du att svenska arkitekter förstår sin uppgift? Jag är verkligen nyfiken på din förklaring då varken jag eller resten av världen tycks förstå den. Kanske har resten av världens arkitekter fel?
Nej du, man kan alltid resa den relativistiska flaggan i topp och skrika "arkitekturrättshaverister", det finns fler sanningar etc.
Allt detta och mycket mer ligger nära till hands
när man saknar begåvingen att driva en egen idé, när man alltid måste referera till andra projekt för att göra sig förstådd.
Demokratisk inkluderande arkitektur kommer inte ur ett accepterat medelvärde.
Demokratisk arkitektur kommer när det du kallar "monokulturell myt om arkitekten" existerar i mångfald. När varje arkitekt, i sig ensam och kanske upphöjt geni, kan existera med konkurrerande motstånd.
mångfald av indivudualister som var och en kan accepteras, det är demokrati!
Något sådant finns inte i sverige.
Ett ymnigt flöde av kommentarer och åsikter. Pekar det på att O’Donnell + Tuomey nått sitt syfte med byggnaden? Ja, förutsatt att den kan klassificeras som provokativ. Men för att upprepa vad som sades i inledningen: deras arkitekur gör en varken glad eller ledsen. Än mindre gör den en förbannad. Men varför den ska mätas mot vad vi presterar i Sverige verkar för mig taget ur luften. Det har ju inte med saken att göra. Och rättshaverist är väl framför allt den som menar i diskussionen att det är likgiltigt hur byggnader utformas lika lite som det är otillåtet att ha en åsikt om en byggnad utifrån vilket intryck den gör i en mindre artikel som här på bloggen.
jag känner då varken O'Donnell eller Tuomey men tyckte mest att det var olyckligt att just de skulle klä skott för en attack mot ikon-arkitekturen (eller "hr Ufo", för den som så vill).
för några år sedan brukade jag ofta passera en skola de har ritat (Ranelagh Multi-Denominational School) och något mindre spektakulärt är svårt att tänka sig. även det aktuella fallet är ju, bortsett från de runda fönstren, väldigt icke-spektakulärt -troligen vad vår nutids mest lovprisade svenske arkitekt skulle kalla "bruna bönor med fläsk"- om än sannolikt med väldigt hög kvalitet på snickerierna (det brukar vara så där på ön). det var väl mest det jag ville ha sagt.
jag har faktiskt mycket svårt att överhuvudtaget förstå vad som upprörde från första början, och jag har ännu svårare att tro att det här är en byggnad ritad just för att provocera, den känns lite för anonym för det.
vad gäller våra inhemska prefab-pastischer på utländska ikoner/svensk trettiotalsmodernism så räcker det med att jag måste ägna dagarna åt att rita dem, att också debattera dem känns mest deprimerande.
Anonym
Well, jag tror du har missuppfattat reaktionen fullständigt om du tror jag uppfattar vår käre irländske byggnad som provokativ. Jag reagerade mest över hur man ens kan ha kritiska åsikter över något som på trots av sin relativt , mediokra gestaltning, fortfarande är så otroligt mkt bättre än allt som ritas i detta land.
Många torde påstå att det beror på något annat.
Då måste jag svida till med ytterligare en omgång kritik. Detta genom att demagogiskt förklara att svenska tävlingsbidrag ( det som torde vara i sitt mest kompromisslösa tillstånd) också är rena katastrofer. Vad lär sig stundenter på arkitektskolorna i landet egentligen?
För att återgå till vad anonym säger: "Men varför den ska mätas mot vad vi presterar i Sverige verkar för mig taget ur luften"
Det är i allra högsta grad relevant. Hur kan man ens ägna sig åt internationell arkitekturkritik med den bakgård som lurar runt hörnet?
p säger:
vad gäller våra inhemska prefab-pastischer på utländska ikoner/svensk trettiotalsmodernism så räcker det med att jag måste ägna dagarna åt att rita dem, att också debattera dem känns mest deprimerande.
Jag hoppas verkligen att han inte tänker fortsätta ägna dagarna till detta. Det måste vara mer deprimerande än att debattera dem.
Helt ärligt, när skall vi rensa upp i vår bakgård, när ska vi ta tag i den medelmåttighet och avdankade mediokra attityd som gång på gång gömmer sig bakom en fasad av påstådd demokrati?
och nej herr "anonym" någon rättshaverist är jag sannerligen inte. Snarare i total avsaknad av arkitektur i mitt egentliga hemland.
Tänka sig, i sverige blir arkitekter som Tham Vidergård Hansson aktade. Det säger inte lite !
Webb-förstasida hos min Alma Mater:
Att analysera byggnader och byggd miljö och förstå hur de har utformats är något Du som arkitektstuderande får lära dig under din studietid. Med denna förståelse och med goda förebilder gestaltas framtida byggande och arkitektur från helhet till detalj.
Med gestaltning menas att ge en funktionellt riktig och konstnärligt medveten form åt byggnader och samhällen. För att kunna göra detta måste arkitekten ha goda kunskaper inom många olika områden och förstå relationen mellan människan och den byggda miljön. Som arkitektstudent provar du dig fram till förslag med hjälp av skissande, ritningar, modellbygge mm.
