
I senaste numret av tidskriften
Arena lanserar Karin Bradley, doktor i samhällsplanering, och Ola Broms Wessel, arkitekt på arkitektkontoret
Spridd, ett möjligt stadsbyggnadmanifest för en rödgrön allians.
De önskar se ett återvändande till den socialdemokratiska stadsbyggnadstraditionen med "kollektivitet och hög bostadsstandard för alla" och vänder sig emot den, som de menar, apolitiska visionen om "promenadstaden" och "kvartersstaden". I deras vision finns "flera centra med olika kvaliteter och kännetecken snarare än
ett maktcentrum där innerstaden står som norm för byggande."
Möjligen vänder de sig emot just sådana sanningar som de som Centerpartiet för fram i
SvD idag, att "högre hus och tätare exploatering innebär att det blir fler möten människor emellan".
Bradley och Wessel pläderar för att en rödgrön stadspolitik ska gilla miljonprogrammet och "i stället för att bygga om dessa till kvartersstadsliknande strukturer: utgå från och förstärka de kvaliteter som finns - lokala centra, medborgar- och kulturhus, gemensamhetslokaler, tvättstugor, mjölkbutiker, de bilfria stråken, öppna lek- och picknickytor, närhet till grönska och möjlighet till närrekreation, odling och lokala kretslopp."
Som av en händelse ger bokförlaget Atlas, som ingår i Arenagruppen, nästan samtidigt ut Björn Elmbrants bok om en av den socialdemokratiska stadsbygnadspolitikens förgrundsfigurer i Stockholm Hjalmar Mehr. Boken heter "
Stockholmskärlek". För alla som går omkring med en tagg i sidan till Hjalmar Mehr, för almstriden och citysaneringen, kan den läsas som en väg till förståelse.
Mehrs drevs av en vision om ett stadsbyggande för de som på Göran Hägglunds nyspråk skulle kunna kallas "
vanligt folk".
Hjalmar Mehr hade svårt för kritiken mot cityomvandlingen från sådana som akademiledamoten Lars Gyllesten. Inte minst, menar Elmbrant för det de representerade. I ett privat brev till Olof Lagercrantz deklarera Mehr sin avsmak för "den oerhört småborgerliga esteticism som grasserar, utövad av dilettanter och känslotyckare, som alla har det så förbannat mycket bättre personligen ... än de människor för vilka vi bygger och skapar".
Och hur ser ett stadsbyggnadspolitiskt manifest för de människor för vilka vi bygger och skapar ut 2010? Se där en valfråga att besvara. Inte minst om socialdemokratin menar allvar med att återta väljarna i storstäderna. Väljare som man nu, enligt en
krönika i Dagens Nyheter av Peter Wolodarski häromdagen, riskerar att helt tappa bort eftersom deras politik enligt Wolodarski är "storstadsfientlig".'
Uppdaterat: Yimby Stockholm argumenterar mot Wessel och Bradley
här.