Kristin Jensen vann stor kyrkogårdstävling i Järva
I samma vecka som Kristine Jensens Tegnestue valdes ut som ett av fyra kontor att rita på den stora trafikplatsen Stockholmsporten vann de också tävlingen om den stora Järva begravningsplats som ska ligga alldeles intill. Om det har något med varandra att göra kan man förstås fråga sig.
Kristine Jensens Tegnestues förslag till den begravningsplats som utmålat som vår tids Skogskyrkogården heter "Öarna" och omnämns av juryn som "Ett mycket vackert och inkännande gestaltningskoncept som med hjälp av tydliga formelement, men utan stora åthävor, ger platsen karaktär och identitet som begravningsplats. Förslaget bygger vidare på det befintliga kulturlandskapet med stegvisa tillägg på platsens och landskapets villkor. Det finns en stor konstnärlig känslighet i handlaget och en ödmjukhet inför platsen och uppgiften vilket ger förtroende inför fortsatt utveckling av projektet."
Kristin Jensens begravningsplats är inte en plats med en tydlig ingång (som till exempel Skogskyrkogården), det finns inte en väg in i upplevelsen, utan många. De kallar det för en "demokratisk parksituation". Stigar leder in på begravningsplatsen från flera håll och man väljer att se det som både en begravningsplats och ett rekreationsområde.
De har i förslaget särpräglat det befintliga landskapet med ett antal platsspecifika karaktärer i bestämd form som var och en förses med en begravningsplats: tallskogen, granskogen, poppelöarna, åkrarna och åkerkanterna (inte olikt den naturnära idén bakom Skogskyrkogården). Det är de här delarna som är förslagets "öar" i landskapet.
Hela förslaget här.
71 kommentarer:
Det vinnande förslaget är ett förslag som bara en projektledare kan älska. Förslaget och juryns utlåtande samt hela tävlingen är ett hån mot folk som bor och verkar i området och mot tävlingsdeltagare som försökt uppfylla kriterierna som tävlingsprogrammet i denna projekttävling föreskriver.
@Anonym 2010-09-10 20:35
Ok - utveckla gärna!
Heike Hanadas av juryn uppmärksammade förslag framstår som ett minnesmonument över "Delphinium" - elitarkitekturen har etablerat en egen alldeles underbar logik...
Sigurd Lewerentz har för eftervärlden framstått som introvert, men här anas en ytterligare accentuerad inåtvändhet...
jag har nog aldrig blivit så glad över ett tävlingsresultat. förslaget är enormt vackert, genomarbetat och poetiskt och uppfyller enligt mig just de viktiga kriterier som formulerats i programmet. hurra!
Kristin Jensens förslag kan säkert vara precis så bra. Några okunniga frågor från en amatör; Kan gravkvarteren riskera att bli "tillhåll"? I och med att tanken i programmet fullföljs att området bibehåller sin öppenhet och mångfunktionalitet måste kvarteren stå pall för att många passerar just intill i alla möjliga ärenden. Ett sätt att motverka det kunde vara att ge arkitekterna ett utökat uppdrag (till vad de i förslaget tagit sig) att ändå försiktigt gestalta det omgivande landskapet vilket de i förslaget beskriver som en "readymade". Jag menar här ligger ibland gamla mopeder och skräpar och vägarna är ibland dåligt hållna. Restaurangen må kallas "readymade" men den är ju en folklorisktisk parodi! Är det trovärdigt att med det som förutsättning kunna bibehålla en värdig atmosfär i området dygnets alla timmar?
Utvecklingen av hånpåståendet kommer. Jag ska bara återhämta mej efter 1 års fördämd ilska som fick sitt crescendo i går och övergick i hat och den obehagliga känslan av att se min framtid som terrorist eller grovt kriminell.
Det finns många vackra förslag inlämnade, men detta är tydligen något utöver det vanliga. Kan någon utveckla kring varför detta förslag är enormt vackert, som det skrivs här. Anonym: vilka är dom viktiga kriterierna?
Utan att bli allt för långrandig och gå in på detaljer varför denna arkitekttävling har fått mej, och många andra, att bli förbannade.
Jag kan förstå att det vinnande förslaget kan uppfattas som vackra grafiska dekorativa affischer. Men när det n här skissen ska möta verkligheten så har den inte mycket att komma med. Juryn har redan börjat nedmonteringen i juryutlåtandet trots hyllningarna och att den utsetts till vinnare. Hyllningarna är mest av subjektiv karaktär och väldigt lätta att motargumentera för den som är insatt i området.
Arkitekter på höga hästar är inte så populära bland den ”patetiska folklåren” Dvs människorna som bor i området och nyttjar området av olika anledningar. Arkitekterna och kyrkogårdsförvaltningen måste förr eller senare se verkligheten. Frågan är bara hur lång tid det ska ta och mycket det ska kosta i upprörda känslor och skattebetalarnas pengar.
Öarna har helt undvikit en hel del problem, ett av dessa är den mindre upphetsande driftsproblematiken. Området dom redovisar som begravningsplats är totalt på ca 60 hektar. I dag sköts det av betesdjur, jordbruk och av discgolfbanan. Idag är själva tippen vårdad genom discgolfbanans förtjänst. Discgolfbanan kan tvingas lägga ner verksamheten redan om något eller några år om begravningsplatser planeras inom banområdet. Då kommer en hög ruderatliknande vegetation ta över stora delar av området. Det är bara titta på dom oklippta ytorna på toppen idag där frodig 1,5 meter hög vegetation av ryssgubbar, palsternackor, jättebjörnloka mm dominerar.
Kkyrkogårdsförvaltningen får därför troligen sköta dessa 60 hektar med gräsklippning, röjning, trädgallring, trädvård, snöröjning, skräpplockning etc även dom områden som berör dom sista etapperna fram tills dess begravningsplatsen är färdigbyggd om 50-100 år. Bete är inte att alternativ då det inte blir tillgängligt och marken och vegetationen troligen är förgiftad.
I dag finns även en social kontroll över området med discgolfbanans spelare och personal som bidrar till en lugnare mer omvårdad miljö. Trots detta förekommer en del körning med snabba högljudda motocrosscyklar, stulna bilar eldas upp mm. Denna verksamhet lär öka om området blir ett förhållandevis övergivet igenväxt område i väntan på framtida etapper. Det är en ganska tuff förortsmiljö det är frågan om här. De isolerade begravningsöarna med sina kapell kommer även förmodligen kunna bli utsatta för en del klotter etc . Detta kan lösas om begravningsplatsen blir mer kompakt och placerad vid trafikerade stråk.
Värt att notera är att vinnande förslaget även undvikit att redovisa ekonomibyggnaderna och ytorna för driftpersonalen.
