Bengt Lindroos slussenförslag
Det kom ett brev till redaktionen. Det var från arkitekten Bengt Lindroos. Han hade accepterat den föreliggande verkligheten (delvis) och utvecklat ett förslag för Slussen som tog utgångspunkt i Berg & Fosters förslag, som ni ser ovan. Bengt Lindroos förslag med text nedan. Klicka på bilderna för större versioner.
Jag accepterar den föreliggande verkligheten, delvis, som den skildras i Berg & Fosters sista förslag. Jag accepterar broarnas lägen och trafikledernas dragningar och Slussenterrassen mot norr. Norr är ett mycket misskänt väderstreck, jag tycker att det är ett av våra bästa, på norrsidor kan man äta sin måltid utan att smöret smälter, och njuta skuggan, och se de vackert solbelysta fasaderna mitt emot. Men vad som ännu inte ens är avsett att accepteras är ytorna som markerar tänkbara lägen för byggnader.
Om jag kommer österifrån i Katarina-vägens mörka schakt och rundar kf:s mjuka hörn så möts jag av utsikten mot Gamla stan med Tyska kyrkan och av vatten och rymd, på liknande sätt när jag kommer på Hornsgatan väster ifrån och rundar Stadsmuseets skarpa hörn så möts jag av Strömmens vatten och Djurgårdens grönska. Det är två riktningar, mot norr och öster.
Ser jag vidare på Slussens omgivande stadslandskap finns samma riktningar i norr–södergående Götgatan och den öster–västergående Peter Myndes backe. Hörnet mellan dessa båda gator är utgångspunkten för en storslagen geometri; norrut ett vinkelben på 200 m fram till Mälarvatten, och det andra vinkel-benet i Peter Myndes riktning österut mot Strömmen 300 m bort. I denna vinkels innerhörn ligger områdets karaktärs-byggnad Stadsmuseet 46x52 m.
Om man inser att några byggnader måste nya Slussen kunna bära, kan det till och med vara önskvärt. Så utgå till exempel från Stadsmuseets skala och låt Götgatans västra kvarter fortsätta på östersidan i två husblock W1 och C1 som ersätter Berg & Fosters motsvarande be-teckningar. Därvid förflyttas Södermalmstorg 50 m österut mot den nya Slussen-terrassens utsikt, vatten, ljus och rymd.
På Hornsgatans södra sida kan man låta Stadsmuseets flyglar vandra vidare över Katarinavägen mot hissens runda öppning till undervåningen, och vidare med utblick över Strömmen mot Djurgården, genom en byggnad kallad E1.
Detta är de tre för torgens gestaltning väsentligaste byggnaderna. De österut mot Stadsgårdskajen liggande E2 och E3 är naturligtvis lika viktiga men kräver ett annat studieunderlag. Av samma orsak väljer jag att inte behandla de västerut belägna byggnadsytorna W2 och W3 som ju är helt beroende av hotell Hiltons utbyggnadsplaner.
Till sist för att möblera de olika torgytorna föreslås sju tvåvånings glaskiosker 12x12 m för småbutiker, för blommor, böcker, drycker, kaféer och strömmingsflundror med mera. Ett par av kioskerna kan förenas med ett skärmtak som regnskydd. Kioskerna kan också tjäna som ljusintag med plats för rulltrappor till undervåningens lokaler.
De tre kvarteren W1, C1 och E1 har i Berg & Fosters plan en byggnadsyta (bya) på 11 300 kvm medan mitt förslag innehåller 9500 kvm. Dessa ytor är ju inte avgörande för ekonomin, det blir däremot det antal våningar som ytorna kan komma att vilja bära.
Bengt Lindroos
Arkitekt SAR/MSA, ledamot av Konstakademien och sedan länge boende vid Slussen.
Inlägg
7 kommentarer:
C1=Camembert
E1=Emmentaler
E2=Edamer
E3=?
W1=Kan vara en Västerbotten med gammalstavning.
Bengt Lindroos talanger till trots så uppväger de inte det faktum att den vägbro SBK skisserat överenstämmer i detalj och helhet med det fruktade motorvägsgapet på Sveavägen just öster om de fem Trumpetstötarna - en plump som vi kanske inte på många år ännu kommer att kunna rätta till. Ska den då återupprepas i den återstod av känslig kulturmiljö som Gamla Stan representerar?
Inte heller hjälper hr Lindroos talanger mot det faktum att nämnda bro tar för sig med 20m av Saltsjön. Främsta konsekvensen av det är att Gamla Stan sett från Katarinahissen kommer att upplevas som nedställd på en varuhusparkering på behörigt avstånd från havet. Skeppsbron upphör att vara en Skepps-bro och blir i stället i Parkerings-bro. Den subtila svank som den likaledes talangfulle Tage W-O begåvat oss med i Slussens linje mot havet norr om Katarinahissen åstadkommer att Gamla Stan/Stadsholmen upplevs som den ö den är och skall vara, samt att man tillförsäkras en upplevelse av strömmande vatten i området i stället för enbart bilar och asfalt.
