fredag, mars 11, 2011

Arkitektur nr 2 - Ledare: Postpolitik och postarkitektur



Ledaren för nya numret finns här >>> PDF.

18 kommentarer:

Anonym sa...

Om Claes Caldenby försöker säga(helt klart framgår det ju inte)att Stockholm Waterfront som är numrets stora projekt är en för att citera ledaren "kreativ knorr" av arkitekten på något som andra har ansvar för, så kan det framhållas att ursäkter av tradition inte accepterats i arkitektsammanhang. Det är brukligt att arkitekter får stå för vad de ritar. Det gäller arkitekter i gemen. Sedan vet vi att reglerna är andra för magnater, plutokrater, koncerner och potentater. Är du bara tillräkckligt stor och rik så är du ursäktad! Traditionen kan ta sig h-n.

Sten sa...

Arkitekter har inte ansvar för det byggda och arkitekturen, det har beställaren. Arkitekten är en utbytbar lakej som har ett mycket begränsat hantverksbaserat ansvar. Så är det, och så bör det också förbli. Ansvar följer med makt. Ansvar skall krävas av den som har (reellt) inflytande att påverka.
I ytterst sällsynta fall kan arkitekter förvärva ett så stort inflytande och en sådan reell makt att de på djupet kan påverka en arkitekturkultur, men arkitekten bör inte bygga sin självbild på ett sådant extremt undantag.

Zoé sa...

Ah,ah... Sten. Dags att komma ur din grotta och putsa av din uppfattning om reell makt!
Bakom varje lyckad byggnad står arkitekter som har påverkat makthavare under hela processen, med talang att få dem att tro att varje beslut kommer från dem själva.
Så är det med maktfulla dinosaurier av den här sorten, man får mata dem kontinuerligt så att de är belåtna och låter kompetenta småkryp utföra sitt verk.
Med andra ord: substansen kommer från arkitekterna, reell makt och ansvar är något som delas!
Visst, du har rätt också... Många arkitekter är "utbytbara lakejer" och resultaten blir dåliga hus.
Jag skrattar cyniskt när trångsynta makthavare (inom näringsliv eller politik) har denna bild av arkitekter och med auktoritet driver fram projekt som är dömda att misslyckas.
Kallas det beställaransvar? Vill arkitekter vara lakejer eller en ansvarsfull del av makten?

Sten sa...

Åh, Zoe. Torka dig gärna bakom öronen innan du ger dig ut i snålblåsten, annars kan du bli förkyld.
Jag förtydligar: reell makt kommer av reell kontroll över produktionsmedlen, a k a den ekonomiska makten. Den har aldrig en anlitad konsult och det bör hen inte heller ha. Att arkitekterna "vill" vara makthavare får man ta med jämnmod, det är mycket som omogna och naiva varelser "vill".
Om en beställare behöver "matas" och substansen i ett projekt kommer från den inhyrda hjälpen är beställaren desperat inkompetent. Det är det reella problemet vi har, att beställarna inte lever upp till sitt djupgående ansvar för byggandet och arkitekturen. Om man är missnöjd med arkitekturen i Sverige är man missnöjd med makthavarna. Om man tror att arkitekterna är bland dom är man vilseledd (eller under lång tid matad med självbedrägeriets skenfrukter).

Anonym sa...

..Man kan också göra frågan enklare: Det jag menade med att "arkitekten brukar få stå för det man ritar" är sett ur det kollegiala och arkitekturintresserades perspektiv. De som är engagerade i arkitekturfrågorna förknippar helt naturligt "verk och upphovsman". Har man tur får man ju till och med medalj av kollegorna (eller en utskällning).
Den juridiska ansvarsfrågan är ju sedan en helt annan sak även om det väl ännu i skymundan existerar en "upphovsrätt" även för arkitektonisk formgivning.
ds

Erik sa...

Men jag blir inte riktigt klok på dig, Sten. Du säger att arkitekterna inte "bör" ha någon makt och låter i nästa andetag låter du bitter över sakernas tillstånd.

Det finns många utländska arkitekter som vittnat om att i Sverige blivit behandlade som underentreprenörer som inte har något att säga till om i de avgörande kvalitetsfrågorna. Är det detta du tycker "bör" vara så? Det är ju beklakligt i sådana fall, i synnerhet om du är arkitekt själv. (Om inte annat lär du ha någon form av bakgrund i marxistisk samhällsanalys: "makt över produktionsmedlen". Inget fel med det i o f sig...)

