Arkitektur nr 3
Kort om arkitektur
Lindroos ritar Slussen.
Att minnas Greta Grossman. Hedvig Hedqvist har besökt utställningen om en okänd designsolitär på Arkitekturmuseet.
Världsklass landar i Järva. Dan Hallemar reflekterar kring tävlingen om ny begravningsplats på Järvafältet utanför Stockholm.
Estetisk anspråkslöshet. Claes Sörstedt har läst en del av de böcker arkitektkontoren producerat om sig själva.
Sken som bedrar. Mikael Askergren frågar sig om inte arkitekternas renderingar målar upp en skenvärld.
Ny arkitektur
Minitema: Förskolor. Sweco Architects, Bjurström & Brodin, 3dO arkitekter. Minitema: Skeppsholmen. Erséus Arkitekter, Margen Wigow och Mikael Bergquist, Murman arkitekter. Hotel Marriott. Reflex Arkitekter.
Utblick: Europa
Slovenien – en ny generation träder fram. Nataša Koselj beskriver bakgrunden till de slovenska arkitekternas internationella framgångar.
PS: debatt, recensioner, kolumn
Debatt: Jan Jörnmark svarar på kritiken mot sin nya bok, Tomas Lewan apropå krematorietävlingen, Claes Caldenby och Karl-Gunnar Olsson tar ingenjörerna i försvar.
6 nya böcker recenseras: The Architecture of James Stirling, Overlooking the Visual, Visualizing Landscape Architecture, Grand Urban Rules, Made by the Office for Metropolitan Architecture och Psykoanalytisk tid/skrift 2009:28–29.
Manipulation i brist på politik. Ola Andersson kritiserar planerna för Norra stationsområdet.
Sist men inte minst. Hört på bloggen.
Inlägg
1 kommentar:
Jag skriver ofta kommentarer på denna blogg för att jag tycker arkitektur är en av de viktigaste uttrycken där konst, sociologi, ingenjörskonst, makt och ideologi samlas.
Men jag blir lika besviken varje gång jag märker att kampen mellan dessa är synnerligen ojämn. I genomgången av bostadsprojekt ser jag att Vandkunstens Jens Arnfred inte är helt nöjd med projektet Halssmycket i Lerum. "Svenskar tycks mindre sentimentala än vi danskar när det gäller att gå i dialog med omständigheterna. Detta kan vi gott lära av.
I gengäld skulle man kunna hoppas att byggherren vill öva sig på att utveckla fastighetsmäklarnas värderingar när det gäller bostadens utrustning, likväl som det borde vara tillåtet att hävda att också svenska entreprenörer borde bry sig om hantverket de lever av. Vi tycker inte alla detaljer kom på plats på det sätt vi drömmer om."
Varför är det så att det i så väldigt stor del av projekten utländska (oftast nordiska) arkitekter utför i Sverige, så lämnar det en lite bitter bismak efteråt på tungan? Så har det varit och så fortsätter det. Uppenbarligen är arkitekternas ställning i Sverige fortsatt svag och en anpassning till denna verklighet har inneburit att man ritar hus man vet att byggbolag och byggherrar kan leva med. Alltså en självpåtagen censur som man maskerar till "stilren arkitektur" (läs tråkig och föga utmanande).
Sedan kan man intervjua hur många intressanta "världsarkitekter" som helst i Arkitektur eller ha intressanta genomgångar av världsstäder eller enskilda länder.
Skicka en kommentar