Ett rimligt antagande är att Skönhetsrådets begäran att vägbron ska flyttas väster ut och göras smalare är kopplat till dessa katastrofala följder av dess nuvarande utformning och placering.
Vi på SBK är mycket intresserade av det här förslaget. Men vi skull gärna se att Bengt Lindroos även gör en tilläggsutredning på trafiksidan.
Vägbron måste delas upp och flyttas. Dess östra kant kan inte läggas längre österut än i dagsläget för då angrips upplevelsen av bro och att Stadsholmen är en separat ö.
Antalet filer måste minskas. Bäst vore en separat bro liknande dagens lösning belägen med ett mellanrum väster om den i föreliggande förslag. Denna förbindelse måste lösa avsaknaden av förbindelse mellan Södermalms kajnivå och Slussens övre nivå/Hornsgatan samtidigt som den avlastar bor nummer 1 så att trafikstockningar inte uppstår i T-korset vid Skeppsbrons sydände såsom Carl-Johan de Geer med flera med fog varnat för. Tyvärr bygger ju hela Slussenutredningen på en liten skiss av Leif Blomkvist som inte var så genomtänkt och han har ju gått i pension..
En sådan utredning vore vi mycket betjänta av. /SBK
Är det inte feltänkt det där om att tydliggöra öarna? Slussen är framför allt en väg över, mellan, två öar. Det ursprungliga vadstället, topografiska förutsättnngar, landsvägar etc. Åtminstone är det enligt min mening det som gör att det är så svårt för Fosters mfl att få ihop det.
Publikationen Dagens Nyheter, som i decennier utmärkt sig genom att erbjuda arkitekturrapportering men egentligen inte kritik, ger sig genom signaturen Jonas Thente in i Slussendebatten. Argumenten liknar dem som samma tidnings ledarredaktion anfört nyligen mot pressombudsmannen Yrsa Stenius - att hon inte ska yttra sig för att hon är gammal och ful(!). Försvararna av kulturarvet i satsningen "Stoppa" ska inte lyssnas till "för de är alla gamla fyrtiotalister". Thente förklarar också för oss att det finns något som heter NIMBY - "inte på min bakgård". Man får väl tolka Thente som att han är anti-NIMBY, eller kanske helt enkelt "anti-inte(llektuell)".
Ursäkta Johanna - jag tror du missförstår. SBK har under ett flertal år fört en ganska intellektuellt fluffig kampanj om att öppna vattenytor mellan Gamla Stan och Söder. Det har närmast varit ett huvudbudskap. Och den retoriken handlar om Ett sätt att tydliggöra öarna. Att det är närmast i praktiken ogenomförbart har man inte velat acceptera.
Hur vägbroarna mellan Söder och Gamla Stan är placerade är ett helt Annat sätt att röra vid samma frågor och betydligt mer verklighetsförankrat.
Om du räknar hur många broar som leder från Gamla Stan norrut så är de fem till antalet (inräknat gångvägen via Riddarholmen till Centralen). Varför då En bro skulle vara lämpligt i riktning söderut är då svårt att förstå. Åtminstone två broar är väl rimligt. Eftersom de inte kan läggas annat än ganska nära varandra blir det naturligtvis begränsat med vattenyta söder om Gamla Stan. Men det behöver inte innebära att broar läggs så att de förtar känslan av att Skeppsbron är en kaj exempelvis - en gång med det primära syftet att ta emot fartyg...
Anonym 100414 16.29/SBK: Ni är ett geni.
Förslag till komplettering av Slussen-förslaget.
2010-05-24 Tomas Edström, vissångare och estradör.
Först vill jag säga att vad man än bygger runt Slussen så måste man ta hänsyn till öppenhet och kontakt med vatten. Stockholm är en vattenstad och är det något som människor uppskattar så är det vattenytor. Det gäller både oss som bor i staden och gästande turister.
Nu till mitt förslag.
Stockholm är en av världens vackraste städer, varför då inte bjuda på en enastående upplevelse mitt i stan.
Jag tänker mig en linbana med gondoler som kunde sträcka sig mellan Gamla stan och Södermalm. Från Mosebacke torg till Kornhamnstorg, eller kanske bort mot Skeppsbron. Tänk att sakta och ljudlöst färdas i en gondol på den höjden med utsikt över hela stan och ända ut i skärgården. Nivåskillnaden är perfekt. Det vore väl en attraktion som heter duga! Många städer runt om i världen har sådana linbanor så det kan väl inte vara särskilt komplicerat att genomföra. Dessutom är väl miljöstörningen näst intill obefintlig. Fram för en sådan linbana, säger Tomas Edström.
Skicka en kommentar