Stockholmsporten – inbjuden tävling – förslagen
Nu finns de fyra förslagen till utformning av landskapet ring trafikplatsen Stockholmsporten, platsen där den planerade Förbifart Stockholm möter E18, vid Järva i norra Stockholm. De är resultatet av en inbjuden tävling (Stockholms stad arrangerar tillsammans med Trafikverket) om gestaltningen av landskapet och bebyggelsen vid den framtida trafikplatsen. I närheten ska också den begravningsplats som det tävlades om i våras ligga. De deltagande kontoren (anonymiserade i förslagen) är:
Snøhetta, Norge
Arkitekt Kristine Jensens Tegnestue, Danmark, Tyréns, Sverige, Steen Høyer, Danmark.
Erik Giudice Architects, Sverige, Charlotte von Poehl, Sverige.
Big, Danmark, Grontmij, Sverige.
Förslagen innehåller också strategier för bebyggelse och stråk. Bilderna ovan visar endast gestaltningen av konstverket vid själva trafikplatsen. Alla förslag finns att läsa i sin helhet här.
Tävlingsförslagen finns utställda på Liljevalchs Konsthall, Djurgårdsvägen 60, i Stockholm mellan den 17 december 2010 och den 9 januari 2011.
Inlägg
20 kommentarer:
Lite svaga bidrag för att vara av en utvald betald elit tycker jag spontant.
Sfären i ”Stockholmssfären” är en kul spacead skapelse. Kanske mer en teknisk pryl än konstverk men det intressanta är att skaparna ger en detaljerad konstruktions och funktionsredovisning som ska berättiga dess existens i ett genomförandeperspektiv, vilket är bra tycker jag. Problemet är bara att dom gör fatala misstag i beräkningarna. Den fundamentala missen är energiförbrukningen. Dom räknar med att den ska förbruka 1/10 av den energi den alstrar. Jag tippar på att den förbrukar 30ggr mer än den framställer.
Sen det där med anonymitet, ”Det är av stor betydelse att de tävlandes anonymitet bibehålls”, står det i tävlingsprogrammet. Det är fyra deltagare som juryn känner till och kanske delvis känner mer personligen. En av deltagarna kommer från ett land som övriga inte gör. Ett bidrag innehåller ord från detta språk. Ett av bidragen påminner extremt mycket om ett förslag som van en stor tävling nyligen nära detta tävlingsområde. Juryns ordförande är den samma i båda tävlingarna.
heja kristine jensen!
en mer nykter analys; ouvertyr (erik giudice?) förstår jag verkligen ingenting utav. fokus ligger på en gångbro som liknande foster och bergs slussenförslag är alldeles onödigt lång. den förbinder dessutom en framtida tät stereotyp stadsväv som knappast kan anses vara realistisk? hursomhelst borde ju inte fokus ligga där.
sthlm rocks (snöhetta?) behandlar åtminstone landskapet, men jag kan inte säga att det tilltalar mig. det är ju bara samma grepp med dessa stenformationer som ska läggas ut över en gigantisk area.
sthlmssfären (big?) är isf bättre, men är ändå inte särskilt övertygande. jag förstår inte poängen med bollen, är det bara att den ska synas? det säger ju en del om denna typ utav arkitektur. förslaget bygger dessutom på en rad andra funktioner så som offentliga torg, nya moskéer, en ny järvaby med takterasser, och överallt är det grönt och glatt och folk är så himla glada.
det sista förslaget, landmärke (kristine jensen och steen höyer) älskar jag. det är förstås lite svårgenomträngligt och abstrakt, men det tilltalar mig verkligen, behandlar både kontexten så som den ser ut idag och bygger formgivningen på de skalaförhållanden som finns på platsen. den artificiella naturen utvecklas på ett fint sätt.
håller ni med?
Idén med den här tävlingen är så bisarr.
Vill man verkligen bygga ett stort monument av en trafikkorsning?
