Omtag i omdöpt Västra City – Stockholm
Nya Klara. Så ska den heta den stadsdel i Stockholm som ska lägga sig över spårområdet långs Klara sjö. Det har funnits en ganska stor kritik mot att den här nya stadsdelen, så som dess framtid tidigare presenterats av Jernhusen i en volymstudie. Det skulle bli ett storskaligt, högt, stadsbygnadsprojekt, helt out of scale i Stockholm. Visionerna har också funnits på Stockholms stads officiella webb-platser. Erik Linn skrev om projektets problem med en hög sockel och hög exploatering i Arkitektur 1/2010 [PDF].
Men nu tycks Stockholms stad velat ta tillbaka stadsbyggnadsinitiativet från Jernhusen. I mars meddelade staden Jernhusen att man ville göra ett omtag på projektet och fokusera på vad stadsarkitekten Per Kallstenius kallar "stadsfunktionalitet". Det vill säga allt som ska fungera, gator, busstrafiken, vägar, offentliga platser. Inte bara exploateringsgrad. Antalet våningar tycks dessutom, om man ska tro perspektivbilderna, också ha gått ner från 8 till 4-5.
Man har alltså velat anpassa projektet till Stockholms skala. Vid en presskonferens idag sa Sten Nordin (M) att de varit väldigt tydliga i samtalen med Jernhusen att den nya stadsdelen ska ansluta till stadens övriga skala. Det tycks alltså som om man övergivit idén om en hög och tät kvarters-stadsdel över spåren. ´
Det finns en intressant diskussion i stadsbyggnadsstockholm just nu som går igen i fler projekt i olika skala. Den handlar om relationen mellan att bygga på och att skapa samband. Ser man på diskussionen kring projekten vid Slussen, det tillbyggda Konserthuset, Norra Station och Nya Klara så handlar diskussionen om just relationen mellan stadens flöden och kommunikation och planerad bebyggelse. Ska man lämna öppet? Ska man riva för att skapa samband? Eller bygga? Var finns de viktiga sambanden, hur ser de ut? På gatorna eller i kollektivtrafiken?
Möjligen har den ekonomisk motiverade höga exploateringen och dess följder (Arkitektur 5/2009) vid överdäckningen i Norra stationsområdets givit staden anledning att vara hålla tillbaka exploateringen i det man nu kallar Nya Klara. Ett start-pm för projektet kommer att tas i stadsbyggnadsnämnden den 19 augusti.
Bilden gjord av Rosenberg arkitekter.
Planbild nedan
Inlägg
8 kommentarer:
Äntligen har staden börjat inse vari de långsiktiga värdena ligger. Utspel om att exploatera uppåt handlar oftast om byggföretagens ganska kortsiktiga mål. Den som värnar om Stockholm bör se staden som helhet, kanske betyder det högt och modernt, men det ska inte marknadens byggjättar få bestämma. Heja Stadsbyggnadskontoret!
Oj, är det Jernhusen som står för exploateringen på Norra Station? Det hade jag missat.
Fel av mig, Stockholms stad har köpt marken av Jernhusen på Norra Station. Ändrat nu. Tack.
Kvarteren söder och väster om Centralen måste vara de minsta i Stockholm. Är det Wolodarski som har satt trenden med Norra station? "Det kan aldrig blir för mycket gatumark", liksom. Annars ser det väl inte helt omöjligt ut, så gott det nu går att bedöma på de här bilderna.
Hög tid för debattörer och experter att granska och skrida till verket vid tangentborden: Hur bör linjen dras mellan Stadshuset och Sheraton - hur står sig SBKs skisser mot Paul Hedqvists och andras? De gamla projekten och tankarna berättar om egenskaper i dessa stadsrum och inte minst hos Stadshuset.