Den totala avsaknad av vision som finnes i detta uttalande sammanfattar förvånansvärt väl hela utbildningen. ”Goda förebilder”? Prova sig fram till förslag med hjälp av skissande, ritningar, modellbygge mm? Möjligen kunde detta vara lämpligt som utskick för en öppet hus-dag för nyfikna mellan- och högstadieelever. Ta en titt på valfri arkitektskola med hyfsad renommé och det torde vara klart att de allra flesta har en långt klarare bild av sitt uppdrag, sitt mål och sin roll i ett vidare samhälls- och världsperspektiv.
”Funktionellt riktig och konstnärligt medveten form” låter som något taget direkt ur den typ av pamfletter man kan plocka på sig hos SYO-konsulenten.
Vem tror det överhuvudtaget möjligt att svenska arkitekter ska kunna förstå - eller för den delen bry sig om - de mer djupgående implikationerna av yrket då skolningen utgår från så ytliga premisser? Än mindre kommer de någonsin överväga att inbegripa dessa reflektioner i yrkets utövande. Självklart är detta inte den enda skolan i landet, ej heller den mest kosmopolitiska av dem, men jag vågar påstå att de alla mer eller mindre simmar i samma damm. Nu har vi ju dessutom fått en arkitekskola nummer fyra. Den diskussion som istället borde förts skulle ifrågasatt om det finns en kvalificerad lärar- och elevbas för att driva ens en skola i landet.
Ni som debatterar detta irländska, ointressanta förslag – jag orkar inte spalta upp hela debatten och tilltala var och en separat – hur är detta på något rimligt vis bättre eller sämre än svensk arkitekturproduktion på någon sorts generellt plan? Hur kan denna tes överhuvudtaget diskuteras? Den av er som använder psykoterapeutiska epitet i beskrivning av arkitektur och byggande såsom ”asocial” och ”auktoritär” har för övrigt ett manér som är påfallande likt det hos en viss tidskriftsredaktör. Är du han? Detta projekt har ju objektivt sett inte någonting med Sverige att göra överhuvudtaget, likväl får vi väl prata om den vinklingen (och nej, en påstådd Wilhelmson-planking är inte skäl nog att dra denna parallell då formen ifråga är så smärtsamt uppenbar). Du har i alla fall redan ombetts att backa upp ditt påstående:
Svensk arkitektur har en hög lägstanivå och är inkluderande och demokratisk, vilket inte är ett hinder för intressant estetik. Om man som arkitekt förstår sin uppgift och inte lever kvar i en positivistisk och monokulturell myt om arkitekten som ensamt och upphöjt geni, förstås.
Personligen tror jag bestämt detta är del av samma plattitydkatalog som ovannämnda redaktör är flytande i, och som för övrigt flödar ymnigt på sagda Alma Mater, men kanhända jag har fel.
för att undvika missförstånd - det inledande citatet sträcker sig till och med "modellbygge mm." även om kursiveringen föll bort halvvägs :)
Ja, jag är han. :-]
Jag har skrivit ett flertal svar och argument här, men om jag uppträder under eget namn eller skriver något kritiskt publiceras det inte. Det är meningslöst att hoppas på en intressant debatt här.
Positivt överraskad över ett inlägg som den "G" här presenterar.
Oavsett vad så kunde jag inte vara mer enig.
För min del handlade aldrig debatten om det ovanstående irländska förslag. Snarare var det innehållet i de inlägg som fanns att läsa som triggade mina inlägg.
Jag ser problematiken i det som sägs, inte i projektet som sådant. Du har rätt i att man generellt inte kan vara bättre eller sämre än svensk arkitektur på ett generellt plan.
Jag tycker dock att man visst och väldigt generellt kan påpeka det faktum att det exemplifierar ett bygge som oavsett kvalitéer inte får sätta sin fot på svensk mark. Visst kunde vi ta andra sådana exempel men pErs första inlägg fick mej att inte kunna låta bli.
Svensk arkitektur som jag ser den är, både i utbildnings och yrkesmässig form, extremt refererande. Jag tycker det sammanfaller väl med det du skriver. Igen, jag kunde inte hålla med mer.
Men jag anar att du ställer dej kritisk till vissa av mina formuleringar. Föklarar gärna men precisera i så fall vad
Va häftigt att det blev sån debatt bara för att man slängde in en helt spontan och oreflekterad känsloyttring...
Ja, det är väl sött. :-]
Men, det är bra. Vi reflekterar och debatterar inte i överflöd här i vår lilla odling...
Varför är Pär E inte anonym längre. Det var mycket kuligare. Och dessutom en smula genialt av Arkitekturredaktionen att så att säga på det viset inkorporera honom i självaste redaktionen. Nu åter reklampelandet för den egna bloggen vilket känns mer tröttande och tråkigt nog skyler det ev. läsintresse som kunde ha funnits i hans oneliners..
one, two three; yada, yada yada...
Intressant
peR tycker att det är häftigt att det blir en debatt över ett oreflekterat inlägg.
Är det inte nog med oreflekterad arkitektur i landet månne?
Vad fyller ett oreflekterat första inlägg för funktion annat än att hämma trovärdigheten hos skribenten? Nej du peR, du borde inse hur usel ursäkt det där var.
Skicka en kommentar