Världens största bagel?
Ute i Riddarfjärden inte långt från Stadshuset i Stockholm planeras för ett flytande hotellbygge, inte olikt en jättelik bagel med en diameter om 130 meter. En typisk högkonjunkturidé alltså, rejält provocerande och inte oväntat har det skapat upphetsad debatt [SvD + SvD + DN] - de flesta tycks bäva inför storleken. Men stadens exploateringsnämnd och ett antal politiker jublar och tror att detta äntligen blir en plats på världskartan (suck...). Arkitekt är allerstädes närvarande Thomas Sandell, som tillsammans med byggherren in spe framträder i SVD (13 juni) med en insändare där de vill lugna de oroliga. Huset blir inte högt, försäkrar de, bara "sju till elva meter, som ett tvåvåningshus". Elva meter? Nu undrar vi vilka tvåvåningshus Thomas Sandell brukar bo i.
Inlägg
22 kommentarer:
Ännu en "ikon". Min tanke när jag såg den är att det är väldigt inspirerad av Whites uppmärksammade kallbadhuset i Amager/Köpenhamn; rund form och epxpressiv arkitektur. Nu ska alla ha ett nytt kallbadhus - Malmö och Göteborg lär stå på tur. Varför måste alla göra samma saker? Beror det på: a) i en genomkommersialiserad värld hyllar man kopior b) en tidsanda skapar samma tankar på olika platser samtidigt c) en kombination av dessa.
/ Erik
Volym o skala:
En transparent Amagerstruktur skulle ju vara en lättsam befrielse från pretantioner och blaffighet som präglar detta förslag för detta läge.
De presentationer som synts hitintills skulle inte (?) ens lura en tävlingsjury. Låt oss få se adekvata perspektiv istället för span från rymden. (SvD gjorde ju ett vymontage som var fullständigt förödande)
Dessutom:
Åh ett böljande amorft promenadstråk utan mål ovanpå en byggd struktur. Åh Vilken idé!!
d) Att du inte ser skillnaden.
Var försiktig med att generalisera och förenkla!
Ni granskar arkitektur som en reklamare letar efter ett guldägg.
Visst ska man inte förenkla för mycket. Men vad är det här för något projekt, om inte ett superförenklat projekt: ett jättehotell på prime location mitt i Stockholm med ett bad som ursäkt och ett "offentligt" rum på taket (kan någon tro att man får gå där efter kl. 19 och ännu mindre sitta som på en vanlig kaj och dricka en öl?) Hotel Nordic Lights ägaren tillsammans med finansiär + blåögd arkitekt (Sandell) ser chansen av de oexploaterade vattenytorna i Stockholm. De är helt klart underutvecklade zoner i stan men med en sådan här klumpig praktpjäs lär det ju stanna där. Vem ska få bygga ut Riddarfjärden efter den här bageln? Å ena sidan - bra att det händer något som ruckar det halvtinade arkitekturklimatet. å andra - är det smart att lägga en jättebagel med monopol och en avskrivningstid på 40 år mitt i fjärden?
/G
Stockholm är en stad som ständigt utvecklas och jag tillhör den skara av arkitekter som gärna är med att utveckla staden.
Andra tycker att stan är bra som den är, jag hör inte till den skaran.
Jag lever med föreställningen om att ett samhälle ständigt behöver utvecklas och mitt uttryckssätt är arkitektur.
Kallbadhus är en företéelse som tidigare funnits på Riddarfjärden, då fast nedpålat vid Riddarholmen.
Denna revs 1936 då vattnet var för otjänligt att bada i, p g a de utsläpp som Kungsholmens lädergarverier orsakade.
Sedan Långholmsbadet ånyo öppnade 1974 och man fått bukt med den dåliga vattenkvalitén i Mälaren har detta varit en av Stockholms mest besökta badplatser.
I Ribbersborgsbadet i Malmö kallbadar årligen 260 000 människor.
På den plats vi nu föreslår skulle alla Stockholmare enkelt kunna nå detta bad med kollektivtrafik.
Vår placering är för övrigt identisk med Corbusiers förslag till konsthall för samlaren/konsthandlaren Ahrenberg.
Idag är platsen ockuperad av två illa utformade pråmar, tillagda parallellt ut i fjärden där "skaldjursfrossan" är ett stående menyinslag. Protesteras det mot detta schabrak? Som vanligt inte.