Lägg pengarna i Rinkeby och Tensta istället.
Skapa verkliga förbindelser mellan de två enklaverna och omvärlden.
Överdäckningen över E18 mot Järvafältet verkar ha stannat av och en bro mellan Rinkeby och Stora Ursvik behövs!
Genom att förverkliga de projekten kommer Stockholms Stad att förbättra sin stadsbild norr ut.
Lägg ner de ytliga konst-iga ansiktlyften! Och satsa på de verkliga problemen som finns i omgivningarna.
Apropå tävlingar: Charles Holland har formulerat en underbart precis beskrivning av arkitekttävlingen (som företeelse) på sin blogg, texten citeras också i senaste numret av tidskriften Kritik. Så här skriver Holland:
"Imagine a system where you want something but you’re not sure exactly what it is. So you make a list of things you think you want and invite everyone in the world to send you their ideas for what it looks like. You have no other interaction with them, communicate – if at all – by email and, in the end, hope for the best and pick the one you fancy. This is the architectural competition process. It’s similar to internet dating, but less fun."
Jag håller med dej M.E. I din kritik mot tre av förslagen. Jag håller inte med dej när det gäller din okritiska hyllning till Landmärke (Kristin Jensen är vi nog helt överens om).
Stockholmssfären har sina glättiga manér. Landmärke är raka motsatsen. Dystopiska manér, efteratombombenkänsla, skissartad redovisning där störst energi läggs på det estetiska i affisherna och en kvasiintellektuell text som beskriver ett, i grunden, väldigt fundamentalt resonemang. Enkla geometriska former, i olika storlekar, placeras ut och ett samband uppstår. En enorm kon placeras ut vid den stora trafikplatsen och den krymper relativt men helheten blir än mer storskaligt. Varför så storskaligt? Är det typiskt Stockholm?
Förövrigt är jag kritisk mot hela förbifarten och framförallt den långa landbron. Jag lämnade in en skiss, under samrådsprocessen, som visade att man kunde dra förbifarten i ytläge under cirkulationsplatsen. Mannen från trafikverket tyckte att det såg intressant ut och sa spontant att han inte såg några nackdelar. Även om man väljer en bro så kan man gå ner mycket tidigare i tunnelläge norr om trafikplatsen och rädda delar av järvakilen. Kullen norr om platsen är det enda värdefulla området, inom tävlingsområdet, ur natur och rekreationhänseende.
Tack Zoe! Slapp jag säga det. Den fundamentala kritiken! (även Charles Hollands än mer fundementala)
Denna idé och tävling verkar vara lika hastigt påkommen som den om Järva Begravningsplats. Samma monumentala storslagna resonemang.
@Anonym 2010-12-22 18:32
Det finns en undersökning som visar att parförhållanden som tillkommit genom kontaktförmedling håller 50% längre än "vanliga" förhållanden...
En annan undersökning visar att gratistidningar som "Rum" och "Kritik" har stora problem att komma över och bli reguljära mediaproduketer precis som det är svårt att göra papperstidningar av vad som varit nätpublikationer.
Lite sparlåga på denna debatt om PORTEN TILL SERIGES HUVUDSTAD. Jag gör ett försök som allmän lekman att elda upp debatten.
Fyra betalda arkitektkontor ska rita förslag på att gestalta ett landskap. Det borde vara ett projekt för landskapsarkitekter. Hur många är landskapsarkitekter bland dom tävlande och juryn?
Denna landskapsgestaltning ska vara en symbol för Stockholm som helhet och naturligtvis vara förankrad i platsen i synnerhet.
Stockholm är byggt på berg! Det duger inte! Och att Snöhettas (förlåt förslaget Stockholm Rock) får mej att tänka på radarparet Hitler-Speer gör inte saken bättre.
