Ny blogg

Den här bloggen har flyttat till arkitektur.se. Gamla inlägg och kommentarer är också medflyttade; diskussionen fortsätter där.

This blog has moved to arkitektur.se and older entries and comments has been transferred.  

Ragnar Östberg, Stockholms stadshus och samtider

Nu i dagarna kommer Ann Katrin Pihl Atmers monumentala bok om Stockholms stadshus. Där kan man läsa allt om vad som ledde fram till en av landets finaste byggnader. På bilden överst syns Östbergs tävlingsförslag för nytt Rådhus (som senare blev Stadshuset). Här kan man bland annat läsa om Ragnar Östbergs estetik och vad som formade den. Här finns fina citat, som det här om den svenska arkitekturen efter Tessins kungliga slott:

"De präktiga tegelverk som fasaderna uppvisa å Gripsholm och Uppsala gamla slott eller de förträffliga i granit och kalksten hopfogade murverken i Vadstena byttes ut mot den grötvälling som kallas puts-arkitektur och bakom sedermera låg all möjlig teknisk orenlighet".

Det där kan ju få en att tänka på samtidens bostadsbyggande, som Arkitekturmuseets Monica Fundin Pourshahidi kritiserade i en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan: "I Stockholm ser nämligen i princip allt som byggts de senaste 20 åren precis likadant ut. Klonade vita lådhus med plastbalkonger i glada färger. Varför? Visioner, fantasi och variation verkar stå lågt i kurs".

Jag besökte själv i veckan Eriksberg i Göteborg, där putshusen stod bleka i höstregnet, två tegelhus av White i Brf Eriksbergsdockan stod ut i putssamlingen (Arkitektur 8/2010, till vänster på bilden ovan). Det är så klart inte bara en fråga om material, men om materialitet, närvaro i husets tillkomst, något som känns.

Tog oss från Eriksberg till byggandet av nya Hotell Post, ett omdiskuterat höghus vid Drottningtorget i Göteborg, som också är en efterlängtad nyöppning och renovering av Ernst Torulfs (som kom tvåa i tävlingen om Stockholms stadshus efter Ragnar Östberg) posthus från 1925, som är statligt byggnadsminne. Arkitekter är Semrén och Månsson. Den gamla kassahallen blir restaurang, bilden ovan visar vilken romantik man har att förvalta och förmedla.

När man sedan ser trettonvåningshuset som man kopplat på det gamla posthuset kan man åter tänka på Ragnar Östbergs bild av sin samtid, som han menade beundrade blandningar framför lagbundenhet och såg anledningen till detta "att man önskade sig mer frihet i formkompositionen".

Gästblogg: Lena From från Istanbuls konstbiennal

Arkitekturen hör till det som uppskattas mest på nyss öppnade konstbiennalen i Istanbul. Föga förvånande: Ryue Nishizawa – som hela tiden drivit sitt eget kontor parallellt med SANAA som han är medgrundare av – har med utställningsarkitekturen fått in en fullträff som fungerar perfekt för biennalens fem grupputställningar och 50 separatutställningar av enskilda konstnärskap.

Platsen för Istanbulbiennalen är i år två hamnmagasin vid Bosporen i stadsdelen Tophane. Inuti dessa har Nishizawa skapat ett gatusystem i korrigerad plåt som ställts direkt på betonggolvet. Lösningen minner materiellt om hamnens containrar och i plan om det gamla Istanbuls gränder. Varje grupputställning fungerar som en kärna, till vilken ett antal satelliter är knutna för separatutställningarna: en för varje enskild konstnär. Innerväggarna i separatutställningarna har målats vita. Grupputställningarnas innerväggar i grått.

Gränderna hålls helt fria från utställda verk. Med ett undantag: Ryue Nishizawas modeller över utställningsarkitekturen. Ett stilgrepp från arkitekten, som därmed lyckas med konststycket att både hålla arkitekturen diskret i bakgrunden och framhålla den som konsten över alla konster.

Lena From

Foto: Jeff Warner

Malmös nya symboler och en mer diskret

I ett tidigare inlägg diskuterades Lund och det nya Domkyrkocentrumet. Lund har varit en försiktig stad i arkitektoniskt hänseende de senaste fyrtio åren. Malmö har varit dess motsats. En del debattörer, politiker och tjänstemän har hävdat att Malmö borde växa mot Lund istället för mot Köpenhamn, man talar om twin-cities. Något som kommenterats vasst som "en dröm hos främst unga familjebildare i Lund - som ogärna vill lämna kullerstenen men ändå ha möjligheten att spegla sig i Malmös kosmopolitiska energi."