Platsen utanför är dessutom sedan flera år belamrad med timmerstugor som används vid den årliga granförsäljningen. Några båtar vars ägare tappat intresse, ligger upplagda.
Vårt förslag innebär en upprustning av kajen så att den verkligen blir tillgänglig för alla Stockholmare.
Förvisso kan man kalla vårt projekt för ett "högkonjunktur" projekt om man så väljer.
Historiskt sett så är det just i gynsamma konjunkturer som byggandet ökar.Ett Stockholms slott, Ett Kulturhus, ett Stadshus en tillbyggnad till ett Stadsbibliotek, en är alla resultat av goda tider.
Slutligen ett räkneexempel.
ca 1.6 m ovan vattenytan ligger entréplan, inklusive flytelement. Takhöjd i entréplan 3.2 m.
Bjälklag, inklusive installationsutrymme ca 0.5 m Takhöjd i hotellplanet ca 2.7. Bjälklagshöjd mot yttertak säkert en meter. Byggnaden Är i vissa delar enbart En våning och i andra 2 våningar.
Sedan Olof, är det bara att ta fram kalkylatorn.
Mittemot Arlandaexpress terminalen vid Vasaplan finns en utställning och en skalenlig modell dit alla är välkomna. Öppet 15-18 alla vardagar, hela sommaren.
Välkomna att delta i Riddarfjärdssimmet sommaren 2009, om inte så åtminstone att titta på de djärva simmarna från kallbadhusets tak.
Sandell (och många med honom) målar allt i svart-vitt och ställer utvecklingstanken mot bevarandeidéer. Tron på en evolutionär utveckling som ständigt föder nya framgångar är en anke som inte hör hemma i et modernt samhälle. Vi vet t.ex. bättre än att kalla folk för "primitiva" bara för att de inte har en industriell produktion etc.
Hade han dessutom hängt med de senaste 200 årens restaureringsdiskussion så hade han uppmärksammat att det finns nyanser även i bevarandet. Argument som att "det har ju funnits tidigare och därför är det kulturhistorisk riktigt att bygga så nu" är i linje med 1800-talets stilrestaurering och tron på att vi idag kan bygga medeltida kyrkor bättre (eller som de hade byggt dem bara de kunnat). Snälla Sandell, Söderlund, Wolodarski och alla ni andra var lite seriösa när ni diskuterar nybyggen i relation till bevarande. I nuläget är ni pinsamt okunniga.
Varför är alla kommentarer författade av anonyma?
Bara Hultin och jag själv verkar vara "djärva" nog att delta i den öppna debatten med eget namn?
För övrigt kan jag med respekt hänvisa till det debatt inlägg författat av den f.d Arkitektur medarbetaren, numera Wingårdhs anställde Rasmus Waern, som publiceras i dagens Svenska Dagblad.
Bra och sakligt innehåll.
K. Thomas!
Jag uppskattar din vilja att bidra till Stockholms "utveckling". Men ibland blir det rejält fel, och ditt hotellförslag är ett sådant fel. Den storm av protester som mött förslaget bör väl ha givit dig en tankeställare?
Du vill framställa det som ett diskret "kallbadhus" som gör stränder och vatten tillgängliga för stockholmaren i gemen. Jag tror att många som protesterar är extra upprörda över den falska marknadsföringen. Anläggningen är inget kallbadhus utan ett stort hotell som någon i första hand skall tjäna en rejäl hacka på. Att ta i anspråk en allmän resurs till detta (Riddarfjärdens öppna vatten) är naturligtvis högst diskutabelt och i detta fall helt onödigt!
Ett fantastiskt kallbadhus däremot är det vid Amager Havsbad (White), vilket uppenbart inspirerat dig. Om du närmar dig den förlagan ytterligare så är vi beredda att jubla. Men tills vidare citerar vi Expressens ledare: Skrynkla ihop ritningarna och släng!
Kära alla !
Visst är det bra att diskutera vår huvudstad. Men som arkitekt är jag förundrad över nivån i debatten.
Allt från privatpersoner till instutioner ger olika bud på vad kallbadhuset är och hur det ser 'egentligen' ser ut, med mer eller mindre koppling arkitektens förslag som det faktiskt är. Den som kallar projektet klumpigt - vilken av illustationerna avses igentligen?
