Biblioteksdebatt på nytt
På tisdagsvällen bänkade sig 100-talet personer i ABF huset för att debattera den havererade arkitekttävlingen om tillbyggnad av EG Asplunds världsberömda stadsbibliotek. Moderator var flitige Christoffer Barnekow, och i panelen satt Ola Andersson, bibliotikarien Inga Lundén och kulurborgarrådet Madeleine Sjöstedt.
För den som varit med sedan tävlingen vanns av Heike Hanada för 2.5 år sedan var det ganska mycket repris. I oktober 2009 meddelade ju stan att projektet skulle skrotas, och resultatet blev två läger: ett som drog en suck av lättnad, och ett om ropade om skandal. Christoffer Barnekow avlockade inte ämnet några nyheter, utan ställningskriget befästes med hjälp av röster ur publiken. Där är vi nu och ingen vet riktigt vad som skall hända. En falang av dem som suckade lättat sneglar uppenbarligen på Slussen som en plats för ett helt nytt bibliotek. Det senaste Slussenförslaget rymmer en perfekt tomt för en sådan flytt. Frågan är vad Asplundhuset i så fall skall användas till.
Men var så säker: det här var inte sista debatten. Redan 1 mars brakar det loss ordentligt då Stockholms arkitektförening ordnar ny debatt, där man lovar att gå till botten med vad programmet beskriver som "biblioteksskandalen"
Inlägg
41 kommentarer:
Var det någon som sa någonting nytt?
Nytt? Nej egentligen inte. Lite överaskande var att bibliotekarien Inga Lundén hävdade att de som var för Hanadas förslag hade blivit refuserade i debatten efteråt. Detta skulle gälla SvD och Dagens Nyheter. Hon blev dock påmind om att hon själv haft en dryg halv sida till förfogande i DN. I övrigt var kvällen dock mest en beskrivning av processen so far.
En nyhet har i varje fall presenterats av Stockholms Arkitektförening. Till "debatten" den 1 mars är enbart inbjudna tillskyndare och ansvariga för det sällsynt kritiserade projektet. En helt ny debattform får man säga med enbart en synvinkel inbjuden...
Jag tycker lite synd om Hanada. Nedgjord av ett gäng gubbar.
Inger
Då får väl vi i publiken stå för oppositionen... :-]
Låter som en kul kväll 1:a mars!
Kära inger! Stackars Hanada nedgjord av ett gäng gubbar? Mycket kan man kalla Madeleine Sjöstedt, men knappast gubbe väl? Nu undrar vi alla vem du är!
Hälsar Ingemar
Ingemar!
Jag är smickrad över ditt intresse. Jag är en vanlig praktiserande Arkitekt i Ansvarig ställning. Sitter möjligtvis några bord bort om du är den Ingemar jag associerar till.
När kan förresten låsschemat för B-flygeln vara klart?
Inger
Gud va pinsamma ni är. Vi har förmånen att i Stockholm ha några av förra seklets absolut främsta arkitekturverk alla kategorier. Skogskyrkogården är på världsarvslistan. Det är i o f s inte Stadsbiblioteket - men det är ju inte sämre arkitektur för det.
Har det då relevans om en enskild arkitekt som givits förmånen att både tävla och tävla vidare och erhållit omfattande prissummor skulle känna ett mått av besvikelse eller inte?
Jag tycker att Henada ska vara tacksam för den exempellösa framgång hon uppnått med, jag citerar hennes egna ord från prisutdelningen i Asplunds rotunda: "detta är min första arkitekttävling".
Jag tror ingen arkitekt hittills i historien uppnått större utdelning i sin "första arkitekttävling".
Henada var enbart lyckosam i Stockholm oräknat hennes egen oförmåga att visa vare sig glädje över framgången eller ödmjukhet inför kritikens reaktioner.
Om Stockholm kom undan en arkitektonisk katastrof till priset av ett begränsat antal miljoner i omkostnader alternativt om vi missade ett arkitektoniskt geni - det kommer framtiden att utvisa. På det viset har tävlingen skapat ett litet spänningsmoment för vår generation att blicka fram mot de närmsta tio-tjugo åren...
Looking forward to the final outcome...
EGA
EGA!
För att vara en ung människa reasonerar du på ett väldigt pessimistiskt sätt. Ska du och dina kamrater gå och vänta på att det ska dyka upp ett riktigt geni? Är du själv detta geni, EGA?
