tisdag, december 15, 2009

Norra Station - en stockholmsdebatt


Just nu pågår en debatt om planerna för Norra Stationsområdet i Stockholm. Planarkitekten Aleksander Wolodarskis plan har diskuterats i Arkitektur i ledaren i vårt nummer 5/2009 och i det nyligen utkomna nummer 8 (länk kommer), en del i medlemstidningen Arkitekten och nu fortsätter den i bland annat Svenska Dagbladet, med inlägg av Ola Andersson som menar att våra politiker och tjänstemän skamlöst utnyttjar "de problem de själva skapat för spekulationsbyggen i kommunal regi" och av Johan Johansson som ser en möjlighet till en sammanvuxen vetenskapsstad förstöras av en trafikplats som är 200 meter i diameter. Även Lars Marcus har givit sig in i debatten, och problematiserar "Wolodarskis fixering vid tomma representativa gester".

När Kristina Alvendal, stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm, skulle försvara sig mot kritiken vid ett möte på Stockholms Byggnadsförening förklarade hon att det skulle tillskapas ett noggrannt gestaltningsprogram. Som om det var en fråga om husformer.

Bild från Stockholms stadsbyggnadskontor, Tors torn i Norra Stationsområdet sticker upp över slottet. Klicka för större version.

15 kommentarer:

Erik sa...

Som gammal stockholmare (numera bosatt i Göteborg) måste jag säga att den här stadsvyn ser för jäklig ut.
Jag är verkligen ingen försvarare av staden som någon sorts museum, men Stockholm har tack vare att man varit förskonad från krig en historisk stadskärna som på många sätt är världsunik. Det känns som att någon politiker i Toskana skulle få för sig att bygga en skrapa nära Piazza della Signorina i Florens.
Jag är lite orolig över att Stockholmspolitikerna dels stirrat sig blinda på skyskrapetrenden (manifesterad inte minst i Malmö) dels på upplevelseindustritrenden (se exemplet Göteborg) och beslutat sig för att manifestera dessa i huvudstaden, utan att överhuvudtaget fundera över vilka ingångsvärden man egentligen har här.
Skammen över de ingrepp politiker tillätt i Stockholm under rekordåren har uppenbarligen förbleknat och nu ersatts av en ny skamlöshet. Varför kollar man inte in exemplet Paris? La Défense ligger rejält utanför den historiskt viktiga stadskärnan.

Anonym sa...

Hallå gänget!

Det känns som det är en del underförstådda överenskommelser här, i och med att enigheten är så stor. Risken finns, tänker jag, att kritiken då kan bli lite slarvig. Vad är det som får kritikerna att se Norra Stationsområdet som en komplott? Är det Wolodarski själv som är det röda skynket? När kommer karikatyrerporträtten på ledarplats?

Nad Rahmallah

Anonym sa...

Erik:
Vilken tur då att det också finns Stockholmare som tilltalas av den stad som planeras vid Norra station! Jag är en av dem.
Det finns dock två mycket stora problem med området, nämligen norrtullsplatsen (hela grundidén med en gigantiskt överdimensionerad trafikplats på den platsen är så fel det kan bli) samt en alldeles för hög parkeringsnorm vilket kommer att leda till mycket biltrafik. Bortsett från det ser det ut att bli väldigt intressant. Att det blir tätt ser jag bara som något positivt. Jag bor inte i Stockholm för att jag vill bo i en småstad.

I förbifarten kan noteras att gruppen för tors torn har 847 medlemmar på facebook medan den mot bara har 70. Det kanske kan vara nån form av indikator i alla fall?

Erik sa...

Re: Anonym

Det kanske säger något om dagens stadsutveckling när man ser omröstningar för och emot höghus på nätet som ett starkt argument i stadsutvecklingsfrågor. Vad är det man röstar om? Den enskilda byggnaden? Dess inlemmande i stadsplanen? Dess överensstämmelse med en översiktsplanens långsiktiga tankar? Är reflexion och eftertanke något som överhuvudtaget omhuldas idag - jag menar kåkarna ska trots allt stå där i hundra år eller mer. Vidare var det ju inte bara Tors torn som ingick i stadsvyn utan även den nya konferensanläggningen vid centralen.

Men kanske skulle Strindberg varit nöjd? I Esplanadsystemet kritiserade han ju att man rev hus för att bygga boulevarder enligt tidens sed. Nu heter ju trenden förtätning till varje pris. Jag låter den gamle titanen få sista ordet i detta inlägg, fast jag misstänker att han skulle ha en hel del salta saker att säga om dagens stadsutveckling också:

"Där gamla kåkar stodo tätt
och skymde ljuset för varandra,
dit sågs en dag med stång och spett
en skara ungfolk muntert vandra

Och snart i sky
stod damm och boss,
då plank och läkt
de bröto loss.

Det ruttna trät,
så torrt som snus,
det virvlar om
med kalk och grus.

Och hackan högg
och stången bröt
och väggen föll
för kraftig stöt.

Och skrapan rev
och tången nöp,
att taket föll
och skorsten stöp.

Från kåk till kåk
man sig beger,
från syll till ås,
allt brytes ner.

En gammal man går där förbi
och ser med häpnad hur man river.
Han stannar; tyckes ledsen bli,
när bland ruinerna han kliver.

-- "Vad skall ni bygga här, min vän?
Skall här bli nya Villastaden?"
-- "Här skall ej byggas upp igen!
Här röjes blott för Esplanaden!"

-- "Ha! Tidens sed: att riva hus!
Men bygga upp? -- Det är förskräckligt~"
-- "Här rivs för att få luft och ljus;
är kanske inte det tillräckligt?" "

Erik E. sa...