Anonym sa...

Sten är ute och cyklar. Poängen med en arkitekt är självfallet att han ansvarar för arkitekturen. Det innebär inte att han ansvarar för byggnaden - annat än lika självklart tillsammans med alla övriga medverkande i bygg- och förvaltningsfaserna. Var och en har sitt ansvarsområde.
Om en arkitekt ger sig in i ett sammanhang där avgörande frågor för byggnadens gestalning inte kan kontrolleras(byggnadshöjd, exploatering), så riskerar han eller hon att stå som arkitekt för något som inte inte i vanlig ordning kunnat påverkas. Tyvärr är regeln att man ändå är byggnadens arkitekt. Förutsatt att man inte som exempelvis Henning Larsen med Söder Torn konfronterar uppdragsgivaren och riskerar att bli av med projektet. Alternativt avsäger sig projektet av varumärkseskäl. Henning Larsen bedömde att Södertorn skulle skada hans anseende och avsade sig projektet. Söder Torn är då väsentligt bättre än Waterfront. Men eftersom det smäller högre i byggbranschsverige att ha "fått upp" ett stort bygge än att ha gjort det vackert så har inte White förstört sitt varumärke. Men de har nog påverkat vad som hädanefter förknippas med deras namn.

Sten sa...

Lär dig läsa innantill så blir du klokare, Erik. Är det jag skriver så avancerat att begåvningsreserven här blir helt perplex, eller? "Anonym" babblar om ansvar för arkitekturen utan att förstå hur ansvar och makt uppstår och hänger ihop. Lycka till därute!

Erik sa...

Nä, det var väl inte så avancerat, Sten. Mest förvånad att se åsikten på Arkitekturs forum, det kunde ju annars tyda på ett visst intresse och engagemang för ämnet vilket du uppenbarligen saknar:

"Arkitekten är en utbytbar lakej som har ett mycket begränsat hantverksbaserat ansvar. Så är det, och så bör det också förbli."

Allvarligt talat sa...

Allvarligt talat - är det trovärdigt att tidskriften Arkitektur plötsligt som en blixt från en klar himmel driver tesen (som i ledaren) att arkitekterna inte längre har kontroll över sina projekt utan att politikerna tagit över? I tid råkar detta såsom av en händelse - samma händelse som nu står invid Stadshuset i tio våningar och som inte borde stå där - sammanfalla med att White Arkitekter (där i och för sig Claes Caldenby har ett förflutet) men som framför allt förknippas med olika honnörsbegrepp som ledande inom miljö, modernistiskt profilerat folkhemsbyggande etc. råkat uppföra en praktskandal i huvudstadens mitt? Det framstår inte som ett sammanträffande utan snarare som om tidskriften inrättar sin agenda efter föreliggande olyckliga omständigheter. Lite klarhet i denna fråga vore tacknämligt.

Anonym sa...

I dagens DN framträder som "arkitekturkritiker" vilket han inte är; tema Waterfront. DN missköter sin arkitekturbevakning. Madestrand påstår bland annat att Waterfront inte är så högt eftersom det bara är hälften så högt som Stadshustornet. Det är inte enbart ett bevis på avsaknad av akritekturkompetens. Det är dessutom ointelligent.
Ett barn förstår att torn sticker upp medan normalbyggnader ska jämföras i höjd med varandra (och inte med tornen). Men inte Madestrand. Madestrand! Varför jämför du inte Waterfront med Nackamasterna? Dessa ligger visserligen inte ens i stan - men det betyder väl inget? På det viset blir ju Västra City "tätt och lågt", ett danskt radhusområde helt enkelt. Läs på lite om "tätt och lågt" Bo. Jan Gehl - nyttigt för dumskallar som du!

Anonym sa...

Kunde det vara en idé att sluta att önska sig makt och istället börja fundera över ansvar? Varför tar svenska arkitekter ekonomiskt ansvar för kostnaden för sina förslag. Eller tekniskt ansvar för sina handlingar?

Om arkitekten garanterade detaljerna, behövdes de knappast omyndigförklars av AMA. Om arkitekten garaterade de ekonomiska ramarna i ett projekt, kunde prioriteringar göras med ett arkitektoniskt perspektiv.