Jag säger: ja varför inte. Du är säkert en jätteduktig och kreativ person, som kan uträtta fantastiska saker, som kan få vackra byggnader uppförda, och sprida glädje bland de människor som kommer att vistas i de miljöer du format. Jag tror på dig, men jag tror oxå att Hanada hade gjort bra ifrån sig. Det fanns lust och glädje i hennes arkitekturvision. varför utsätta henne för kravet på genialitet.Varför måste en självutnämnd arkitekttribunal döma ut henne för att de inte erkänner henne som geni. Vad hade Erik Gunnar Asplund sagt? Det får vi aldrig veta.
Inger
Inger - du argumenterar mot en tes som du själv lagt i min mun. Inte mot det jag skrivit. Kan en avsaknad av argument bekännas mer entydigt än genom att förfara som du gör?
Komprometerar du inte yrket genom att vara explicit ohederlig? Det här meningsutbytet är anonymt, men det är inte privat.
EGÅ
Jan Ericson, Torgny Gynnerstedt och Bengt Ågren arbetade med en lätt, textil, arkitektur och försökte alltid att få in det naturliga dagsljuset i sina fina skolbyggnader. Jag skulle vilja säga att barnen därför mådde bättre under sina skolår än i äldre tiders tunga skolborgar.
Jag trodde att det var EGA som var din hjälte. För mig går det lika bra med EGÅ!
Det är bra med fina förebilder, men tro oxå på dig själv!
Inger
Förslaget var tråkigt, oinspirerat och icke innovativt.
Beslutet att välja det som segrare var fegt, visionslöst och minst lika tråkigt.
För mig är var det en enorm lättnad att få höra att det inte skulle komma att byggas och jag hoppas att det stannar vid det.
Rasmus Waern sammanfattar frågan på ett utmärkt sätt i januarinumret av AR - en helsidesartikel. Han går egentligen inte in på vinnarförslagets arkitektur och få eller ingen har gjort det hittills vilket är en aning kuriöst. Men utöver att Henadas förslag ger en bra eller dålig disposition av tävlingsområdet och - till skillnad mot flera av de övriga finalisterna - ljusa lokaler, är frånvaron av arkitektonisk karaktär i förslagets olika delar egentligen tydlig. Det kan förklara den uteblivna analysen.
I ett förslag med mer omistliga värden hade tydliga rum med påtaglig karaktär och unika kvaliteter, särskilt lämpade för funktion och kontext, varit avläsbara. Inte mycket har sagts och inte mycket finns att säga om ett förslag som egentligen inte bjuder på - något alls.
Som någon tidigare föreslagit kan väl Kallstenius och gänget bjuda in Hanada till någon annan, inbjuden, tävling. Det är inte mer än rätt kan jag tycka.
Tävlingsjuryns arbete verkar ha följt de här utvärderingskriterierna:
Steg 1: Finns det några förslag som håller sig på behörigt avstånd från Asplund?
Svar: Ja, några stycken, varav flera fiffigt grävt sig in i kullen.
Steg 2: Finns det några av dessa förslag som inte gör några stora ingrepp i kullen?
Svar: ja det gör det.
EGA, EGÅ och nu Anonym (13.04)!
Måste du fortsätta trakassera Hanada? Jag tycker att det är ovärdigt.
(Det är roligt när man kan idenifiera olika nät-troll som varande samma person. T.ex. när de alla inte kan stava till ämnet för diskussionen.)
Tro på dig själv, använd ditt riktiga förnamn åtminstone.
Inger
Var det någon som förde lyteskomik på tal. Mycket annat är numera tabu i samhället, men här är visst en liten frizon för Inger. Ja, det är riktigt att jag dragits med orblindhet - liksom för övrigt många arkitekter.
Min dotter, som kan stava, kom hem förtvivlad härom dagen och berättade att en av papporna på dagis talade illa om hennes skridskor och kallade dem "oslipade". Inger, med ditt sätt att se på saker så borde jag nu gå och smälla till den där elaka pappan...
Skridskorna är slipade. Tack Magnus!
Apropå huvudämnet för debatten.
Med de 1500m2 publik yta som Asplunds bibliotek rymmer är det inget problem att använda huset. Återställer man ljusgårdar med mera minskar loan i byggnaden ytterligare. Byggnaden kan ha den funktion den har i dag. Efterfrågan på läsplatser i innerstaden är omättlig. Ett fungerande referensbibliotek - vilket inte minst är värdet av huset i dag på olika ämnesområden (inte selekterat och segregerat som de som bearbetade tävlingsförslaget var inne på) är en ovärdelig miljö för studerande i alla åldrar. Barn- och mediaavdelning (vad som finns kvar) har omistliga värden som de är. Asplunds bibliotek behöver inte utvecklas och inte ersättas men väl förändras.