Det ÄR en fråga om husformer. Tors torn är det absolut fulaste hus jag någonsin sett. Utan konkurrens.

Anonym sa...

Uppdateringar av debatten om Norra Station verkar inte vara någonting som Arkitekturs bloggredaktörer prioriterar. Johanssons artikel går att läsa på http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/tornen-skymmer-diskussionen_3941025.svd och sedan idag finns en utmärkt artikel av Lars Marcus på http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/wolodarski-slarvar-bort-stort-utvecklingsprojekt_3952967.svd

Dan Hallemar sa...

Tack för länkarna, men snälla, kan vi inte försöka vara lite vänliga mot varandra åtminstone i jultider. Vi har alla våra orsaker. Ska vi göra ett försök?

Anonym sa...

Dan, du har naturligtvis rätt i att man ska försöka vara snäll så här års, ber om ursäkt för det tvära tonfallet tidigare, och tackar för uppdateringen.
Och ni får vara lite snälla mot Celsing också, nu när han har vunnit - att döma av hur hans förslag ser ut är han väl medveten om vad han förväntas leva upp till. Så lägg inte mer sten på den bördan.

God Jul och Gott Nytt År!

Niklas sa...

Det verkar som om en del tolkar Lars Marcus inlägg som direkt kritik mot höga hus.

Själv tolkar jag det som en kritik mot att man inte lyckas separera stadsplanering och arkitektur. Detta var vi bra på fram till 20-30-talet.

Marcus kritik går ut på att det finns en tanke bakom hela området, dvs att Tors torn fungerar som delmängd i relation till andra delmängder, såsom Norrtullsplatsen, Timglasparken och Norrtullsterrassen. Hur stadsfronten böljar kan man endast uppfatta från 1km höjd, men är helt irrelevant om man befinner sig på gatunivå.

Om området planerats som en stad hade man första lagt en stadsplan och sedan låtit andra aktörer fylla ut denna plan, förmodligen med högre hus här och var och med mer traditionella kvarter här och där. Det hade gett ett mer varierat och naturligt uttryck.

Men om man jämför Norra Station med mycket annat som byggts i Stockholms omnejd de senaste 70 åren (grannskapsenheter, miljonprogramsenklaver, enklavförorter (Kista, Rissne, Skarpnäck, Dalen, Söderberga, Smedshagen, ) osv) så är detta hästlängder bättre.

Anonym sa...

Hallå! Jag har en kompis som arbetar på stadsbyggnadskontoret, och han säger att om man tittar efter riktigt noga på ett av perspektiven så kan man se att hammaren och skäran är inritade i bottenvåningen på tornen. Är det någon som har hittat det?

Anonym sa...

Rätt men fel. Bara för att vi sitter inne med facit (som vi tror) är vi inte bättre än vare sig grannskapsgenerationen eller strukturalisterna. Stenstadens arkitekter och planerare framstår i dag som framsynta men i realiteten var de lika mycket exploatörer, eller värre, än andra. Kanske är det därför vi i ultrakapitalismens tidevarv uppskattar just den stadsstrukturen.
Miljonprgrammet byggdes inte för att bli trevligt. Det byggdes inte heller för att bli billigt, utan för att få fram en stor mängd bostäder på kort tid. Målet var inte god stad men politisk stabilitet. Det var den tidens prioritering vilket vi inte förbehållslöst ska döma över i dag. Vi har blivit bättre på att hantera stadsstruktur kontra bilism och publika platser. Samtdigit har vi ätit oss in i ett kodioxidberoende som håller på att ta livet av oss. Det är sämre än någon tidigare generation. Vi är rent utav sämst. Vi går under men kan då trösta oss med att Norra station är bättre än en massa annat skit. NÄr jag dör ska jag tänka på Norra Station - så kommer det att känna bättre, heders!

Dan Hallemar sa...

Niklas: Det är just det tror jag, relationen stadsbyggande-arkitektur igen. Det är kanske inget större fel på planen som sådan (även om Nortullsplatsen tycks väl stor). Det är sättet allting växer på. Momentan Chicago 1914. Sedan kan man väl inte leva så relativt att man motiverar en del skräp med annat. Då blir det ju Idol av alltihop.

Anonym sa...

Probleet med den arkitektur som Wolodarski representerar och lite väl obehindrat driver igenom i Stockholm skapar stora problem. I planeringen av nybyggnaden för musikhögskolan är det först och främst Wolodarskis låsning vid formen (hästsko - som en bak och framvänd kommentar till Stadion) som hindrat och försvårat samt fördyrat genomförandet. Oviljan att rucka på formen gör att allt annat låser sig. Låsningen vid att vilja manifestera på ett visst sätt riskerar att stjälpa hela projektet. Det är knappast en hållbar inställning för staden och stadsbyggandet. Personlig prestige istället för att se till helhetens bästa...

Anonym sa...

SvD tog in ett inlägg idag av Wolodarski och Susanne Lindh idag som en slutreplik, http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/norra-station-en-beprovad-losning_3983689.svd, och det blev ett ganska konstigt slut på debatten. Dessutom har de tydligen refuserat flera andra inlägg, se t.ex. http://www.yimby.se/2009/12/grotta-inte-ner-dig-i-det_852.html. Det verkar som att SvD vill få slut på debatten fort, trots att de själva drog igång den. Frågan är varför. Men nu har det hunnit bli julafton, så trots SvD: God Jul!

Fredrik sa...

Intressant att se bilden här ovanför, där ser man att Tors torn har litet av samma genometri som Hotel Ryugyong i Pyongyang, fast med en slits för Torsgatan i mitten, så att det blir två hus istället för ett. Och uttrycket är också lite likt. Ingenting nytt under solen ...