/Jonas Löf
Den nya begravningsplatsen på Järva ska enligt tävlingsprogrammet ”bidra till identitet och samhörighet för de boende vid Järvafältet”. Det förslaget som verkligen visar på ett försök till detta är projektet som fick 3 pris, Growth renewal decay. Kristine Jensens projekt är vackert men visar inte på någon antydan hur platsen ter sig för de boende i området.
Jag lider innerligt med verkarna som har byggt upp tippen till det paradis det är idag. Ett gäng med byråkrater utan referenser och förankring vill beröva friluftsmänniskor på en del av deras hjärtan.
Inget ont mot Kristin, men jag frågar mig fortfarande vad syftet med denna tävling är?
Att bara gagna en av parterna, eller att försöka få detta att funka för så många som möjligt?
Jag känner en viss förnedring och en kniv i ryggen när jag i form av skattepengar betalar prissumman till något som kommer att krossa många friluftshjärtan.
Liv Framför Död!
Jose Esparza
Utan att bli alltför långrandig och gå in på detaljer varför denna tävling gjort mig och boende i området, besökare till Discgolfbanan och restaurangen, skärmflygare, hundrastare, flanörer etc, förbannade.
Jag kan förstå att vissa kan uppfatta tävlingsbidraget som vackert om man ser det som dekorativa grafiska affischer. Förslaget är helt klart ritat för likasinnade arkitekter och inte för den brokiga samling människor som ska använda sig av begravningsplatsen. När detta skissartiga förslag ska landa i verkligheten kommer den möta på stora problem. Juryn har utnämnt öarna till vinnare på framförallt subjektiva omdömen samtidigt som dom börjat nedmontera förslaget på många väsentliga punkter.
Arkitekter på höga hästar är inte så populära bland den ”parodiska folkloren” Dvs den brokiga skara av människor som bor i området eller nyttjar området. Förr eller senare måste Kyrkogårdsförvaltningen och Arkitekterna se verkligheten. Frågan är bara hur mycket av upprörda känslor och skattebetalarnas pengar det ska kosta.
NEJ! Ingen begravningsplats på och invid Granholmstoppen!
Järva Discgolf Park-For the future
/Mats Löf
Ju mer jag studerar det vinnande förslaget desto mer obegripligt blir det att se storheten i det.
Flygbilden tycket jag är snygg som grafiskt mönster. Men verkligheten är som bekant i färg. Det verkar vara credigt bland arkitekter att göra illustrationer i svart-vitt. Framför allt så är det betydligt enklare. Som utbildad konstnär har jag alltid tyckt att arkitekter med konstnärsambitioner gör det lätt för sig.
”Gläntorna” som redovisas som lämpligt som etapp 1 beskrivs som gläntor i en blandskog eller ett område av skogsöar. Ett annat vanligare ord för skogsöar är dungar. Och dungar bestående av 99% träd med vita stammar kallas björkdungar. Mellan dessa dungar placeras skeppsliknande formationer på ett symboliskt hav. Eller som jag ser det pråmar på 1-2m lager av tippmassor och därunder gyttjelera. Man kan också se formationerna som minikyrkogårdar. Hus med spetsiga sadeltak och en mur runt om. Här redovisas 500 kistgravar eller 1000 urngravar. Stor del av denna etapp är även helt omotiverat utanför tävlingsområdet där marknivån ligger mellan 11-13 meter. Hur går det ihop med kistgravar? Detta är allt som redovisas i etapp ett som kommer vara allt som finns i området då Discgolfbanan har lagt ner verksamheten och därmed skötseln av övriga delar av Granholmstoppen. Restaurangen har med stor sannolikhet också stängt vid detta scenario. Till denna hörna av Granholmstoppen förväntas det då komma massor av besökare. Det gör det förmodligen bara vid en stor begravning. Tänk en tragedi som Rinkebybranden. Som resulterade i en begravning med 1000 deltagare. Trafikredovisningen till denna plats är en bilväg långt in på kulturreservatets område och en parkering för ca: 70 bilar. Därefter blir det en promenad på några hundra meter på stigar (naturstigar?). Kistorna? Ska dom bäras? Tillgänglighetsanpassningen för funktionshindrade?
Jag kan fortsätta på liknande sätt med övriga delar av förslaget men nöjer mig med detta och säger: Hallelujah. Tack för att elitarkitekturen kommer och frälser oss förtappade själar ute i förorten.
Öarna har gjort en indelning i olika landskapskategorier. Dom beskriver en övergripande karaktär av öar i ett stiliserat skärgårdslandskap.
De har även kommit fram till fem stycken landskapskategorier i detta skärgårdslandskap: fornåkrar i väster, våtmarker i söder, blandskogar i öster, åkerkanter i norr och centralt karga tallbestånd på Granholmstoppen. Nu är det ett vinnande förslag i en stor arkitekttävling och dom får väl kategorisera som dom vill, men jag ska ändå komma med lite försiktig kritik.
Det är möjligt att dom bara avser landskapskategorierna just där gravar placeras, men samtidigt redovisar dom ett stort område på ca 60 hektar som begravningsplats.
Fornåkrar i väster: En av de mest påtagliga landskapskategorierna är ekdungarna på moränmark i väst som i princip inte nämns alls. Dessa består av hundraåriga bestånd som domineras av ekar och upptar ca 7 hektar. Fornåkern upptar ca en halv hektar stor glänta i den ekdominerade delen.
Några våtmarker finns inte i söder, däremot en liten fuktäng och några diken i sydväst.
Blandskogar i öster: jag vet inte om dom menar blandskogsdungar då det inte finns några skogar i detta skärgårdslandskap med dungar. Det är en lövdominans, knappt något barr alls, med en stor andel björk. Här finns ett flertal renodlade björkdungar.
Det karga tallbeståndet på Granholmstoppen består till 50 % av gran och borde kallas barrskogsbestånd. Kargt är det däremot inte, utan det växer så det knakar, men de ligger dock högt och är utsatta för vind.
Känns faktiskt tveksamt om dom har varit på plats och tittat ordentligt.
Nu kanske jag är besvärlig, så noga kan det inte vara, det är ju bara en tävling ;.)
/Jonas Löf
En invändning jag har mot användandet av Granholmstoppen med omnejd till begravningsplats är att det idag är en plats för liv och rörelse. Då tänker jag inte enbart på de aktiviteter man vill tränga undan utan även på mopedåkning på gräsytorna och annat liv. Jag är tveksam till hur mycket det är möjligt att förändra ett områdes användande när det gäller ett så pass glesbyggt projekt som en skogsbegravningsplats. Man vill skapa en plats för lugn och harmoni där det nu faller sig naturligt med motsatsen, dvs liv och rörelse. Jag är mycket skeptisk till att man kommer lyckas med den intentionen. Dessutom erbjuder det gällande området idag den mest genomarbetade naturupplevelsen på hela Järvafältet, att då börja gräva, bygga, så och göra om känns som en björntjänst för oss boende i området. När man ändå ska arbeta om en plats, varför då välja en ypperligt väl fungerande plats som de boende njuter av?