Närma sig varandra eller ej, de två städerna kunde knappt vara mer olika. Nu finns, på sant malmövis, ett par nya projekt på gång som vill vara nya symbolbyggnader. Ett hotell i Västra Hamnen och en byggnad för högskolan. Men också ett projekt som kanske gör mer för vardagsstaden, men inte syns så mycket: det nya Caroli city.

Lundberg Tranberg ritar ny 50 meter hög byggnad för högskolan i Malmö i kvarteret Niagara (bild överst). Samrådstiden har just gått ut. Det är en byggnad som vill vara "en stark symbol för högskolan". I utlåtandet efter det parallella uppdraget skrev staden att "en konsekventa horisontella indelningen i fasaderna har ett starkt grafisk uttryck och ger tillsammans med de tydligt gestaltade siluetterna och volymerna byggnaden stora möjligheter att bli den profilbyggnad som efterfrågas i tävlingsprogrammet."

AIX ritar Hotell Dockan åt Wihlborgs (bild underst), detaljplanen antogs i april 2011. Det är ett 85 meter högt hotell med 400 rum vid Dockplatsen som "är tänkt att bli ett nytt landmärke för staden". AIX beskriver sin idé som att "ge hotellet en identitet genom att spegla omgivningens olika skalor och avstånd". Kronprinsen i Malmö är 82 meter.

Alla symbolprojekt måste inte synas. När Malmö förändrades som mest på 1970- och 1980-talet byggdes några slutna kvarter som täppte igen stadens tidigare öppna gatustruktur. Ett av dessa var Caroli City. Där har en ny detaljplan antagits efter ett förslag från det danska arkitektkontoret schmidt, hammer, lassen. Förslaget öppnar åter upp kvarteret och gör rörelserna möjliga igen. En symbolhandling om något, om än på tidstypiskt vis i glasade gångar (plan nedan).

Slussen i den politiska vågskålen

Ikväll håller bjuder den så kallade Café Blom-gruppen, som gjort sig kända som hårda kritiker av de liggande slussenförslagen, in till en hearing om Slussen i Stockholm på Moderna Museets under rubriken "Sista varvet?". Intressant nog inleder den nya Moderna Museet chefen Daniel Birnbaum, som en liten vink om museets närmande till den urbana och arkitektoniska samtiden. I rollen som djävulens advokat ser vi arkitekturkritikern Wilfried Wang, som granskar det liggande förslaget från sin plats som samtidshistorisk kritiker från utlandet.

Det liggande slussenförslaget ska upp till beslut i stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige i höst.

Den senaste veckan har den politiska polariseringen slutet det liggande Slussenförslaget i bitar. Socialdemokraterna deklarerade att man vid en valvinst kommer att riva upp förslaget. Detta efter en tre timmar lång debatt där man slog fast att förslaget är "undermåligt". Oppositionsborgarrådet Tomas Rudin kallade Nya Slussen för "vår politiska generations största misstag". "Oansvarigt", läxades Socialdemokraterna upp av finansborgarrådet Sten Nordin (M).

De politiska kollegorna i Stadshuset kommenterade. Erik Slottner (KD): "Vi vill sätta spaden i jorden och förfasar oss över omsvängningen av S". Regina Kevius (M): "Vi vill fortfarande ha så bred enighet som möjligt, så nu snackar jag med partiernas gruppledare". Mark Klamberg (FP): "Förslaget är en bra kompromiss som ger både trafiklösning och vattenvyer". Christer Mellstrand (C): "Vi står fast vid förslaget. Det är grönare än tidigare och ger båtburen kollektivtrafik till Slussen". Stella Hamrin (V): "Vänstern är emot detaljplanen sedan länge. Vi ligger nära S:s nya ståndpunkter." Mats Lindquist (MP): "I stora drag är vi med på liggande förslag, men tar slutlig ställning nästa vecka."

Kevius tal om bred enighet är intressant, och doftar inte samma kategoriska ilska som Sten Nordin. Men alliansen har två mandat mer än oppositionen och med MP med på båden så kanske enigheten trots allt är halvbred.

De synpunkter som lämnats in till stadsbyggnadskontoret under utställningen kommer att sammanställas och redovisas för politikerna i stadsbyggnadsnämnden i höst när nämnden fattar beslut att godkänna detaljplanen. I slutet av 2011 kommer kommunfullmäktige att fatta beslut om detaljplanen. I höst kommer kommunfullmäktige besluta om detaljplanen. Därefter detaljutformas Slussen, inom ramen för detaljplanen.