En jätteorealistisk glob-ballong bara för att Globen finns i Stockholm. Det duger inte. Inte heller den där jätteovalen, bara för att det är enkelt att rita ovaler, cirklar och rektanglar, och storskaligt är ju alltid mäktigt. Speciellt om det kommer till Guineas rekordbok. Think BIG duger inte!
Bygga bostäder över eländet och kompensera med en symbolisk bro. För ingen tror väl på allvar att denna gigantiska trafikplats ska bli en mötesplats och friluftsområde?
Och en rymdresa med byggklossar duger verkligen inte. Förvisso lite så där spännande konstnärligt presenterat. Men kom ner till verkligheten!
Desamma kan man säga om Mårten Castenfors i juryn ”Utan offentlig konst blir vardagen tråkig för medborgaren” Uppsnärjd i det blå 2010!
Helt oberoende av spekulationer på olika bloggar och resultaten av diverse icke specificerade undersökningar så kan man konstatera att just i Stockholm talar arkitekttävlingarna och deras resultat och efterspel för sig själva. Moderna museet, Slussen, stadsbiblioteket, Årstafältet, listan är lång. En arkitekttävling i dagens Stockholm är ingenting annat än slöseri med tid och pengar.
David! Det är en väl etablerad sanning i ditt påstående. Men hur kan detta fortgå? Jag är själv väldigt insatt i tävlingen om Järva Begravningsplats och ”svallvågen” Stockholmsporten har jag hyfsad inblick i. I övrigt vet jag inte mer än det som rapporteras i pressen. Min slutsatts är att det luktar nyckfulla beslut tagna på krogen med moral och slutledningsförmåga som känns som 1800-tal och en tidsålder långt tidigare än så. Detta när det gäller tävlingsarrangörerna. Arkitekttävlingen i sig är nog inte problemet utan hur den genomförs. Jag tycker även att man kan ställa krav på tävlingsbidragen speciellt när det gäller betalda inbjudningstävlingar. Och i detta fall, Stockholmsporten , så tycker jag verkligen inte att något förslag imponerar från någon synvinkel. Dåligt, i bästa fall medelmåttigt, från redovisning, vision, konstnärlighet till genomförbarhet, när man sätter på sig dom kritiska glasögonen som denna projekttävling, genom sin egen ambition, påskriver sig. Det här är ingen idétävling för kreti o pleti då allt är förlåtet utan en start på ett kostsamt projekt som berör många och som kommer att ge enorma avtryck.
I morgon är det vernissage och föreläsning, om Stockholmsporten och andra projekt i området, på Tensta Gymnasium. Jag fick en inbjudan, via mejl, av ÅsaClara på Kyrkogårdsförvaltningen där det bla. stod att Karin Söderling skulle berätta om det vinnande förslaget i tävlingen om Järva Begravningsplats. Jag svarade att det fortfarande är ett rättsfall och att rent juridiskt så finns det ingen vinnare då vi har yrkat på att upphandlingen(tävlingen) ska göras om enligt LOU 16 kap. 5§.
Jag kommer att vara där och försöka debattera så mycket situationen tillåter. Jag antar att allt kommer rinna av som vattnet på en gås på dom berörda men jag tar inget personligt. Jag är bara en del av ett pågående konstprojekt http://vaga-vaga-vega.blogspot.com/
En trafikplats lika stor som Gamla stan, i ytläge, i ett område vars kvalitet till stor del är avhängigt sammanhängande grönområden i lantligt stuk, den enda platsen på hela motorvägens sträckning som går i ytläge. En trafikplats som skapar oövervinnliga barriärer mellan stadsdelar, och befintliga stråk...
...och det enda arkitekteliten har att säga om saken är att gissa vilka som gjort de dystopiska förslagen. Skäms!
På frågan om varför det saknas en ok cykelväg till Kista fick jag följande svar:
"Trafikkontoret har sagt nej till asfaltering av cykelvägar som löper över fältet, av stadsmiljö- och kulturhistoriska skäl"
Man kanske skulle kunna smyga in en cykelväg i samma arkitektoniska stil som Stockholmsporten.