/Jonas Lindberg
förstår inte att alla som bor i området verkar se det som negativt att landskapet förädlas och tillgängliggörs för fler personer. Hursomhelst, jag som inte bor i området tycker att det är en stor vinst för Stockholm, och ser mycket hellre att det ligger en begravningsplats där än att det är som det är idag. det finns ingen motsättning mellan begravningsplats och friluftsområde, det borde istället gynna friluftsområdet.
Om ni är så fästa vid området idag, är det då inte bra att det vinnande förslaget utgår ifrån den befintliga naturen? att jämföra med andrapristagaren som lägger ut ett rutnät över stora delar utav området. Är det vinnarförslaget ni är kritiska mot eller är det utlysningen utav tävlingen ö.h.t? det vinnande förslaget har ju utan tvivel svarat väl till de önskemål som ställdes i tävlingsprogrammet - det var just därför det vann. För övrigt så är ju arkitekttävlingar ingenting man får betalt för utan ett arbete man utför helt gratis, man kan därför inte veta om de som gjort förslaget har lagt ned månaders arbete på det eller slängt ihop det en eftermiddag. Att en så erfaren och erkänd landskapsarkitekt som Kristine Jensen vet vad olika träd heter har jag iaf förtroende för. Förslaget har gett ett förtroende för juryn att det inom dess ramar och riktlinjer kan utvecklas till en vacker och fungerande plats - även om man såklart flyttar om en del element och ändrar en del. det är således inte ett färdigt förslag utan blott en början
Snälla Anonym! Gör lite research innan du lämnar en åsikt.
MVH: Mats Löf, som har skapat Järva Discgolf Park samt lämnat in tävlingsbidraget LIV tillsammans med min bror Jonas
Anonym 2010-09-13 15:01; Landskapet förädlas inte, men däremot förändras det. Om du varit på området så vet du att det idag är en parkliknande miljö som får vissa andra stadsparker att framstå som vanskötta. Vi som bor härute uppskattar denna redan förädlade miljö. Och angående att de boende är emot förändringen så borde det rimligtvis vara någonting som man borde ta hänsyn till. Idag är det tvärt om; de boende förväntas ta hänsyn till de stora visioner vi inte har intresse av. Vi som bor härute vet hur området används idag och vi vet att vi är många som älskar området i nuvarande form, dvs den vackraste och mest förädlade delen av hela Järvafältet. För många av oss boende är det obegripligt att just denna plats valts för att anlägga en begravningsplats på.
mats - vad ska jag göra research på?
självklart ska de boende i närheten komma till tals - de får de också på olika instanser och inte minst i samband med framtagning utav detaljplanen, men järvafältet är något som är angeläget för hela stockholm.
Anonym 2010-09-13, 15:11: Ja, Kristine Jensens Tegnestue är erfaren och jag har full respekt för kontoret. Som svar på din fråga så består min irritation av att platsen redan är oerhört vacker och minutiöst välskött. En plats där många aktiviteter samsas. Ett projekt som beräknas ta 30 år att färdigställa kommer att göra att delar av detta område kommer att vara invaderade av grävskopor och lastbilar med lera och fula spår som följd. För oss som vistas i området så gott som dagligen så krävs det att vi vinner någonting på detta för att vi ska se det positiva. Men tyvärr, vi är många som anser att vi inte har behovet av att ha begravningsplats på den redan mest välskötta platsen på hela Järvafältet. Vi vill njuta av den fullt ut även de närmaste 30 åren. Inte delar av området.
Anonym, 2010-09-13 16:50: Begravningsplatsen går i linje med Järvalyftet, ett projekt som är till för stadsdelarna i anslutning till Järvafältet. De boende i området bör givetvis ha mer att säga till om än boende i andra områden.
Anonym (det finns många anonyma i den här diskussionen) som skriver om det är många som är fästa vid området. Öarna ändrar inte så väldigt mycket i området som förslaget ser ut nu, men det innebär att discgolfbanan försvinner och de flesta som utnyttjar området för friluftsaktiviteter är discgolfare. Däremot så blir det en annan mindre uppsluppen atmosfär om det skulle bli en begravningsplats.
Mats och jag är kritiska till tävlingsupplägget som sådant där vi inte har fått komma till tals och där discgolfbanan har nedvärderats till i det närmaste ingenting. Discgolfbanan drivs av ett företag och hela Granholmstoppen har utvecklats till en förhållandevis fin park från ett skräpigt tippområde. Området kan användas både till discgolf och promenader och pick nock osv
Vi är tacksamma att detta forum har kommit upp så att det kan bli en diskussion kring detta. Att komma in i ett sent samråd under detaljplaneskedet kan knappast påverka något annat än detaljer.
Sedan anser jag att det vinnande förslaget inte är världsklass och är en skiss och det har absolut inte uppfyllt de krav som ställdes i tävlingsprogrammet. Dessa krav har inte uppfyllts i det vinnande förslaget:
* redovisa förslag till utbyggnadsetapper.
* visa hur discgolfanläggningen successivt kan omgrupperas.
*klara tillgänglighetskraven.
*redovisa driftsaspekter.
*plats för minneslund.
*läge för ekonomibyggnader
Det vinnande förslaget redovisade dessutom drygt ett 20-tal ceremonilokaler som är en central del i deras gestaltningskonceptet, trots att en lokal skulle redovisas.
Desutom redovisar förslaget dessutom ett flertal åtgärder utanför tävlingsområdet utan att motivera varför trots att detta skulle motiveras väl enligt programmet.
/Jonas Löf
tävlingsprogrammet ställer inte krav, utan snarare önskemål. det är väldigt vanligt att de vinnande förslagen i arkitekttävlingar "bryter" mot dessa krav, man kanske visar något som tävlingsjuryn inte förutsett innan tävlingen. den arkitektoniska idéen väger alltid tyngre än specifika frågor då de ändå löses i senare skeden
/jätteanonym
Till en av dom anonyma: Självklart menar jag att du ska söka information om ämnet som diskuteras här. Inledningsvis att läsa det som skrivs i denna tråd sedan kanske även googla. Sen tycker jag även du ska fråga dig själv varför du överhuvudtaget bryr dig. Och sen vore det väldigt trevligt om du presenterade dig. Stockholm stad har inte brytt sig ett dugg om denna hörna av järvafältet förens för ett år sedan. Järva Discgolf Park har haft nyttjanderättsavtal på Granholmstoppsområdet i 15 år och skapat en discgolfbana i världsklass. Jag har både rätt och skyldighet att försvara mitt arbete och även hela discgolfsporten och småföretagarens rätt att bli respekterade av kommunen och arkitekter som vill förverkliga sina våta arkitektdrömmar på det område som jag förvaltat utan att det kostat kommunen ett öre. Jag ser gärna en fin begravningsplats i den västra delen. Men att försöka beställa ett världsarv är en av dom stora misstagen Kyrkogådsförvaltningen gjort hittills. Men nu är det upp till Arkitekterna. Jag tror säkert teamet kan skapa något bra när dom börjar jobba på riktigt och förhoppningsvis överger idén om en utspridd begravningsplats.