Inför en riktig arkitektexamen, en riktig yrkestitel och se till att ta ANSVAR för vad som händer i projekten - så följer inflytandet per automatik!

Anonym sa...

@ Anonym 2011-03-16 20:43

Orsaken till svenska arkitekters tillbakaträngda roll i byggprocessen är en ständig fråga. Visst finns oförmågan att ta ansvar. Men viktigare förklaringar är a) de historiska - hur kom vi hit efter att ha varit ledande och ansvarstagande? b) de stora entreprenörerna - här finns den högst påtagliga förklaringen till varför arkitektena inte ges ansvar: de stora entreprenörerna har makt och de vill behålla den själva, de föraktar i grunden arkitekterna även om de på senare år blivit bättre på att dölja detta.

Anonym sa...

@anonym

Viktigare förklaringar?

a) Det du skriver är ingen förklaring - det är en ny fråga. Retorisk månne? -Kan någon vara stolt över de generationer arkitekter är eller just varit i ledande befattningar i sverige? Se bara Sveriges Arkitekter, som baklänges vaggar fram i slags yoga-likande pos - med röven uppspänd och huvudet mellan knäna. Den klubben låter mer som en starta-eget kurs än ett arkitetkförbund kapabelt att förklara och försvara arkitektoniska värden!

b) Klart att byggarna har bollen - det är ju det enda laget på planen. Som byggherre - skulle du själv låta mig rita utan att jag tog ansvar för kostnad eller utförande? Ironiskt nog fyller de svenska arkitekterna numera en slag ornamental funktion i byggprocessen. Och vi vet vad Adolf Loos sa om ornament. (Jasså inte?) Är det sedan konstigt att byggbolag och andra har svårt med respekten?

Inför en riktig arkitektexamen. Stoppa studerade utan formell begåvning redan efter några år. Akredietera arkitekter som tar tekniskt och ekonomisk ansvar för byggpocessen, så kommer det andra av sig själv efter ett par decennier - när kåren återvunnit byggherrarnas förtroende.

Anonym sa...

@Anonym2011-03-19 02:27

Tja, din plan som sträcker sig över ett par decennier och som kretsar kring att återerövra ansvar torde väl inte enbart Sveriges Arkitekter och andra skriva under på, utan snarare alla på arkitektsidan i det här landet. Ett makligt tempo och en "realistisk" tidplan. Svensk arkitektur hinner väl avlida tre eller fyra gånger på den sträckan. Så jag har lite svårt att se kopplingen mellan ditt monumentala missnöje å ena sidan och å den andra ditt ultrakonventionella för att inte säga reaktionära förslag på lösning?
Att förklaringen är av historisk art till att arkitekterna i landet har låg status är inte kontroversiellt utan faktisk historik. Delvis måste du ändra på själva sverige som land för att ändra arkitektrollen. Folkhemmet var på slutet arkitekturfientligt - där kommer du ingen vart. Borgerligheten i dag är obildad och inbilsk - där kommer du ingen vart heller. Men klaga går bra, fortsätt med det!

Anonym sa...

@anonym

Jag summerar dina tidigare repliker ; Svensk arkitektur har kört i diket på grund av

- Vår historia.

- De stora entreprenörerna.

- Själva Sverige.

- Folkhemmet.

- Dagens obildade borgerlighet.

Du glömde att nämna Kungen. Men han kanske kommer i nästa inlägg?

Bristen på självkritik kan bara beskrivas som sorglig. Att systematiskt ge andra skulden för det egna fiaskot är talande för den svenska arkitekten. Alltid detta offer för omständigheterna.

Det behövs en utblidad generation arkitekter som även förstår begrepp som ansvar och initiativ. Sedan ska dom ha en ärlig chans att vända skutan. Maklig takt skriver anonym. Men om graden av självinsikt som anonyms inlägg redovisar är representativ för kåren, är min tidsram för optimistiskt.

Anonym sa...

@Anonym 2011-03-19 18:20

Jag ser inte riktigt vem/vilka utgångspunkter du företräder eller vart du syftar. Orientera dig bättre, mycket bättre, om hur arkitektbranschen och arkitektens roll lokalt, globalt och historiskt konstitureras. Det är mitt råd. Lycka till!

Agneta Eriksson Hildén sa...

Arkitekturen är väl på allvar precis som livet
Syns inte alltid i polemiken

http://filepublishing.blogspot.com/