Projektet finns redovisat, inte bara som bilder, utan i plan, snitt och fasad. Byggnaden finns utställd och i modell, fri för den misstänksamme att kontrollmäta.
Visst handlar arkitektonisk gestaltning om skala - men inte enbart. En annars seriös dagstidning producerar ogenerat egna tarvliga utgåvor av huset och dess fasader - och signerar dem med arkitekten namn. Fasaden glänser och glittrar, benhård och bländande - under en mulen himmel!
En arkitekt från KTH jämför huset med andra byggnader, några helt utan koppling till Riddarfjärdens omgivningar. Arkitektens diagram avbildar gårdsrummen i alla byggnader utom ett, badhuset. Vad visar det? Att det finns mindre byggnader runt om i Stockholm? Eller föreslår han att badhusets inre rum bör vara en solid klump?
Beskrivningen av byggnadens program är ifrågasatt, men inte i en seriös replik om programmets sammansättning utan snarare som en cynisk kommentar till marknadsekonomin.
En debattör föreslår att en lista, "längre än vad som kan mätas i meter", ska borga för god arkitektur. Den debattören brode nog bli vid sin lista, inte spilla tid på debattartiklar.
Det känns befriande att svenska arkitektur fortfarande kan väcka känslor, debatt och allmänintresse. Det är synd att en sådan chans spills på pajaserier - istället för det konstruktiva samtal svensk arkitektur såväl behöver.
Det fina med en flytande byggnad är att den går att flytta. När stockholmarna tröttnat på att bada och promenera på taket. Tröttnat på att soliga majdagar stilla betrakta de stolliga kallbadarna,när hotellgästerna inte finner det nöjaktigt längre att vaggas till sömns av vågornas kluck, mitt inne i vår stad.
Då går det enkelt att kapa bottenförtöjningrna och tuffa vidare. Kanske till Helsingfors, Malmö, Göteborg, Nacka eller varför inte Ulvsunda sjön?
Riddarfjärden är en tillgång för Stockholm, en tillgång som vi vill låta stockholmarna nyttja.
Låt oss betrakta de vackra vyerna från en annan vinkel ett slag.
Det är ingen hemlighet att projektet innehåller ett hotell, vem påstår det?
Det är nog få projekt som förutom den sedvanliga processen i Stadshuset, uppvisar en öppenhet som detta. En hemsida, en utställning med personal som kan svara på frågor,en skalenlig modell dit alla är välkomna, så även Hultin.
Dock är det så att drivkraften bakom projektet, Kallbadaren Olle Lundström ( bl.a skaparen av tjejtrampet) med sin friskus kumpan Björn Westerberg som först väckte idén, hela tiden ser kallbadandet och tillgängligheten för alla Stockholmare som det viktiga.
Att bada utan en kommersiell verklighet skulle bli för dyrt, så därför får hotellgästerna som betalar bra för sitt boende, subventionera stockholmarnas badupplevelser.
Triumfatoriskt utropar ofta Arkitekturs redaktion funna förebilder till diverse projekt. Så även denna gång.
Denna gång är projekt med någon sorts cirkulär uppbyggnad i fokus. Varför inte Pantheon?
Vårt projekt utarbetades hösten 2004. Våren 2005 presenterades det för Stadsbyggnadskontoret och borgarrådet Annika Billström.
December 2005 skickade vi från kontoret ut ett julkort, illustrerat med vårt Kallbadhus förslag. Vi önskade en god helg till alla våra kunder och vänner, så också till Arkitekturs redaktion.
Amagers havsbad färdigställdes enligt Arkitekturs hemsida 2006.
Nej, Olof bläddra vidare i ditt referensbibliotek och lämna de tummade exemplaren av Arkitektur åt sidan ett slag. Det finns en annan värld därute.
Olustigt noterar jag Hultins referens till Epressens ledarsida
Det fina med en flytande byggnad är att den går att flytta. När stockholmarna tröttnat på att bada och promenera på taket. Tröttnat på att soliga majdagar stilla betrakta de stolliga kallbadarna,när hotellgästerna inte finner det nöjaktigt längre att vaggas till sömns av vågornas kluck, mitt inne i vår stad.