Frågan kvarstår: Är detta trovärdigt? Jag ser ohjälpligt framför mig förfallna muromgärdade kyrkogårdar av ex.vis italienskt snitt, en dystopisk iscensättning där suburbia möter ett konstgjort naturlandskap. Kommer inte just muren, oundvikligen nedklottrad, att enbart förstärka denna problematiska dimension i stället för som avsett lösa ett problem?
Tävlingsprogrammet innehåller hursomhelst en rad "krav" som definieras av ord som kan, bör och ska. Sedan under Bedömningskriterier finns inte bara Arkitektonisk kvalitet utan även Funktionalitet och Genomförbarhet.
Men det är inget att bry sig om förstår jag.
/Jonas Löf
Ett sätt att belysa detta förslag för Järva är att föreställa sig hur Skogskyrkogården kommer att framstå i relation (till nykomlingen). Risken är att Skogskyrkogården kommer att bli ett finrum eller ett döingarnas Östermalm. Var det lyckat? Var det meningen? Var det nödvändigt/oundvikligt?
Det önskvärda hade ju varit att det blev till Järva man ville för tidsenlig ceremoni...
Oavsett vilket belyser frågan Järva således läget i stan som helhet: Avsaknaden av en tidsriktig ny stadsdel. För ingen önskar väl att Järva bleve ett dom avlidnads Hammarby Sjostadt?
ds
Den dagen jag dör så vill jag spridas ut över Granholmstoppen.. För det stället är paradiset på jorden för mig och många många fler! Så som den är idag, skall tilläggas!
Där delas fantastiska naturupplevelser året runt, kamratskap, motion. Det som kallas livet, ni vet.
Jag tycker att det är ovärdigt att håna livsglädjen som många får när vi vandrar i denna natur. Välj ut det förslag som gagnar alla och lägg ner översittarfasonerna.
Liv före Död!
Jose Esparza
Såja Jose. Ta det lungt. Tänk på att det är arkitekter på detta forum. Från och med nu bör man uttrycka sina känslor så här ute på Järvafältet.
Citat från det vinnande förslaget:
"Järvafältets Begravningsplats blir en modern demokratisk nätverksstruktur, utan en central ingång. En begravningsplats med en entydig central ingång och en ceremoniplats ligger inte i tiden. En sådan gestaltning speglar inte vår samhällsstruktur där livet levs öppet, pluraliskt och A hiearktiskt. En modern begravningsplats bör spegla samhällets ambitioner. Hela Järvafältet är som landskap öppet och tillgängligt för alla."
Ska en begravnigsplats spegla samhället och livet eller ska samhälet och livet spegla begravningsplatsen?
Den gamla sagan Kejsarens nya kläder dyker upp i mitt huvud. Detta är ingen kritik mot det vinnande förslaget, utan mot Kyrkogårdsförvaltningen. En begravningsplats har diskuterats länge med motiveringen att det finns ett akut behov av kistgravplatser i nordöstra Stockholm. Detta akuta behov fick en vändning förra året till ett akut behov av ett nytt världsarv som resulterade i denna förivrande arkitekttävling som vidare har hamnat i någon sort diskurs i gränslandet mellan konst och arkitektur. Folk i allmänhet skiter fullständigt i om begravningsplatsen speglar något i samhället eller refererar till skogskykogården. Vi vill ha ett landskap som upplevs med våra sinnen och känslor och som känns tryggt och någorlunda beskyddat. En vattenspegel eller en spegelreflex i ett öga är fan så mer rogivande och livsbejakande än tröttsamt kvasifilosofi.
Kul att Arkitekturs blogg har invaderats av rättshaveristiska golfare!
Det som är intressant är att man ändå pekar på de svaga punkterna i arkitekturkulturen i Sverige: de patetiska (kvasi)konstnärliga och (pseudo)filosofiska ambitioner som uttrycks av både vinnande förslagsställare och jury. Där har vi krisens kärna.
Det vinnande förslaget är precis så världsfrånvänt och naivt som vi brukar se. Som vanligt bör man inte lasta kreatörerna, arkitekter får rita hur löjligt som helst, det kan man inte lägga några aspekter på. Det som är allvarligt är att makthavare väljer ut undermåliga förslag, där ligger ansvaret.
Ja, jag börjar nästan känna mig som rättshaverist, känns inte helt värdigt, men jag väljer istället att se det här som ett inlägg i debatten.
Det som har bedömts i vinnarförslaget är alltså som det verkar i huvudsak den arkitektoniska kvalitén. Jag försöker göra en sammanfattning av juryutlåtandet avseende den arkitektoniska kvalitén: Ett mycket vackert och inkännande gestaltningskoncept med tydliga formelement i det befintliga kulturlandskapet. Dessutom finns en stor konstnärlig känslighet och en ödmjukhet inför platsen. Vidare att med lätt hand förstärka eller förändra landskapets inneboende karaktär genom ny plantering och upphöjningar samt olika platser för olika begravningsändamål. Ungefär.
Eller ytterligare komprimerat: att förfina en befintlig miljö med planteringar, markmoduleringar och tydliga platsbildningar. Ungefär.
Jag vet inte om det säger så mycket om den arkitektoniska kvalitén egentligen, men juryn har fått ett stort förtroende för tävlingsförslaget.
I själva förslaget ser jag bland annat dessa arkitektoniska kvalitéer och brister:
Den centrala gestaltningsidén i förslaget Öarna tolkar jag som att man utgår från landskapets befintliga kvalitéer, det skärgårdslika landskapet, och däri placerar artefakter. Spara befintliga kvalitéer känns positivt. Lite underligt är att man föreslår så mycket trädplanteringar som förtar mycket av det halvöppna landskap som finns där idag så att det istället för ett skärgårdslandskap blir ett skogslandskap med stiliserade sjöar istället för stiliserade fjärdar och sund.
Artefakternas placering i detta landskap känns helt ologiska, jag kan inte se någon sammanhållande tanke bakom gestaltningen. Begravningsplatsen som helhet är dessutom så utspridd så att landskapet i bottnen tar över helt. Detta är säkerligen meningen, men det blir än väldigt anonym och utspridd begravningsplats.