//j
Nu när ett av de största landskapsgestaltningsuppdragen i landet har satt igång i samarbete med Sveriges Arkitekter så får landskapsarkitekten stå på undantag. Ett landskap av Södermalms storlek med ett värdefullt natur- och kulturlandskap ska omformas. Arkitektkontor med konstnärer får ta tag i det hela när det är ett så pass viktigt uppdrag. Att uppdraget är som klippt och skuret för landskapsarkitekter är det ingen som bryr sig om. Inte ens landskapsarkitekterna själva som det verkar. Även juryn domineras av arkitekter och konstnärer. En enda landskapsarkitekt har fått vara med i sjumannajuryn som har sex män och en kvinna.
Tänk er själva ett liknande scenario kring en viktig byggnad i centrala Stockholm med landskapsarkitektkontor som enda tävlande och en jury dominerad av landskapsarkitekter.
Nä otänkbart!
Någon med mer insyn i processen får gärna förklara hur det har blivit så här.
Jag vill inte påstå att hela området har stora natur och kulturhistoriskt värden som "Anonym" hävdar. Ska man bygga bostäder/kommersiella fastigheter någonstans i området så är den västra delen ett alternativ som förslaget Ouvertyr föreslår med en överdäckning av E 18.
Det som är det obegripliga är den provokativt långa landbron som blir ett kontraproduktivt dominerande element i hela idén om en port till Stockholm. Klumpig och otidsenlig. Ett monument över den heterosexuella medelålders västerländska vita mannen. Ett uttryck som jag egentligen inte gillar men det passar in här.
Sen kan jag bara hålla med. Var finns yrkeskunskapen i förslagen. Det är mest naivt och inte ett dugg nyskapande i ett genomförandeperspektiv.
Mats Löf, inte för att jag känner till denna tävling men ändå: Funderingar om var bebyggelse kan placeras kanske låg utanför tävlingens uppgift?
Om man tittar på bilderna så är sannolikt alla av dem dyra. Men sista bilden är den jag känner mest sympati för. Bron behöver inte bli klumpig i verkligheten, den är ju avsedd för lätta laster. Utförd i stål så går det att göra ett både långt och slankt spann.
Broar symboliserar för mig civilisation, dådkraft, framåtsträvande. Bron är till skillnad från de andra förslagen ingen meningslös gest, den har ju en funktion.
Ok, nu ser jag att förslag till bebyggelse också ingick i uppgiften.
DJ. Det var den stora sexfiliga Förbifartsbron jag gav en känga. Den är inte nödvändig tror jag. Förbifarten går att dra i ytläge under E 18 anser jag. Ingen har bevisat motsatsen på skissen dom jag lämnade in till Trafikverket för över ett år sedan. Annars håller jag med dej i ditt resonemang. Men Ouvertyrs gångbro över en trafikbro där man kan ta andra vägar blir nog bara symbolisk. Men om det blir den enda vägen. Om förbifartsbron byggs då blir det en annan sak. En 500 m lång självbärande konstruktion är kanske att ta i men
Ouvertyr är nog det bästa förslaget av dom fyra.
Om förbifartsbron INTE byggs ska det naturligtvis vara..
Sen kan man ta lite från Stockholm Rocks koncept. Att jobba med stenar men skippa det där gigantiska och militanta samt gabionerna. Formationer med lösa stenar i ett förhistoriskt och historiskt perspektiv. Sen tycker jag man ta lite idéer från Stockholmssfären. Energidalen och solceller är en bra utgångspunkt tycker jag.
Och Landmärke. Nja. En mötesplats för det unga, urbana, trendiga, kulturella, partyfolket som hänger på ”Under Bron” vid skanstull ser jag inte som så realistiskt.
Skicka en kommentar