måndag, december 21, 2009

Arkitektur nr 8 - Ledare: Om konsten med politik

7 kommentarer:

Anonym sa...

Vem vill egentligen ha en allt högre, allt mörkare, allt trängre och mer hårdexploaterad stad?

Ta bort mörkare, byt ut trängre mot "närmare" och mer hårdexploaterad mot "med mer verksamheter, butiker och annat" så är svaret: de allra flesta.

För egen del vill jag ha en varierad stad. Den här typen av stad saknas i Stockholm trots att det är sådant som lockar hit folk.

Ta alternativet: vem vill ha en utspridd, tom stad utan hög exploatering? Sådant har vi ju ett otroligt överflöd av redan.

Anonym sa...

Vilken trött och tråkig ledare. Är det jobbigt när någon utmanar era modernistiska bilkramardogmor eller var är det skon klämmer? Har ni helt missat att täta, högexploaterade och urbana miljöer är något av det mest attraktiva som överhuvudtaget går att bygga idag? Är det då så konstigt att det byggs sådant? Klart besviken på denna ledare, de brukar hålla högre klass.

Anonym sa...

Spännande maktkamp mellan Stadsbyggnadskontorets Hultin och tidskriften Arkitekturs Wolodarski. Undrar vem som går segrande ur striden?

Erik sa...

Tycker Lena Froms krönika tar fasta på något väsentligt. Har själv plöjt igenom åtskilliga kommunala och statliga handlingar om stadsbyggnad och arkitektur där den konstnärliga aspekten av disciplinen är helt frånvarande. Det är ju en sak att påpeka att arkitektur skiljer sig åt från de andra klassiska konstarterna genom att alltid sätta den praktiska och sociala nyttan främst, en helt annan att helt utelämna det konstnärliga värdet. Hur tänker man då egentligen? Det känns ju väldigt andefattigt. Får inte svenska arkitekter lära sig om det levande arvet från Vitruvius & Co?

Anonym sa...

När det gäller Tors torn säger jag som Skönhetsrådet: "likheterna –
avsiktliga eller oavsiktliga från planförfattarens sida – med Das Drei-Scheiben-Haus i Düsseldorf bidrar knappast till att stärka
projektet".

Jürgen

Peter sa...

OH famlar som vanligt i mörkret. Svaret han söker är enkelt : först när ordet och begreppet 'arkitetur' återfår sin mening blir byggnaskonsten möjlig.

Hur ska det gå till? Bättre utbildning för eliten - den som går på arkitektskolorna. Bättre information till entusiasterna - en riktig arkiturutställning i huvudstaden, skarpa arkitekturrepotage på kultursidorna och ett offentligt samtal om stadsbyggnad.

Vem ska då stå för förändringen? Vi - arkitekterna - såklart! Som åtgärd 1A borde SA slopa sin egen bizarra arkitekturdefinition, mantrat om 'god arkitektur'.

Utopia? Nej, jämför bara med våra nordiska grannländer!

Anonym sa...

Norra station - what's the problem? Exploateringen är sannolikt högst snarlik Atlasområdets - med fog kritiserat i sin samtid som människoovärdigt med sina drastiska husdjup och enkelsidiga bostäder i omöjliga lägen. Vem vill bo i sån't - jo, ta mig fan nästan alla. Nära till stan och billit. En baksida fylld med stackars dumskallar som ju faktiskt behöver någonstans att ta vägen och som betalar för sig - who cares? Tors torn? Varför tillåts inte en handläggare på gatukontorets röravdelning bygga ett monument över sig - en kulvert ner till Motala, genialt! Skiten dumpas där, orenad. Alla perifera tjänstemän på alla kommunala förvaltningar borde tillåtas att uppföra sina privata monument. Vi skulle få en skulpturpark av lägre tjänstemannastandard - unikt i Europa. En kommunalt beslutad avskrädeshög. Odysseus blick - en kyrkogård för avlidna socialrealistiska monument. Stockholm 2010 - varför inte?