De avlånga inhägnade rektangulära platserna har jag svårt att se som ett arkitektoniskt tillskott på den vackra platsen i öster. Skeppens rektangulära form och dess hyttliknande konstruktioner i ändarna gör att jag mer associerar till pråmar. Dessa pråmar som fyller igen sunden kan jag inte se framför mig som något som tillför platsen något positivt rent estetiskt.
Poppelöarna kan bli spännande öinslag i landskapsbilden, tyvärr är de dock lite för dolda i och med närliggande nyplantering. Sedan är det lite lustigt att på det enda ställe där det finns en antydan till fuktigare mark i sydväst, där ska man tippa upp en kulle på uppskattningsvis 10 000 kubikmeter jord. En annan befintlig kulle av tippmassor ska höjas ytterligare och planteras. Dessa kullar ska sedan omges av de befintliga våtmarkerna som inte finns.
Granskogen kan säkerligen bli en vacker plats med en stark rumslighet, med rätt materialval kan det bli en rofylld och värdig plats. Granplanteringen planterar dock delvis igen en av de spännande lövträdsbevuxna kullarna på platsen.
/Jonas Löf
Grodzinsky: Rättshaveristiska? Arkitektursamtal gör sig bäst i öppen debatt där intressen från olika håll möts. Ofta uppfattar arkitekter motstånd som bakåtsträvande, vilket det inte behöver vara. Det beror helt på hur argumenten ser ut. I det här fallet anser jag att valet av plats är bakåtsträvande. Man har värderat funktionen begravningsplats ungefär som man gjorde för hundra år sedan, dvs att den ska ha en statusmässigt upphöjd position, och där man därför prioriterar bort intressen som man anser är mer banala. Dessutom är begravningsplatsen ett kraftfullt symboliskt verktyg för politiker som vill visa att man satsar på förorten. Problemet är att det inte finns några tecken på att valet av plats är väl förankrat bland dem som bor och vistas i området.
har det någon relevans att det vinnande förslaget kommer ifrån danmark och det som fick andra pris kommer ifrån tyskland? diskussionen kring patetiska pseudo- och kvasi-ambitioner samt diskussionen kring elitarkitektur är något som är väldigt typiskt för sverige, och inte alls något jag känner igen ifrån den offentliga debatten i danmark där jag bor.
Vill ni ha arkitektur som inte har några ambitioner om att gå några lager djupare så kan ni t.ex. titta på den allmänna tävlingen för kommunhuset i täby, där är det inte så mycket filosofiska frågeställningar som förslaget grundar sig på!
Täby - var inte det ett väldigt danskt förslag, om än möjligtvis ur en byrålåda där de legat till sig ett par decennier?
Diskussionen här till trots - och man måste faktiskt både respektera och förvänta att de lokala krafterna sätter sig emot när det gäller Järva - så framstår "Öarna" som oerhört lovande och artistiskt, inte minst presentationsmässigt. Men den diskussion som måste föras är ju hur det hela ska kunna förverkligas - just mot bakgrund av av alla de reella omständigheter som lyfts fram här i debattform. Jag sympatiserar med öppenheten och avsaknaden av entré, den förlåtande inställningen till befintliga för hållanden med mera. Men problemen hopar sig ju samtidigt.
Givetvis.
Lovande tack vare den artistiska presentationen!! Det är ett landskapsarkitekt-projekt i ett mycket komplext område och att lägga ner energi på en artistisk presentation istället för att undersöka verkligheten och undvika problematiken är naivt. Den mest uttrycksfulla bilden i presentationen är den översta. En ensam övergiven främmande fågel i fel biotop i ett ogästvänligt landskap. Döda träd och förfallna nedklottrade murar och plank.
Det som slår mig med Öarna är att förlaget är så enkelt att det kunnat förklaras helt utan bilder och ritningar.
Väldigt få beslut är fattade och inga problem uppdagas av förslagsställarens arbete. Jag förstår att det är lättare för juryn att välja ett öppet och lättförståeligt förslag men det borde också vara riskabelt?
Vad gäller de konstnärliga kvaliteterna är förslaget allt för skissartat för att bedöma.
Det var poesi Afad. En kärnfull slutsatts
Anonym: Täby kommunalhus ska jag tolka det som att du menar att det är dålig arkitektur eller bara att det inte grundar sig på filosofiska frågeställningar?
/Jonas Löf
Jonas,
Jag uppfattar att Täby kommunalhus är drivet och proffsigt inom väl kända råmärken - av ett slag som jag förutsätter att danskarna själva inte längre ägnar sig åt. Det du kallar filosofiska frågeställningar är väl numera en obligatorisk punkt som täbyvinnaren ganska flagrant negligerar. Otänkbart i Danmark men tydligen ännu gångbart här. För sista gången kanske...
jonas: nej
Logik är som bekant en underavdelning inom filosofin. Är det någon som sr logikem i följande citat från förslaget:
"Vi ser det värdefulla i ett landskap som aldrig har varit gestaltat och format, men långsam, under lång tid, har blivit sammansatt av olika funktioner. Förändringen är av en slumpmässig karaktär från wasteland, till nyttolandskap, till depå."
kvasifilosofi är väl mer folkligt och demokratiskt än elitfilosofi!
Min tolkning av juryns beslut är att skaparna bakom Öarna har ett enastående handlag och att dom ska jobba vidare med att placera ut tydliga platsbildningar i dagens miljö.
Deras förslag ska i övrigt göras om i princip helt och hållet vad gäller lokalisering och utformning av etapp 1 och i stora drag göra om lokalisering av platsbildningarna och utformning av platsbildningarna. Även upplägg av trafik och tillgänglighet måste göras om till största delen.
Känns inte som bra landskapsarkitektur och ett misslyckande för denna tävling.
Många timmar (10 000?) nedlagda för ett väldigt tunt resultat.
Att inte utse någon vinnare alls vore ett mycket bättre beslut.
/Jonas Löf
Med klipp o klistra, addera och subtrahera och juryns totala respektlöshet för ords betydelse så skulle vilket förslag som helst kunna vinna. Faktum är att denna tävling inte är en tävling för tävlingens skull eller ett pågående konstprojekt utan en upphandling som infattas av Lagen om offentlig upphandling. Det finns ett tävlingsprogram med massor av information och krav på vad bidraget ska innehålla. Det finns tre bedömningskriterier som bedömningen ska utgå ifrån utan enskild prioritering.
Man ska inte lyssna på rykten. Men ett rykte säger att juryn var oenig. Personligen tycker jag att vinnaren är ett bra ställningstagande. Men samtidigt är det intressant med olika åsikter. Förslag som kanske förtjänade att lyftas högre bör inte glömmas. Det finns alla möjliga sätt att i efterhand ge något mer rättvisa åt ett förslag som man uppfattar borde ha förtjänat mer än exempelvis endast ett omnämnande. Ni som vet - missa inte den möjligheten!
