Salinprisfinal ikväll

Ikväll delas Kasper Salinpriset ut vid en stor festlighet på Konserthuset i Stockholm. Att det bara är två nomierade har redan diskuterats livligt här på bloggen. En av juryledamöterna Gert Wingårdhs uttalanden i tidningen Arkitekten likaså. Det mest häpnadsväckande kanske var avslöjandet att "vi läser sällan på varför ett hus är utfört och granskar aldrig programmet eller förutsättningarna. I hög grad bedömer vi enbart det faktiskt byggda och ger priset till en byggnad med arkitektonisk klass".

Två projekt står mot varandra. Det ena är ett projekt i egen regi, Urbana Villor, med höga hållbarhetsideal och stor livsstispotential (bilden). Det andra är ett offentligt projekt, Lomma Bibliotek, ett litet bibliotek i en växande pendlarförort.

Om man tittar på tidigare prisen under 00-talet, som nu avslutas, är det säkraste sättet att vinna att ha en ansvarig arkitekt som är man och en offentlig beställare. Av de 19 arkitekter som angivits som ansvariga på de projekt som vunnit har 17 varit män. Och av de 10 som har vunnit (ett år delades priset) har 8 varit offentligt beställda projekt.

Om man ser på alla år som priset delats ut så har de 39 utdelade prisen (1962-1999) fördelat sig som 24 offentliga byggnader, 6 bostadsprojekt och 9 andra (kontor, shopping t ex).

Det skulle tala för Lomma bibliotek av Henrik Jais-Nielsen Mats White Arkitekter. De inledde dessutom decenniet med att vinna Kasper Salinpriset (kv Slottet Helsingborg, 2000) så varför skulle de inte avsluta?

Eller så betyder det att det verkligen är dags för ett ambitiöst do-it-yourself-projekt som Urbana Villor. Ingrid Sommar gav huset följande kommentar vid presentationen i Arkitektur 8/08: "En byggnad löser inte världsproblemen. Men arkitekterna, som även agerat byggherrar och tillsammans med vänner kompromisslöst förverkligat sin vision, har trots allt åstadkommit något nyskapande"

Urbana Villor lyckades dessutom slå Malmörekordet i kvadratmeterpris för bostadsrätt under före-krisen sommaren 2008, 66 304 kronor kvadraten. Någon mer tidstypisk värdering av arkitektonisk kvalitet i slutet av 00-talet finns väl inte. Eller?