Poäng om Peking
Det är inte ofta Dagens Nyheters arkitekturkritiker Peder Alton verkligen är besk. Men i dag skriver han så här om starchitekternas frammarsch i Kina: ”Arkitekter tycks inte tveka att liera sig med vilka diktatorer och maktpolitiker som helst. Politiskt ställningstagande? Snarare en ljusskygg undanflykt där pengar och personlig framgång dominerar.” Befriande klartext i den flod av oreflekterade tidskriftsspecialare och böcker som i dagarna ges ut om de arkitektoniska underverk som inför OS uppförts i Peking. [DN]
Inlägg
1 kommentar:
Man får ju skilja på två saker: att hjälpa diktaturer att glorifiera sig med hjälp av arkitekter, och projektens värde i sig. Medan det förra är värd alla den kritik man kan uppbåda är den senare kritiken betydligt mer tveksam – den nämnda projekten är arkitektoniskt intressenta. Men från svensk synvinkel blandar man gärna ihop dessa perspektiv eftersom svenska projekt eller arkitekter sällan hamnar i internationellt fokus. Då kan man åtminstone säga: "Vi har moral!" Demokrati och medioker arkitektur har inte omedelbart ett kausalt samband...
Skicka en kommentar