Hej.
Jag är inte så insatt i själva briefen eller vinnarbidraget.
Det som bekymrar och irriterar mig är att Kyrkoförvaltningen valt att gå så pass långt att utlysa en tävling med 100 byråer och 300.000 kr i pris utan att ha gjort någon form analys av området och vad människor som bor här tycker.
Ett oansvarigt sätt att använda våra skattepengar och 100-tals arkitekters arbetstid på.
Det kommer ju inte bli något av det här...
/Patrik
Patrik: Du har så rätt. Det finns allvarliga brister i hur detta ärende har skötts från början. Jag har stora kunskaper i det. Jag har stora kunskaper i briefen och det vinnande förslaget och övriga förslag och framförallt i tävlingsområdet och framtiden för detta projekt. Jag tänker återkomma till det.
Men nu är det fredag kväll och jag har köpt nya påslakan från IKEA med läckra grafiska mönster som jag ser allt i. Tanken är fri. Konsten är fri och drömmarna är gratis och helt underbara
I morgon, måndag , är det tre veckor sedan en begäran om överprövning i upphandlingsärende skickades till Kyrkogårdsförvaltningen. Jonas och Mats Löf begär att upphandlingen (Arkitekttävlingen om Järva Begravningsplats) ska göras om enligt 16 kap, § 5 Lagen om offentlig upphandling (LOU). Våra grunder är att förslaget ”Öarna” har vunnit trots att det inte uppfyllt tävlingskriterierna . I 14 kap, § 8, LOU står följande: Vid granskningen får endast de kriterier som angetts i annonsen om projekttävlingen beaktas.
Kyrkogårdsförvaltningen har nu möjligheten att lösa detta internt annars går ärendet till Förvaltningsrätten. Kyrkogårdsförvaltningen har ännu inte inkommit med något yttrande
I juryutlåtandet står det att: ”Förslaget bedöms vara väl genomförbart och möjligt att förvalta” (inte så dyrt att projektera och bygga och inte så dyrt att sköta och underhålla)
Förslaget i sin enkelhet ser förföriskt billigt ut men det är rejält dyrt.
Eftersom ytan är så stor ca 60 hektar och begravningsplatserna ligger så utspritt så blir det många längdmeter vägar, vattenledningar, elledningar, många belysningspunkter etc
Det är hela 3 km inhägnader, 40 byggnader, ca 5000 kubikmeter jord som måste bytas ut till en grov uppskattning på 10 miljoner kr bara för rening av jord på de små ytorna på 1,5 hektar för skeppen och cirklarna på förorenad jord.
Bullerskydd är inte redovisat, men behövs vid Akallavägen.
Trädplantering på stora ytor. Nya massor för poppelöarna. Trappor på kullen. mm, mm
Och sedan när det gäller drift och underhåll:
Den stora arealen på ca 60 hektar (600 000 kvadratmeter) innebär mycket att sköta och väg och stignätet blir mycket långt för snöröjning, halkbekämpning mm, Dessutom blir det många belysningspunkter att drifta.
Inhägnader på en längd av ca 3000 meter som dessutom är i underkant då fler platser behövs för att få plats med tillräckligt antal begravningsplatser. Kan bli mycket stora kostnader för drift och underhåll.
Sedan har vi driften på de närmare 40 byggnaderna. mm
/Jonas Löf
Debatt angående Järva Begravningsplats på Fredsgatan 12. Akademisk ängslighet och konflikträdsla genomsyrar lokalen.
Jag är ingen debattör. Men gör mitt bästa som övriga i publiken och panelen.
Går sedan på barrunda på La Dame Noir. Svalt, stilrent och folkligt. Helt i min smak. Går sedan över till Mammas and Tapas. En ”fritidsgård” på Kungsholmen där jag genast får kontakt med en stammis som är i oljebranschen och förlösande frispråkig och vi är genast överens att vi förstår varandra genom hjärtat.
Vad vill jag säga med detta? Släpp in mänskligheten och verkligheten i arkitekturdebatten!
Kyrkogårdsförvaltningen har nu gjort en intern granskning av våran begäran om överprövning och kommit fram till den, inte helt oväntade slutsatsen, att juryns beslut inte strider mot LOU.
Motiveringen är ,sammanfattningsvis, att det som vi påstår är skallkrav (kvalifikationskrav) ska ses, enligt praxis, som önskemål om dom nämns under rubriken ”Tävlingsuppgiften” i programmet . Även om ”önskemålen” uttrycks enligt följande:
”I tävlingsuppgiften ingår att redovisa en ceremonibyggnad
om totalt ca 100–150 kvm. Ceremonibyggnaden ska ha en
mycket flexibel utformning, vara icke-konfessionell men ha
förutsättningar att kunna användas för ceremonier utifrån
en mångfald av trosuppfattningar. Den ska kunna vara intim
för den lilla begravningen och spatiös för det stora sällskapet.
Uppgiften är att idémässigt redogöra för en utformning
kring ceremonier för mellan 15 och 500 deltagare, eller
fler, då landskapsrummet utanför ska ingå. I byggnaden ska
också finnas väntrum och besökstoalett. I uppgiften ingår att
redovisa placering av lokalen samt angöring och parkering.
Gestaltning, plan och sektion kan redovisas på en mer övergripande
och skissmässig nivå.
Andra ceremoniplatser inom begravningsplatsen kan redovisas,
men detta är inte ett krav.”
Skallkraven, reglerna för vad bidraget ska innehålla, nämns, enligt KF, under rubriken ”Tävlingstekniska bestämmelser” Man ger ett exempel att två av bidragen diskvalificerades pga att dom bröt mot ett av kraven. Att bidraget ska vara skrivet på svenska. Två andra krav som nämns under samma rubrik är:
Förslaget ska redovisa följande handlingar
• Situationsplan i skala 1:500. Planen ska redovisa den
första etappen inklusive entréer och entréplatser.
• Redovisning och placering av förslag till ceremoni- och
ekonomibyggnader (kan vara skissartade).
Öarna redovisar bara en liten del av etapp 1 i skala 1:500. Knappt en femtedel.
Öarna redovisar ingen placering eller förslag till ekonomibyggnader.
Vad det är för praxis som särskiljer dom kraven nämner inte KF så vi måste gå vidare till Förvaltningsrätten och se om dom är villiga att reda ut saken.