Karaktären av stadsradhus utmed Klara Sjö som framgår i materialet är naturligtvis helt fel - så gjorde man när det var som sämst på sjuttiotalet och fick enklaver på halsen med - den gången - ökad kriminalitet och elände. Ska det inte vara park rätt och slätt utmed Klara Sjö? Park ovan på överdäckningen (Billigt och bra - nej, men rätt. Järnväg är inte fel heller, man måste inte "täcka över" allt som inte glänser i City. Har man inte råd att göra något bra kan man faktiskt låta bli helt). En och annan jättekåk skymtar man dessutom i försåtlig snedvinkel insmugen mitt i någonstans. Är det den som ska finansera eländet? TÄNk om - det för håller sig så att Stockholm inte riktigt har råd med detta? VAd är pådrivande? NÅgon dirre på Jernhusen som ska visa siffror för sin styrelse? Finns inte billigare mark för staden att expandera på? För kommunens tjänstemän att lägga sin tid på? Om en stad i ett ytterst glesbefolkat land inte har tillgång till billig mark och inte kan ges sådan tillgång. Då är det dags att flytta huvudstaden - vart? Till Göteborg kanske? Hur funkar det hos er? Göteborg - hallå? Planerar kommungubbarna hos er endast expansion på dyraste överdäckningsmark och utöver det "bostadsområden" på femkilomtersavstånd med gröna förtecken och braskande rubriker? Eller hittar man bra expansionsmark för själva staden? UPPSALA - vi får hela Uppsalaslätten att expandera på - pyramider åt Socialdemokraterna, höghus åt moderaterna. Är Anders Björk ännu landshövding - vi får Anders Björk som landshövding. Jabaa!!
Bra att man vill fokusera på stadsfunktionalitet! Det är en diskussion som ofta kommer bort sig i Stockholm, där diskussionen istället tenderar i att landa i en diskussion om att inget hus får vara högre än något annat. Detta medan allt det andra, det som är viktigare, glöms bort. Så har det i stort sett ut både i diskussionen om Västra City och i diskussionen om Norra Stationsområdet. Tors torn har fått löpa gatlopp i pressen medan det kapitala misslyckande som kallas Norrtullsplatsen har fått glida förbi ganska obemärkt.
Samtidigt gör ju de nya planerna för västra city/nya klara precis samma misstag. Där man förut pratat om att bygga högt pratar man nu om att bygga lågt. Och diskussionen fastnar igen.
Låt diskussionen handla om gatuplanet, flödena, blandningen.... Hur höga husen sedan blir är en sekundär fråga. Personligen tycker jag dock att det finns skäl att ifrågasätta en så låg exploateringsgrad på ett så centralt läge. Marken är dyr, överdäckningen dyr och tillgången till kollektivtrafik exceptionell. Allt det i en stad med en enorm bostadsbrist, stark befolkningstillväxt och med ont om planlagd mark. Det behöver inte handla om några höghus, men 4-5 våningar känns rent av löjligt i ett sådant läge, en oproportionerlig eftergift till de höjdrädda. För mig är det okej att skippa höghusen, men sluta tramsa med exploateringsnivåer som ligger under de som vi byggde innan det ens fanns hissar o rinnande vatten i våra hus.
Den här stadsbyggnadsteorin med olika förespråkar fokusering på gatuplanet och att låta "resten bli vad det blir" - har den någon alls teoretisk eller annan grund?
Konceptet tillämpas ju i de asiatiska tigerekonomiernas huvudstäder - men har vi traditioner i denna riktning? Om man tycker vi borde ha det - bör man inte i s f åtminstone föra en argumentation i frågan?
Likgiltighet för alla konsekvenser utom det man har i ögonhöjd - är det inte exempelvis så barn gör när de ställer till en dj-a röra i sina rum? (som bekant får man sedan städa för att det ska bli trevligt)
om den tidigare så omdebatterade volymstudien innehöll stora "diagrammatiska" lådor, vad är då detta? Var volymstudien rent av ett första utkast?! Lådor som kaosartat staplats på varandra, indrag, utkragningar och platta tak. I framtiden blir det nog svårt att kunna prata om Stockholms takåsar.
Jag skulle hellre se hus än volymer.
Skicka en kommentar