Ooops! Blev fel på slutet "kompletteras" skulle det ha varit. Och vad jag avser är: på annan plats!
ds
Trots att jag, liksom manga andra, inte ar vidare fortjust i Hanadas forslag maste jag anda saga att det ar en lite underlig debatt.
Som arkitekt kanner jag viss sympati med de over 1000 olika lag och kontor som bidrog med ca 3-400 gratis arbetstimmar var at Stockholm stad som sedan bara struntar i hela projektet. Jag kan inte annat an kanna att det ar ganska arrogant av Stockholm stad. Och av alla arkitekter som sa glatt hackar pa Hanada, hon har bara gjort ett tavlingsforslag och blivit forbannat daligt behandlad for att hon vann med fel forslag pa fel plats.
Delphinium ar inte ratt projekt for platsen. Sa enkelt ar det. Men fragan ar dels var felet ligger, och dels vad som kan goras at det nu.
Jag lat bli att gora tavlingen pa grund av det bisarra antal kvadratmeter som programmet kravde, och vill garna tro att felet lag redan dar, pa programstadiet. Juryn hade sedan att gora med en enorm massa byggnader som var alltfor stora for platsen, och resultatet blev darfor att de projekt som gick vidare till andra omgangen var de projekt som lyckades undvika att gora det existerande Stadsbiblioteket till ett annex.
Pa fragan om vad som kan goras at saken nu ar svaret svarare. Hanada fortjanar definitivt en ursakt, iallafall som representant for alla tavlingsdeltagare som deltog i tavlingen i god tro.
Vidare bor tavlingsforfarandet ses over. Hur stor del av vinnarforslagen i oppna tavlingar uppfors? Skrammande fa savitt jag kan se. Om nagon undrar varfor sa fa internationellt erkanda arkitekter deltar i svenska tavlingar kan nog svaret ligga dar.
Prissumman i en oppen arkitekttavling tacker knappt kostnaden for att gora en projekttavling och ar darfor inte nagon vidare kompensation om inte byggnaden uppfors. Det finns med andra ord valdigt lite att vinna pa en oppen arkitekttavling i Sverige idag.
Battre underbyggda, seriosare tavlingsprogram och forslagsvis fler tvastegstavlingar, ungefar som i Finland, trots erfarenheterna fran Stadsbiblioteket vore ett steg framat.
En atskillnad mellan koncepttavlingar och projekttavlingar, som i Danmark och Norge, kunde ocksa vara en bra idé.
Sa, sammanfattningsvis: sluta hacka pa Hanada och borja hacka pa Stockholms stad istallet. En liten kanga till Sveriges Arkitekter som organiserar tavlingar ar ocksa pa sin plats, nagon slags andring i hur oppna tavlingar organiserar maste till. Och lat bli att bygga Delphinium.
Absolut har Stockholms stad det stora ansvaret på alla plan för misslyckandet med tävlingen. Och man verkar verkligen inte på djupet förstå det ansvaret.
Genom att skriva ett felaktigt och missriktat program för tävlingen lades en mycket bräcklig grund. Genom att i skede ett välja ut förslag som inte respekterade tävlingsförutsättningarna eller var direkt undermåliga förolämpade man alla de tävlande som uppträtt professionellt. Genom att till slut välja ut en ovärdig och inkompetent vinnare utsatte Stockholms stad henne för all den kritik och förnedring hennes förslag rättmätigen fått.
Att utse vinnare är ingen jävla lek, det får stora konsekvenser för alla direkt och indirekt inblandade och dom är inte alltid enbart positiva.
Bra talat!
En kommentar vad gäller kritiken mot Hanadas förslag: Det är ju inte Hanada eller förslaget som denna kritik riktar sig mot utan mot hotet att förslaget genomförs(det kan tyckas avlägsnat nu, men helt säker kan man inte vara - varför kritiken kommer att fortsätta).
Dessutom är valet av vinnare i en såpass stor och kvalificerad tävling något av en gåta. Men det valet är juryns. Kritiken riktar sig återigen här inte mot Hanada eller förslaget som sådant utan mot juryns ställningstagande. Men även här blir den enda egentligen möjliga måltavlan tävlingsförslaget.