Detta är ju fullständigt fundamentalt för arkitekturtävlingar! hur tusan skulle det se ut om det som du kallar för krav alltid skulle uppfyllas? det du/ni förespråkar är ju totalt orealistiskt. Om det ni kallar för krav tvunget skulle uppfyllas så skulle ju den kreativa processen förflyttas ifrån arkitekterna som generellt sett har kompetensen inom området - till programskrivarna!
den öppna arkitekturtävlingen är enligt min mening den mest demokratiska och öppna form för att driva igenom denna typ utav projekt. det skapar även automatiskt en offentlig debatt som är enbart positiv. om kyrkogårdsförvaltningen istället valt ut ett specifikt kontor som fått uppdraget så skulle både debatten utebli och även den öppenhet som faktiskt genomsyrar dessa tävlingar
Vad trevligt att vi är överens på en punkt, M.E. Att offentlig debatt är positivt.
Men, totalt orealistiskt!! Att kräva att programskrivarna har grundläggande kunskaper i svenska språket? Varför skriva ska när det är lika enkelt att skriva kan. Varför skriva "men det är inget krav" när inget annat är det heller.
Sen är det inte jag som säger att det som står under rubriken "Tävlingstekniska bestämmelser" är krav utan Kyrkogårdsförvaltningen. Och är det orealistiskt att begära att dom tävlande uppfyller dom få kraven och att Juryn är konsekvent i sin bedömning.
@Mats Löf
"Varför skriva ska när det är lika enkelt att skriva kan."
Tyvärr är detta norm både i Sverige och internationellt. Kanske har programskrivarna ett för stort behov av riktlinjer och tror på sin egen tolkning.
Min erfarenhet är dock att svenska program ställer krav på ett mer tvärsäkert sätt och otvetydigt stänger dörrar för tolkningsmöjligheter. Om detta är ett språkligt eller kulturellt problem vet jag inte men gissar på det senare.
Men som sagt är detta ett internationellt fenomen. Tex. schweiziska tävlinger har ofta en rejäl lista av krav på redovisning av ytor, typ av ritning etc. och vinnarna uppfyller sällan kraven.
Jag tycker du har rätt som tar fasta det program som publicerats, och ställer krav utifrån detta. Kritiken känns tyngre när den inte kommer från arkitekthåll. Som medborgare ska man ställa krav på politiska projekt som dessa.
Som arkitekt tycker jag dock att man inte kan veta hela sanningen innan förslagen inlämnats och att det är bättre att välja det bästa förslaget även om det bryter mot reglerna.
Afab!
Min och Jonas kritik utgår givetvis från det väldigt konkreta tävlingsprogrammet, juryutlåtandet, tävlingsbidragen och den så kallade verkligheten , en epitet som tävlingsområdet stolt får bära i detta verkligen påtagliga och pågående projekt, kallat Järva Begravningsplats.
Om det är värre utomlands är det bara att beklaga.
Om tävlingsprogram generellt skrivs bra i Sverige har jag ingen aning om men i detta fall har det inte skett på långa vägar.
Ja! Jag är ingen arkitekt. Men jag har deltagit i denna tävling med min bror som är landskapsarkitekt.
Jag påstår inte heller att jag är konstnär. Bara fyra års utbildning.
Jag tycker inte öarna är bra landskapsarkitektur. Inte heller bra konst. Som bedömningen i första hand har utgått ifrån verkar det som fast det är en projekttävling i landskapsarkitektur som drabbar ett stort antal människor som är medborgare i Sverige. Och det är väl arkitekter också? Eller står dom över sådant banalt och världsligt?
@Mats Löf
Jag tror du lyckats missförstå mig totalt ;)
Jag menar att programmen onödigt strikta och därmed dåliga i sverige. Språkbruket i svenska program är ovanligt missvisande.
Kritik riktad mot den politiska processen, dvs tävlingen, kommer bäst från dem som den berör på ett direkt sätt. Jag bor inte i stockholm (inte ens i sverige) och få av de arkitekter som skickat in förslag bor/nyttjar/verkar i närheten av platsen och kan därmed inte ställa samma krav på politikerna.
Arkitekter har nog resignerat till det faktum att man aldrig riktigt vet hur reglerna kommer att efterföljas av juryn.
Jag kan tillägga att jag inte gjorde ett förslag men läste programmet och spenderade en dag i området för att bedöma om jag skulle göra tävlingen.
Ok Afab :)
Språk och kommunikation är inte lätt. Därför ska man ta det på största allvar. Jag missförstod dig lite medvetet provokativt ;)
Du har så rätt Afab. Naturligtvis handlar det om den politiska processen. Jag trodde du var politiker först. Jag uppfattade ditt inlägg initialt som välvilligt, allmängiltigt, motsägelsefullt och lite småsvamligt ; )
Demokratins grundläggande problematik är att alla individer står sig själv närmst och bevakar naturligtvis sina egna egoistiska intressen i första hand. Och personer med karriärsambitioner och i maktpositioner har naturligtvis sina metoder och mål för att uppnå denna självtillfredsställelse.
Ett bra exempel som belyser detta är att den grundläggande gestaltningsidén i det vinnande förslaget, (”den demokratiska parksituationen”, där idén om en huvudentré och en central ceremonilokal anses otidsenlig och odemokratisk) först hyllas av juryn och sen ”sågas” den i juryutlåtandet och det generella juryutlåtandet.
Upphandlingen är fortfarande stoppad och vi väntar med stor spänning på Förvaltningsrättens dom. Målet ska, enligt uppgifter, avgöras på befintliga handlingar. Dvs 2 st skrivelser vardera från parterna Mats o Jonas Löf vs. Kyrkogårdsförvaltningen med juridiskt ombud.
Jag tänker i denna väntan utse nr 2 i denna tävling ur min synvinkel. Nr 1 är naturligtvis LIV. Inte bara för att jag är partisk utan för att det förslaget har löst tävlingsuppgiften bäst utifrån tävlingsprogrammet och den rådande verkigheten. Nr 2 är ”Järva Kristaller”. Liknande ide med utspridda ”begravningsplatsöar” som Öarna. Lika skissartad men betydligt mer tidsenlig och flörten med Skogskyrkogården och Stockholms skärgård är lika obefintlig som förslaget är estetiskt tilltalande. Men det känns betydligt mer trovärdigt än Öarnas artonhundratalsdimridå.
I dag kom domen från Förvaltningsrätten. Eller är skämtet en bättre benämning. Domen har ofantligt stora brister. Den största är att rätten inte beaktat vår sista skrivelse som var den stora viktigaste. Ca 20 sidor totalt med bilagor där vi dissekerar Kyrkogårdsförvaltnings logik och argumentation med klart stöd av lagen. Är det ett stort misstag eller är det så illa att rättsväsendet är en del av kotteriet? Att politiker och kommunalanställda, även vissa arkitekter, är med i en ohelig allians där man hycklar om demokrati är kanske inte så förvånande. Men rättssystemet?
Vi förlorade och nu blir det självklart överklagande till högre instans. Först ska Förvaltningsrätten få en chans att förklara sig på måndag. Handläggaren var onåbar idag.
