Och så blev det
Efter fjolårets dramatik kring den svenska paviljongen på Expo 2010 (tävlingsbojkott, avhoppade anbudsvinnare) har nu Swecos projekt börjat byggas i Shanghai. Mer info om plåtbyggnaden finns här.
Efter fjolårets dramatik kring den svenska paviljongen på Expo 2010 (tävlingsbojkott, avhoppade anbudsvinnare) har nu Swecos projekt börjat byggas i Shanghai. Mer info om plåtbyggnaden finns här.
6 kommentarer:
Ha, ha, ha!
Det är väldigt tröttsamt med dessa missnöjda pojkaar som bara klagar på vad andra gör. vad vill egentligen Sigurd L med sina ha, ha, ha? Bidra till en seriös debatt om svensk arkitektur? Förändra villkoren för svensk arkitektur? Göra konstruktiva påpekanden om den svenska arkitekturens tillstånd?
Nej, jag tror inte att det handlar om det. Bloggkommentarerna tycks mest ha som enda syfte för skribenterna att spy galla, en vara som de har gott om, och som troligtvis härrör från att de är olyckliga pojkar i största allmänhet.
Ett förslag till bloggredaktören: strunta i att ta in den där sortens gallosokor så att debattribban kan höjas. Som det nu är har man ju ingen lust att figurera på er blogg med dessa halvfigurer som härjar fritt!
Bengt:
Medan jag håller med dig i sak tror jag att kommentaren möjligen ska läsas tillsammans med fjolårets farsartade upphandlingsförfarande. Även om sannolikheten är stor att de som läser denna blogg även följde den debatten, givet storleken på arkitektsverige, förhöjer naturligtvis inte denna vetskap värdet på inlägget i sig nämnvärt. Möjligen kan därmed tilltaget dock förklaras något.
Faktum kvarstår hur som helst att Sveriges deltagande i Shanghai 2010 har som främsta förtecken en otroligt otidsenlig inställning till förfarandet i allmänhet från såväl expokommitténs som de bojkottande arkitektkontorens sida, vinst medelst något som mest liknar prisdumpning samt ett minst sagt besynnerligt agerande från Sveriges Arkitekters sida. Av bilderna att döma har dessutom det vinnande förslaget eventuellt omarbetats med inspiration lite varstans ifrån - ingen nämnd, ingen glömd.
Allt detta skulle man kunna debattera och försök gjordes också då detta var aktuellt förra året. Därur kom tyvärr just ingenting så därför blir det tyvärr inte så mycket annat kvar att göra för den kritiske än att ondgöra sig över hur saker och ting, gång efter annan, går till i Sverige. Detta kan sedan naturligtvis göras på sätt som är bra eller mindre bra.
Jag håller med skribent Gustav och skulle vilja lägga en kommentar angående projektet som nu byggs trots allt.
Jag tycker att att projektet känns aningen platt och icke-innovativt om man utgår från arkitekternas önskan att visualisera mötet mellan två komplexa system - naturen och staden.
Naturen har sorgligt nog förminskats till en platt bild på en vägg och borta är alla spår av den komplexitet och balans som finns i naturen.
Staden har också den blivit en tvådimensionell pastisch av Stockholms innerstad. Det borde finnas mer i staden som kan inspirera till rum och strukturer än själva stadsplanen?
Redan där faller i mina ögon hela grundkonceptet. Eller åtminstone är det ganska oinspirerat utfört vilket är trist. Sen ser projektet ganska roligt om än ganska smaklöst även om jag får känslan av att det kan bilda ett ganska spännande rum att vistas i.
Man hade önskat lite djärvare drag och starkare konceptuellt arbete.
Slutkommentaren får bli ett tyst: Ha.
Kul! Bra reklam för Sverige! Spännande rumsligheter! Formlek som stimulerar fantasin! Träffsäkert!
Hur är det med självbilden igentligen? Efter gång på gång sålt sin själ - väntade sig arkitektkåren en bra behandling och ett mästerverk?
Förvirringen ligger inte hos Sweco och UD - pavilliongen, dess upphovsmän och process gestaltar och representerar Sverige på ett klockrent sätt! - Om någon inte giller det vi är en helt annan femma.
Naturligtvis har kåren stått på barikaderna. Va, inte? Visst roterar Lewerentz i sin grav. Frågan är nog mer ; vad gör vi åt det?
Jaså, inget!
Skicka en kommentar