Då går det enkelt att kapa bottenförtöjningrna och tuffa vidare. Kanske till Helsingfors, Malmö, Göteborg, Nacka eller varför inte Ulvsunda sjön?
Riddarfjärden är en tillgång för Stockholm, en tillgång som vi vill låta stockholmarna nyttja.
Låt oss betrakta de vackra vyerna från en annan vinkel ett slag.
Det är ingen hemlighet att projektet innehåller ett hotell, vem påstår det?
Det är nog få projekt som förutom den sedvanliga processen i Stadshuset, uppvisar en öppenhet som detta. En hemsida, en utställning med personal som kan svara på frågor,en skalenlig modell dit alla är välkomna, så även Hultin.
Dock är det så att drivkraften bakom projektet, Kallbadaren Olle Lundström ( bl.a skaparen av tjejtrampet) med sin friskus kumpan Björn Westerberg som först väckte idén, hela tiden ser kallbadandet och tillgängligheten för alla Stockholmare som det viktiga.
Att bada utan en kommersiell verklighet skulle bli för dyrt, så därför får hotellgästerna som betalar bra för sitt boende, subventionera stockholmarnas badupplevelser.
Triumfatoriskt utropar ofta Arkitekturs redaktion funna förebilder till diverse projekt. Så även denna gång.
Denna gång är projekt med någon sorts cirkulär uppbyggnad i fokus. Varför inte Pantheon?
Vårt projekt utarbetades hösten 2004. Våren 2005 presenterades det för Stadsbyggnadskontoret och borgarrådet Annika Billström.
December 2005 skickade vi från kontoret ut ett julkort, illustrerat med vårt Kallbadhus förslag. Vi önskade en god helg till alla våra kunder och vänner, så också till Arkitekturs redaktion.
Amagers havsbad färdigställdes enligt Arkitekturs hemsida 2006.
Nej, Olof bläddra vidare i ditt referensbibliotek och lämna de tummade exemplaren av Arkitektur åt sidan ett slag. Det finns en annan värld därute.
Olustigt noterar jag Hultins referens till Epressens ledarsida.
Är det så att han när en dröm om att få inträda i kvällstidningsjournalisternas murvelskara?
Så länge Linda Rosings spruckna silikon bröst ägnas större utrymme än ett folkmord i Darfour är åtminstone inte jag speciellt intresserad.
Nåväl, det stormar alltid kring nya byggnader som inte anonymt rättar in sig i ledet. Vill man något får man också ta ansvar för detta.
Den som ständigt opportunt säger nej, riskerar sällan något men blir heller inte speciellt ihågkommen.
Vem sa nej till Stadshuset, Stadsbiblioteket eller Kulturhuset? Kommer någon ihåg de hjälteinsatserna?
Jag tar ansvar för vår byggnad men deltar naturligtvis i debatten kring placering, tillgänglighet och miljöpåverkan m.m.
Nåväl med fötterna i Jungfrufjärdens vatten, inte speciellt kallt men väldigt uppfriskande tecknar jag en hälsning till chefredaktör Hultin som så vitt jag vet, iklädd frasande badrock sällar sig till de nobelt badande vännerna i Torekov .
Ingen av oss behöver slåss om platserna kring Riddarfjärdens badplatser vid Rålambshov eller på Långholmen under vår sommarferie.
Glad sommar!
Kära alla!
Häxprocessen rullar vidare. Trots en demokratiskt vald regerings uttalade önskemål om bättre samarbete mellan kultur och näringsliv, utbryter panik när detta verkligen händer. Går det att kombinera ett allmänintresse, bad, med ett särintresse, hotell ?
Olof Hultin kan inte se det. Heller inte Peder Alton och hans krönika i DN.
Representerar verkligen badhusidén onskan i vår tid - eller är det bara så att det gamla gardets visioner slutar med kommunalbad?
"On(d)skan i vår tid"? Börjar inte debatten om ett badhushotell bli lite väl metafysisk? Intressanta inlägg av Sandell däremot.
/ Erik
Hur menar Sandell att argumentets giltighet och innehåll påverkas av att författaren är anonym? Anledningen till att han vill ha ett namn är för att han ska kunna kategorisera och placera i fack, det blir lättare att ducka kritiken då eftersom det inte finns referenser (personliga såväl som professionella) bakåt i tiden. Kan inte Sandell argumentera enbart utifrån argumentet i sig kanske det är så att han inte har något vidare bra argument? Är man dessutom inte en person med ett namn som herr Sandell eller arkitektkåren känner till så är det totalt irrelevant huruvida underskriften är 'anonym' eller 'Geirtje'.