Jag hade vissa förhoppningar att Förvaltningsrätten begått ett misstag och att vårt sista yttrande kommit på villovägar i hanteringen. Men icke. Enligt Förvaltningsrättens föredragande så har dom läst skrivelsen. Dom har alltså medvetet bortsett från den. Jag påpekar vad jag anser om det och att domen i övrigt inte är en dom där parternas yttrande prövas inför lagen. Utan ett godtyckligt tyckande på valda delar av akten. Föredraganden sitter tyst under hela min plädering. Han har inga motargument. Det enda han säger är: Jag håller fullständigt med dej.
Tydligen är Förvaltningsrätten utsatta för påtryckningar i detta känsliga fall för Stockholm stad. Detta fall är även indirekt kopplat till tävlingen om Stockholmsporten som nu ställs ut på Liljevalchs. Dan Hallemar har tidigare ställt frågan om det finns något sammanband med att Tegnestue vinner den här tävlingen och är en av dom fyra utvalda till Stockholmsporten. Det ska bli intressant att följa den utvecklingen och speciellt hur det går för bidraget Landmärke.
I väntan på ett uttalade från högsta förvaltningsdomstolen så passar jag på göra ett inlägg om vad detta borde ha handlat om. Denna viktiga arkitekttävling om en ny begravningsplats i Stockholm är för närvarande ett pågående rättsfall. Det borde varit något helt annat. Där landskapsarkitekter och arkitekter skapar rum för människor att vara i och skapa, kanske även något som kan kallas konst. Inte tvärtom att arkitekter lägger ut riktlinjer för vad skapande och konst är. Vad arkitektur och landskapsarkitektur är för mej självklart. Vad är konst, är en svårare fråga men inte alls lika viktig. Konsten är fri och för alla. Konst för mej är att utrycka sina tankar och känslor. Musikkonsten är viktigast för mej. Därefter bildkonsten i alla sina yttringar.
Inom musiken så tycker jag Kent och Madrugada beskriver den känsla jag själv känner här i norden på 2000-talet. Det är jag inte ensam om. Här är två exempel hur några världsmedborgare inspirerats av deras musik och skapat video/colage på youtube. http://www.youtube.com/watch?v=t0GMWHx1j_Q, http://www.youtube.com/watch?v=j_aFbQUbBfg Detta kallar jag offentlig konst i modern tid! (tillägnad Mårten Castenfors i diskussionen angående Stockholmsporten). Sen finns det naturligtvis andra kulturyttringar och personliga åsikter. Allt detta ska Järva begravningsplats byggas på!
I går trädde Förvaltningsrättens dom i laga kraft. Inte tidigare som vissa har trott. Högsta Förvaltnings domstolen meddelande inte prövningstillstånd på vår överklagan.
Kyrkogårdsförvaltningen vann och demokratin förlorade anser jag. Domen säger att juryns arbete och beslut står över lagen och kan aldrig ifrågasättas. Det ges inga skäl till detta resonemang och våra yttranden som pekar på det med stöd av lagen tas inte upp i domen. Något praxis nämns inte heller. Det enda konkreta som Förvaltningsrätten nämner är en hänvisning till en EU-dom. Men den hänvisningen och resonemanget kring det är helt klart kontraproduktiv för domslutet. Det stödjer vårt resonemang.
Kyrkogårdsförvaltningen nämner praxis vilket jag trodde betydde "så som lagen tolkas och praktiseras" Det betyder tydligen att "vi skiter i lagen för det har vi alltid gjort".
I konståkningstävlingar finns ett omfattande bedömningssystem som domarna ska döma dom idrottsliga och konstnärliga bedrifterna utifrån. Men konståkning är ju bara en sport och arkitekttävlingar är tydligen bara en lek.
I onsdags trädde Förvaltningsrättens dom i laga kraft. Högsta Förvaltnings domstolen meddelande inte prövningstillstånd på vår överklagan.
Kyrkogårdsförvaltningen vann och demokratin förlorade anser jag. Domen säger att juryns arbete och beslut står över lagen och kan aldrig ifrågasättas. Det ges inga skäl till detta resonemang och våra yttranden som pekar på det med stöd av lagen tas inte upp i domen. Något praxis nämns inte heller. Det enda konkreta som Förvaltningsrätten nämner är en hänvisning till en EU-dom. Men den hänvisningen och resonemanget kring det är helt klart kontraproduktiv för domslutet. Det stödjer vårt resonemang.
Kyrkogårdsförvaltningen nämner praxis vilket jag trodde betydde "så som lagen tolkas och praktiseras" Det betyder tydligen att "vi skiter i lagen för det har vi alltid gjort".
I konståkningstävlingar finns ett omfattande bedömningssystem som domarna ska döma dom idrottsliga och konstnärliga bedrifterna utifrån. Men konståkning är ju bara en sport och arkitekttävlingar är tydligen bara en lek.
I Exploateringsnämndens verksamhetsberättelse för 2010 daterat 20110217 går det att läsa följande:
"Det tidigare akuta läget avseende plats för kistgravar är avhjälpt. Detta har skett genom att kyrkogårdsnämnden har utökat antalet begravningsplatser i Spånga och Råcksta samt återtagit och återupplåtit ca 20 000 gravplatser.
Behovet av en lokal begravningsplats på Järvafältet är dock fortfarande stor. Stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och kyrkogårdsförvaltningen utreder möjligheterna för en mindre begravningsplats vid Hjulstamotet. Arkitekttävling har genomförts och underlag för ett detaljplaneprogram har börjat tas fram"
Min tidigare starka känsla av att arkitekttävlingen har levt sitt eget liv i ett parallellt fantasiuniversum förstärks.
Av jord är du kommen. I en gyttjevälling ska du nu få bada.
Utredningen om begravningsplatsen pågår. Ni vet den där med öarna som blev skepp i blandskogsgläntor och där blandskogen blev skogsöar som vid närmare iakttagelse är björkdungar. Och där man lyckas pressa in hela 500 kistbegravningsplatser på 5 hektar. Spatiöst ska det vara i en växande storstad.
Här har ni soppan ni garanterat slipper uppleva www.discgolfpark.com/Av jord är du kommen.pdf
Kan tilläggas att den aptitliga vällingen är kryddad med asfalt och tegelsten.
Jag ställer mig ytterst frågande till detta förfarande.
Vem är den skurkaktiga lekman som ytterst startade denna givna väg till fördärv?
Är det månne Joakim "Ville Vessla" Larsson eller kan det vara rävspelets mästare, Per Kallstenius?
Hmm, Jag måste förtära en förträfflig Thelma, förlåt temla, med herr Omar på den flygande mattan och återkommer med lösningen på fallet.
Och kom i håg! Vi äro alla misstänkta i denna eminenta utredning.
/Ture Sventon
Skicka en kommentar