tisdag, maj 01, 2007

Liten spaning

En artikel från förra veckans Aftonbladet där Lars-Mikael Raattamaa spanar efter en svensk postmanchester arkitektur finns >> här.

Postat klockan 13:17 av Claes Sörstedt

Etiketter: ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag är själv uppvuxen i ett miljonprogramsområde norr om Stockholm. Dock inte med arbetarföräldrar. Det var en underbar miljö och en bra barndom. Man blir känslomässigt bunden till de miljöer man vistas i, oavsett hur de är utformade. Om jag nu besöker min "hembyggd" får jag kväljningar av de ommålade fasaderna, de inglasade balkongerna, de påbyggda taken och det inbyggda centrumet.

I mitt arbete jobbar jag som en tankesultan - eller i mitt fall skulle man kanske snarare säga tankebulvan - i det dolda, en uppdragsgivarnas gullegris med en hemlig agenda som byggs in mellan gipsskivorna och mineralullen. Marx was here!

Att rekryteringen är sned (men antalsmässigt ganska bra könsfördelad) på arkitektlinjen beror på djupt liggande strukturella mekanismer men också "dolda kontrakt", som man ibland säger när man talar om snedfördelning av resurser mellan könen. Förutfattade meningar och fördomar finns även hos dem som drabbas av förfördelningen.

För att ta sig till tex arkitektyrket behöver man intellektuella och kulturella verktyg. Med utbildade föräldrar får man det gratis. Med lite tur kan man få det från annat håll - lärare, kompisar eller ett starkt intresse för tex läsning eller film. En inkörsport kan också vara politiskt engagemang, vilket verkar svagt bland arbetarungdommar. Det tror jag kan vara en bidragande orsak till att studenter med arbetarbakgrund på arkitektlinjen ligger i botten nu. En annan anledning kan ju vara att andelen arbetare sjunker i västvärden pga av globaliseringen.

Någon gång har jag hört mig själv på Radio. Då hör jag att jag låter som någon annan från någon annan stans, ungefär som Persbrandt som låter som Jarl Kulle. Det vore kul att höra om Lars Mikael har liknande upplevelser.

Jag har en liten idé som gäller prao! Att arkitekter ska ta barn från andra områden och skolor, istället för att ta sina beställares eller arkitektvänners barn som praoelever. Billigt och enkelt för att bidra till att bryta barriärer.

2007-05-17 01:37

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)