Och som en tillfällighet har tjänsten som stadsarkitekt i Stockholm precis utlysts... :-]
Nu har Stockholm chansen att förändras på allvar!
By the way Stourley - how's your belly these days?
Louisa
What do you expect? I am an architect in a God´s forsaken country... :-]
That's soo right. And remember, as I always say: Don't you start what you can't finish!!
L
Slutsatsen är som vanligt: stoppa alla allmänna tävlingar då de är ett opium för de unga arkitekterna.
Vad jag hört från de många etablerade internationella arkitekter som föreläst/jobbat på min skola så säger de att de inte deltar i svenska tävlingar för att det inte är lönt. De säger att de ändå aldrig kommer att vinna och att någon obskyr svensk/nordisk arkitekt ändå alltid vinner.
De har till stor del rätt.
Så som jag hört Calatrava säga i en dokumentär om Turning Torso: "Sweden is not a country for visionaries."
Jag skulle gärna ändra på det om det gick...
"Jag skulle gärna ändra på det om det gick..."
Och vad gör du om det inte går?
The show must go on! Det är bara att blanda och ge. Sverige har inget rykte som arkitekturland och inte heller som tävlingsarrangörsland. Lika för lika. Men om det ena kan bli bättre så kan även det andra.
Den här diskussionen är egentligen något inte minst för de främsta arkitekturnamnen och beställarna - de som har uppdrag och medarbetare. Vi kan inte vänta ständigt på resultat inom svensk arkitektur som om dessa ständigt låg bortom horisonten av omständigheter och hinder. Klipp till direkt med de uppdrag ni har och gör något bra! Det behövs inte konsthallar och stadsbibliotek för att åstadkomma arkitektur värd namnet. Chansen finns där hela tiden. Vad väntar ni på?
"Och vad gör du om det inte går?"
Något annat än arkitektur.
Lägg ner det självpåtagna självömkande arkitektgnället! Det är så patetiskt...
Jag är stolt över att bo och verka i ett land som Calatrava inte känner sig hemma i. Maken till nattstånden unkenhet till "Arkitektur" får man leta efter.
Lösningen på våra problem är inte att förfalla till gammelmodernistisk idoldyrkan i auktoritära processer utan att renodla det vi är bra på: väl genomarbetade konventionella lösningar med högt demokratiinnehåll och väl utarbetad tillgänglighet (både fysisk och kulturell). Detta är inget hinder för högtstående arkitektur. Inom det området kan vi visa världen var skåpet skall stå!
Stourley - somtimes you're so pathetic.
Louisa
"Lösningen på våra problem är inte att förfalla till gammelmodernistisk idoldyrkan"
Ja, men så fort det handlar om att "bygga till" Asplund vaknar denna auktoritetsdyrkan igång.
"att renodla det vi är bra på: väl genomarbetade konventionella lösningar med högt demokratiinnehåll och väl utarbetad tillgänglighet (både fysisk och kulturell)"
Ja, och då framstår det för mig som märkligt att Hanada till varje pris skall räknas ut.
Inger
Don´t you realize that´s my greatest quality, darling?
Har du inte något låsschema att sköta, Inger? Debiterar du tiden du sitter här och orerar?
Inger - ge dig. Du håller enbart liv i kritikstormen mot juryns märkliga ställningstagande.
Det är givetvis inget samband mellan ifrågasättandet av rivningen av blåmärkta byggnader och "idoldyrkan".
Inte minst din inställning bär ansvar för den forsatta kritiken mot Hanada. Sluta spela dum!
Det är väl genomarbetade konventionella lösningar med högt demokrati-innehåll som gjort arkitekturen så utslätad?!
Vad ska till för att penetrera demokratitäcket som ligger över arkitekturen? Antagligen inte "väl genomarbetade konventionella lösningar".
Men det är ju vad jag tror.
(Håller för övrigt med Inger i hennes senaste kommentar.)
Jantelagen som arkitekturideologi? Festligt!
Respekten för Asplund är internationell och grundad på hans arkitekturs värde, inte på någon idoldyrkan.
Debatten och kritiken handlar om att Hanadas förslag inte tar väl hand om dessa värden.
Tävlingsprogrammet efterfrågar inte någon "konventionell lösning" utan ett "mästerverk".
Inger - tro på dig själv. Lyssna inte på halvseriösa blogginlägg.
Ja jag håller med: vi blickar framåt! Jag tror både på mig själv och er andra pigga debattanter. Nu börjar jag att längta efter något nytt spännande ämne!
Inger
Skicka en kommentar