Att som Sandell påstå att 'bevarande'/kulturhistoria står i motsatsförhållande till utveckling är en naiv slutsats som enbart bygger på en pinsam okunskap. Raljerandet om 'museal stad' och 'all kan inte bevaras' visar på att det kanske är dags för arkitekter att sluta upp med att tro att arkitektur har en essentiell mening och ett egenvärde, så omodern och blind för omvärlden får man helt enkelt inte vara. Är det inte dags att läsa på kring vad det som Sandell så banalt avfärdar, egentligen har för mål och syfte?
/Lisa
Thomas, huset förefaller vara alltför stort för att enkelt kunna flyttas, om stockholmarna "tröttnar" på det.
(Det är ett uselt argument.)
Själv är jag defintivt för en förtätning av Stockholm, men tror inte att det är vattnet i första hand man ska ge sig på. Snarare grönområden och närförorter.
Den här länkens korta filmsnutt påminner oss om det vi vet att det är de små detaljerna av omtänksamhet för dagliga livet som gör staden attraktiv - inte de stora gesterna.
http://www.monocle.com/design/city_slickers.php
Badet i Köpenhamn finns med som exempel. Så fundamentalt annorlunda i grundkonceptet. 100% för att göra vattnet mer "synligt" och användbart för allmänheten. Medan det här diskuterade förslaget genomsyras av en känsla av att grannen bygger en swimmingpool på din tomt, sätter upp ett plank för för bästa utsikten, och säger. "- Kom över o bada när du vill, men sänk rösten när du är här, och kom helst inte över när vi är hemma".
Vad är meningen med badstegar från hotellrummen ner till vattnet när det är badförbud på Riddarfjärden?
Fk. Centepartiet på Kungsholmen har skapat en omröstning om kallbadhuset/hotellet på sin blogg
kungsholmscentern.blogspot.com
"Nåväl, det stormar alltid kring nya byggnader som inte anonymt rättar in sig i ledet."
Är det ngt ddnna skapelse gör så är de att rätta in sig i det konventionella och ack så tröttsamma ledet av sk märkesbyggnader med "djärv" arkitektur?
Har arkitekter inga andra lösningar/idéer än symboler? Tror ni verkligen att ngn kommer jämföra detta bygge med operahuset i Sydney? Tror ni verkligen att framtiden kommer att bevara just denna byggnad för sin arkitektur? Om det kommer ifråga om ett bevarande så är det pga av all den fåfänga som genomsyrar det hela - deet är bara arkitekter som bryr sig om arkitekturen.
Jag är utan tvekan för förändringar i Stockholms arkitektur. Problemet med kallbadhuset är att det är så fruktansvärt fult. Då skall man även beakta att dataanimationer som architekterna tar fram ofta ser betydligt trevligare ut än slutresultatet. Kan man inte lägga kallbadhuset i Ulvsundasjön, utanför Frehäll eller Lilla Essingen i stället? Dessa fjärdar är i dagsläget ganska tråkiga och skulle eventuellt kunna piggas upp av kallbadhuset som förvisso är för gräsligt för att platsa även på dessa platser.
Är det någon som har sett det ursprungliga kallbadhuset som revs i början av 1900-talet? Om vi nu skall ha ett kallbadhus så borde det likna det ursprungliga byggt i trä. Det badhuset var ju faktiskt riktigt häftigt.
Jag tycker en del av kritiken om kallbadhuset/hotellet är fullt berättigad - valet av plats, proportionerna etcetera. Men det finns en underton i den allmänna debatten som oroar mig, en arkitekturkonservatism som är emot byggnader som inte är traditionalistiska (läs: nyfunkis, eller ännu -ismer)
Det är himla trist. Sandell är väl än av de som försökt stå för en mer samtida arkitektur; han hör till en generation som redan är etablerad, som yngre kan bygga vidare på och utveckla än mer (eller rentav reagera mot, för att man vill än mer). För det får han skit. Det är viktigt att bena upp vad som är vad i den här debatten.
Skicka en kommentar